Arbetsrättsliga nyheter – Nytt inom svensk arbetsrätt (tredje kvartalet 2020)

Skärpta krav vid utstationering av personal

Den 30 juli 2020 trädde skärpta regler vid utstationering av arbetstagare i kraft, varigenom ändringsdirektivet gällande utstationering (Direktiv (EU) 2018/957) implementerades. De nya reglerna innebär bland annat att den lön som arbetstagarorganisationer kan kräva i kollektivavtal inte längre är begränsad till en miniminivå. Detta betyder att utstationerade arbetstagare ska ha rätt till ersättning som motsvarar den som gäller för lokalt anställda arbetstagare i en jämförbar situation. Långvarigt utstationerade arbetstagare ska, med vissa undantag, ha rätt till samma arbets- och anställningsvillkor som gäller för lokalt anställda arbetstagare.

Dessutom måste arbetsgivare anmäla en utstationering till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i Sverige senast dagen då utstationeringen startar. Arbetsgivaren har också en skyldighet att lämna dokumentation till tjänstemottagaren i Sverige om att utstationeringen anmälts. Om tjänstemottagaren inte mottar dokumentation från arbetsgivaren har tjänstemottagaren en skyldighet att meddela detta till Arbetsmiljöverket.

Förhandlingar angående modernisering av arbetsrätten har strandat

Den 1 juni 2020 presenterade en särskild utredare dess utredning avseende en modernisering av den svenska arbetsrätten. Utredningen har blivit mycket omdebatterad och starkt kritiserad av framförallt arbetstagarorganisationer och Vänsterpartiet. Arbetsmarknadens parter fick möjligheten att utarbeta ett avtal före den 30 september 2020 som skulle gälla istället för lagförslaget men har ännu inte lyckats enas. Förhandlingarna kommer därför fortsätta under hösten.

Arbetsdomstolen klargör att en provanställning kan förlängas under vissa omständigheter

Den 30 september 2020 avgjorde Arbetsdomstolen ett fall där arbetsgivaren hade beslutat att provanställning inte skulle övergå i en tillsvidareanställning eftersom arbetsgivaren inte ansåg sig kunna bedöma arbetstagarens prestationer då denne varit föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att arbetstagarens fru hade drabbats av en förlossningsdepression. Frågan i målet gällde huruvida arbetstagaren hade blivit utsatt för könsdiskriminering eller missgynnad i strid med föräldraledighetslagen.

Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren inte hade blivit könsdiskriminerad eftersom arbetsgivarens beslut saknade samband med skälet till att arbetstagaren tog ut föräldraledighet. Däremot kom Arbetsdomstolen fram till att arbetstagaren hade blivit missgynnad på grund av sin föräldraledighet i strid med föräldraledighetslagen. I avgörandet klargör Arbetsdomstolen att anställningsskyddslagen inte hindrar att en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare, i en situation där frågan om att avbryta en provanställning har aktualiserats på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under stora delar av prövotiden, utan hinder av anställningsskyddslagen kan komma överens om att förlänga prövotiden med en period som motsvarar frånvaron. [AD 2020 nr 53]

Cecilia Bergman, Associate

Om ni önskar mer information eller specifik rådgivning, vänligen kontakta vårt arbetsrättsteam.