De nya reglerna om korttidspermitteringar renderar väldigt många frågor och det finns endast begränsad tolkningshjälp om hur man ska tillämpa de skyndsamt utarbetade reglerna. Tillväxtverket, som är beslutande myndighet, uppdaterar löpande sin hemsida med den senaste information. Läs mer här.

Reglerna om korttidspermittering är endast en av flera åtgärder en arbetsgivare kan vidta för att minska sina personalkostnader. Om ni önskar mer information om ovanstående eller specifik rådgivning, vänligen kontakta vårt arbetsrättsteam: Anna Jerndorf, Lisa Ericsson, Cecilia Bergman

Enligt aktiebolagslagen ska bolagsstämma hållas på den ort där styrelsen har sitt säte (eller i förekommande fall på en annan i bolagsordningen angiven ort), vilket anses innebära att bolagsstämman ska anordnas på en viss plats med möjlighet för aktieägarna att närvara fysiskt. Svenska aktiebolag kan inte, till skillnad från vad som gäller för bolag i bland annat USA och Danmark, genomföra helt virtuella stämmor eftersom avsteg från kravet att hålla stämman med möjlighet att närvara fysiskt kräver samtycke från bolagets samtliga aktieägare, vilket i praktiken inte går att räkna med i bolag med en spridd ägarkrets.

Aktiebolagslagen lämnar däremot utrymme för bolag att välja om aktieägarna, utöver möjligheten att kunna delta fysiskt, även ska ges rätt att delta vid eller följa stämman på distans, till exempel genom internet eller telefon. Stämmor där aktieägarna, som alternativ till att närvara på plats, får delta på distans brukar benämnas som hybridstämmor.

Att anordna en hybridsstämma får anses vara aktieägarvänligt, då det ökar möjligheten till deltagande från aktieägare som på grund av tid eller avstånd har svårt att närvara fysiskt (se fotnot). Hybridsstämman är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, då det kan vara ett sätt att undvika resurskrävande resor. Vi kan tyvärr konstatera att spridningen av Covid-19 gör hybridsstämman särskilt aktuell denna stämmosäsong, även om vi anser att bolagsstämmor inte omfattas av det rådande förbudet mot vissa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Hur går man då tillväga i praktiken? Det är framförallt två aspekter av teknisk natur som kan innebära utmaningar. Den ena är att legitimeringen vid deltagande måste lösas tekniskt, primärt genom en BankID-lösning och/eller med distribuerade verifieringskoder. Den andra är att den tekniska lösningen måste hålla för realtidsinteraktion mellan personerna i stämmolokalen och deltagarna på distans (framförallt måste aktieägaren kunna göra sig hörd i samband med omröstningar, utan att tekniken stör dynamiken i stämmolokalen). Vad vi förstår finns det flera leverantörer som kan erbjuda tekniska lösningar kring detta, till exempel Euroclear, men sådana system kostar och kräver administrativa förberedelser som gör dem opraktiska för många små och medelstora bolag där deltagarantalet ofta är lågt.

Vad finns det då för alternativ till en fullskalig hybridsstämma? Vi förordar vad vi kallar förenklad hybridstämma. Den förenklade hybridsstämman utgörs av elektronisk poströstning i kombination med att stämman därefter kan följas på distans.

Vad gäller möjligheten att följa stämmoförhandlingar på distans i realtid kan det ordnas genom att livesända stämman på internet eller låta aktieägarna ringa in och lyssna på stämman per telefon, vilket inte kräver särskilt avancerade hjälpmedel. En telefon- eller livesändning som enbart görs tillgänglig för till stämman anmälda aktieägare bör dessutom utan vidare vara acceptabel ur bolagsrättslig synpunkt, men det kan av naturliga skäl vara problematiskt att säkerställa att en sådan exklusivitet upprätthålls. Istället kan stämman, i anslutning till att röstlängden godkänns, besluta att även den som inte är aktieägare ska ha rätt att följa förhandlingarna vid stämman på annat sätt än genom närvaro. Därefter står det bolaget fritt att låta allmänheten följa stämman i realtid via internet eller per telefon. För att kunna påbörja sändningen redan vid stämmans öppnande, krävs det dock enligt vår uppfattning att bolagsordningen innehåller en bestämmelse som anger att utomstående får följa stämman. En sådan rätt kan antingen utformas att gälla förbehållslöst eller genom att överlåta till styrelsen att i anslutning till varje stämma besluta om, och i sådana fall hur, utomstående ska få följa stämmoförhandlingarna.

Vad gäller den elektroniska förtidsröstningen möjliggörs den genom att tillhandahålla särskilda röstningsformulär som hänvisar till de förslag till beslut som anges i den föreslagna dagordningen. Denna form av röstning, som i aktiebolagslagen givits namnet poströstning, kan anordnas genom att aktieägarna får skicka in formulären med (fysisk) post, men det är även möjligt för bolagen att tillåta att rösterna avges per exempelvis e-post. För att poströstning ska vara möjligt måste det anges i bolagsordningen. Därutöver ska det av kallelsen till stämman framgå hur aktieägare som vill poströsta ska gå till väga.

Som framgår ovan kräver den förenklade hybridsstämman att bolagsordningen anpassas. Vi rekommenderar därför att styrelsen för små och medelstora bolag som på ett kostnadseffektivt sätt vill digitalisera sig att till årets årsstämma föreslå bolagsordningsändringar som möjliggör förtidsröstning via e-post och tillåter att följande stämmor i sin helhet sänds online eller kan följas genom telefon. Till dess att ändringarna har trätt i kraft rekommenderar vi små och medelstora bolag att lyfta fram möjligheten för aktieägarna att vara representerade på stämman genom ombud samt tillse att stämman, efter dess godkännande, sänds över internet eller hålls tillgänglig per telefon.

Johan Wigh och Philip Bihl


Sveriges Aktiesparares Riksförbund uppmuntrar bolag att genomföra hybridsstämmor. Aktieägarnas Riksförbund har även tagit fram en mycket bra rapport om hybridsstämmor som finns tillgänglig på www.aktiespararna.se.

Inledning

Den senaste tidens spridning av sjukdomen covid-19, orsakat av det s.k. coronaviruset (SARS-CoV-2), drabbar ett alltmer påtagligt antal människor i världen och samhället i stort. Osäkerheten kring smittspridningens framfart och de statliga åtgärder som vidtas för att stävja utbrottet orsakar konsekvenser för näringsliv och företag. Det kan leda till att parter som ingått avtal upplever det som svårare, eller till och med omöjligt, att fullgöra sina åtaganden.

Den följande informationen är av allmän karaktär och kan inte ersätta rättslig rådgivning i en specifik situation. Detta inte minst då de avtalsbestämmelser eller allmänna rättsprinciper som kan aktualiseras är uttryckta generellt för undantagssituationer samtidigt som det för tillämplighet krävs ett explicit hinder i den specifika situationen. Vår orientering avser svensk rätt.

Force majeure och ändrade förhållanden

Som utgångspunkt gäller enligt svensk rätt att avtal ska hållas, men i kommersiella avtal är det inte ovanligt att undantag görs ifall vissa oförutsedda händelser påverkar möjligheterna till detta genom en s.k. force majeure-klausul. En force majeure-klausul brukar få innebörden att vissa extraordinära omständigheter kan frigöra en avtalspart från dennes avtalsförpliktelser, åtminstone tillfälligt. Omständigheter som kan åberopas under en force majeure-klausul måste ligga utom kontroll för den åberopande parten och inte heller vara sådana som parten rimligen kunde och borde ha förutsett vid avtalets ingående. Krig, revolution, naturkatastrofer och andra liknande fenomen anses typiskt sett omfattas, förutsatt att händelsen var oväntad. Även arbetsrättsliga blockader och statliga handelsrestriktioner brukar anses omfattas. Omständigheterna ska inte heller med rimliga åtgärder kunna kringgås av parten för att det ska vara möjligt att åberopa force majeure.

Det varierar vad olika force majeure-klausuler omfattar. Omfattningen följer av ordalydelsen och vad som kan anses vara den bakomliggande partsviljan vid avtalets ingående. Avtalets lydelse måste därför analyseras noga. Vidare kan uppmärksammas att avtal till vilket ena parten är ett offentligrättsligt organ, exempelvis en kommun, som enligt lag är skyldigt att vidta de åtgärder som krävs i en krissituation, ofta innefattar särskilda begränsningar avseende vad som ska anses utgöra force majeure.

Klausulens tillämplighet kan ofta vara begränsad i tid. Normalt gäller undantag från skyldigheten att uppfylla åtaganden enligt avtalet, som förhindras av force majeure-händelsen, endast under den tid då omständigheten föreligger. Det innebär följaktligen en rätt att avvakta med fullgörelse av viss prestation. Motparten ges i sådana fall inte sällan en rätt att säga upp avtalet om force majeure-hindret kvarstår en längre tid. Även den förhindrade parten kan ges en sådan rätt efter viss tid. Såväl vad som omfattas av en force majeure-klausul som följderna av klausulens tillämplighet varierar således från fall till fall. Vidare finns ofta långtgående skyldigheter att informera sin motpart omgående, om rätten att göra gällande force majeure ska bestå.

Hinder p.g.a. coronaviruset = force majeure?

Detta leder oss till frågan om den pågående smittspridningen av coronaviruset och effekterna detta har på samhället i stort kan utgöra force majeure. Som redan nämnts beror det på omständigheterna i varje enskilt fall. Det finns tyvärr inte något enkelt och entydigt svar.

Typiskt sett sker en uppräkning av exempel på omständigheter som kan omfattas i en force majeure-klausul. Om epidemier, karantäner eller liknande nämns så utgör troligtvis den nuvarande situationen med coronaviruset force majeure enligt avtalet. Det beror på hur coronavirusets spridning faktiskt påverkar den åberopande partens möjligheter att fullfölja avtalet. Skälet till att den åberopande parten inte kan uppfylla sina avtalsförpliktelser i någon del behöver vara just force majeure-omständigheten.

Vissa indirekta effekter av coronaviruset, exempelvis att det blir allmänt dyrare och svårare att uppfylla avtalet, utgör inte nödvändigtvis force majeure. Även åtgärder som en avtalspart frivilligt vidtar, exempelvis att ställa in leveranser av något slag för att skydda sina anställda, utgör förmodligen inte force majeure. Ett myndighetsbeslut som t.ex. förhindrar att en prestation utförs är däremot typiskt sett av karaktären force majeure (om den inte var förutsebar vid ingående av avtalet).

Om det inte finns en force majeure-klausul i ett avtal eller om den klausul som finns inte är tillämplig i förevarande situation finns dispositiv rätt som kan fylla ut parternas avtal, exempelvis i köplagen (27 § om ansvar vid säljarens dröjsmål). Därtill finns också möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor enligt 36 § avtalslagen. Oskälighet kan då ha uppstått genom en senare inträffad händelse som förhindrar fullgörelse av avtalet. Utöver detta finns givetvis utrymme för avtalsparter att omförhandla avtalsvillkor och på så sätt modifiera sina överenskommelser på frivillig basis, vilket kan vara särskilt gynnsamt i längre avtalsrelationer.

Agerande vid hinder

Även om force majeure föreligger är avtalsparterna skyldiga att försöka minska skadan genom att exempelvis köpa in varor från en alternativ leverantör eller på andra sätt anpassa sig. Om coronavirusets utbrott orsakar svårigheter för en avtalspart att uppfylla dess förpliktelser bör först utrönas om några alternativ för att kringgå problematiken står till buds och hur konsekvenserna på olika vis kan minskas.

Det gällande avtalet bör granskas noga, vissa regleringar ställer exempelvis formella krav på hur ett åberopande av force majeure ska ske gentemot motparten. Motparten bör även vara tydlig med eventuella invändningar avseende force majeure-klausulens tillämplighet, om den skulle påkallas.

Parterna bör även kontrollera sina respektive försäkringar för att se om eventuell ersättning för orsakade förluster finns att tillgå. Det kan också vara klokt att arkivera all möjlig bevisning för att omständigheterna som föreligger utgör en force majeure-situation eller inte, exempelvis korrespondens med underleverantörer, myndigheter och kunder samt relevanta tidningsartiklar m.m. för det fall en tvist uppstår. Även sättet att hantera frågan gentemot motparten bör bevissäkras.

Om det finns andra åtaganden enligt avtalet som kan fullgöras ska så ske trots föreliggande force majeure-omständigheter. Händelseutvecklingen ska även följas så pass noga att fullgörelse kan påbörjas igen så fort det är möjligt, konsultera avtalet utifall det finns några formella krav avseende hur detta ska ske. Beakta även den tidsram som eventuellt gäller avseende när motparten kan säga upp avtalet med anledning av åberopad force majeure.

Rättsföljd vid force majeure/ändrade förhållanden

Slutligen är inte grundprincipen att skyldigheter faller bort ensidigt vid hinder. Ett hinder att leverera en vara eller tjänst innebär följaktligen inte att rätt till betalning består, även om leveransen skulle kunna innehållas med hänvisning till force majeure. Typiskt sett blir det en sorts avbeställningsrätt eller hävningsrätt, utan att skadeståndsskyldighet uppstår för den part som är förhindrad att leverera. Något som alltså annars skulle följa situationen vid avtalsbrott i form av utebliven leverans.

Vi rekommenderar att specifik rådgivning inhämtas innan åtgärder vidtas i samband med tillämpningen av en force majeure‑klausul, särskild lagstiftning eller allmänna rättsliga principer kring hinder och ändrade förhållanden till följd av coronaviruset. Detta gäller dels för en förhindrad avtalspart, dels för den som tar emot ett påstående om hinder från någon annan.

Just nu

Vi står mitt i en samhällskris och det är naturligt att många oroar sig över situationen, gällande egen och andras hälsa men också över konsekvenserna för verksamheter och samhället i stort.
Törngren Magnell känner ett mycket stort ansvar för de tjänster vi levererar och vår rådgivning. Inte minst i krissituationer som denna har våra klienter behov av vår närvaro. Vi upprätthåller därför samma tillgänglighet som alltid. Vi finns tillgängliga genom alla våra normala kanaler och vårt kontor är öppet, även om de flesta av våra medarbetare arbetar på distans, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation, i syfte att hjälpa till att begränsa smittspridningen i samhället.

Om avtal med force majeure-klausuler förhandlas nu bör det särskilt uppmärksammas att parternas kunskap om den aktuella situationen sannolikt kommer att påverka tillämpligheten av klausulen. Detta gäller särskilt vid användande av s.k. boilerplate-klausuler. Därför kan en särskild skrivning kopplad till parternas uppfattning om den sannolika utvecklingen av situationen och/eller potentiella hinder till följd av coronaviruset vara att rekommendera.

Törngren Magnell hjälper er gärna med analyser, nya avtal, omförhandling eller, i värsta fall, tvist kopplad till den pågående krisen!

Kristoffer Stråth, Managing Partner

Den 16 mars 2020 presenterade Regeringen ytterligare åtgärder för att stötta svenska företag i denna besvärliga tid.

Förslagen innebär i korthet att:

Regler om korttidspermittering införs  
Arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften genom att staten tar en större kostnad. Arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Reglerna föreslås träda ikraft den 7 april och gälla under 2020 men avses tillämpas from. idag (den 16 mars).

Staten tar över ansvaret för alla sjuklönekostnader under april och maj

Likviditetsförstärkning via skattekontot
Företag kan få anstånd med tre månaders betalningar av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt. Anstånd ska kunna lämnas i upp till 12 månader. Detta ersätter tidigare presenterat förslag. Reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Förslaget innebär att företag som har betalat in skatt för januari till mars kan få skatten återbetald.

Förslagen överlämnas till riksdagen den 19 mars för beslut.

Mer information hittar ni här.

Välkommen att höra av dig om du har frågor med anledning av ovanstående eller vad arbetsgivare kan göra för att minska sina personalkostnader i denna svåra tid.

Lisa Ericsson, advokat