Nya regler på betaltjänstområdet
Den europeiska betaltjänstmarknaden är föremål för ständig förändring som till stor del drivs av teknisk utveckling och av nya innovativa aktörer. För att säkerställa att regleringen på området är ändamålsenlig och anpassad efter utmaningarna som digitaliseringen medför har EU-kommissionen presenterat ett förslag på nytt lagstiftningspaket
Under 2022 genomfördes en utvärdering av EU:s betalningsmarknad och det andra betaltjänstdirektivet (PSD2). I utvärderingen och den efterföljande konsekvensbedömning konstaterades det att:
- konsumenter löper risk att utsättas för bedrägerier och har bristfälligt förtroende för betalning,
- den öppna banksektorn brister delvis i sin funktion,
- tillsynsmyndigheterna inom EU har olika befogenheter och skyldigheter, och
- spelplanen för banker respektive övriga betaltjänstleverantörer är ojämn.
För att motverka konsekvenserna ovan har EU-kommissionen presenterat förslag om ändrade regler på betaltjänstområdet. Ändringarna föreslås genomföras i två rättsakter. Det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) som ersätter PSD2, samt en ny betaltjänstförordning (PSR). Nedan följer några av nyheterna i EU-kommissionens förslag.
Regleringens tillämpningsområde
En förhållandevis stor nyhet i förslaget är att regelverket för elektroniska pengar föreslås integreras i betaltjänstregelverket. Företag som bedriver, eller avser bedriva e-pengaverksamhet, i Sverige kommer således med stor sannolikhet att behöva förhålla sig till lag (2010:751) om betaltjänster istället för lag (2011:755) om elektroniska pengar.
Ytterligare en nyhet är att kontoinformationstjänster föreslås omfatta onlinetjänster som – antingen direkt eller via en leverantör av tekniska tjänster – samlar in och konsoliderar information från betalkonton. Förtydligandet innebär att företag som samlar in och konsoliderar nämnda information kan komma att omfattas av regleringen även om det förlitar sig på en annan aktör för att få tillgång till informationen.
Kapitalkrav och krav på avvecklingsplan
De nuvarande kraven på startkapital föreslås höjas för betalningsinstitut, framför allt med hänsyn till den inflation som varit sedan PSD2. Beräkningsmetoden för kapitalbasen kopplad till betalningstransaktionsvolymer föreslås också bli standard för de betaltjänstleverantörer som tillhandahåller andra betaltjänster än e-penningtjänster.
Ett nytt krav i förslaget är att betalningsinstitut åläggs en skyldighet upprätta en s.k. avvecklingsplan. Planen ska beskriva hur ett eventuellt fallissemang ska hanteras och även stödja en ordnad avveckling av institutets verksamhet. Den ska även hantera kontinuitet eller återhämtning av kritisk verksamhet som utförs av kontrakterade tjänsteleverantörer, ombud och distributörer.
Åtgärder för att motverka bedrägerier
De senaste åren har bedrägerier på betalningsmarkanden ökat i antal och blivit mer sofistikerade. För att motverka denna utveckling och stärka konsumentskyddet inkluderar förslaget följande nyheter:
- En skyldighet för betaltjänstleverantörer att erbjuda sina kunder en tjänst som innebär att kunden meddelas innan en betalning genomförs, om betalningsmottagares namn inte överensstämmer med innehavaren av det angivna betalkontot. Tjänsten ska dock vara frivillig för kunden att använda.
- Krav på att betaltjänstleverantörer ska implementera ytterligare övervakningsmekanismer för att upptäcka och förhindra bedrägliga transaktioner. Övervakningsmekanismerna ska bl.a. baseras på analyser av kundens tidigare betalningstransaktioner och betalningsvanor.
- En ny ansvarsbestämmelse för betaltjänstleverantörer innebärande en skyldighet att återbetala vissa transaktioner när en konsument godkänt en betalningstransaktion på grund av falska uppgifter från en tredje part som utgett sig att vara anställd hos konsumentens betaltjänstleverantör (s.k. ”Spoofing”).
- Ett konsumentvänligt förtydligande av ansvarsfördelningen mellan betaltjänstleverantörer och konsumenter vid obehöriga transaktioner.
- En skyldighet för betaltjänstleverantörer att varna sina kunder om nya former av betalningsbedrägerier och ge vägledning om nödvändiga försiktighetsåtgärder.
PSD3 och PSR innehåller även nyheter vad gäller bl.a.; stark kundautentisering, undantag från tillståndsplikt för begränsade nätverk, information vid valutaväxling samt skyldigheter för kontoförvaltande betaltjänstleverantörer vid interaktion med leverantörer av öppna banktjänster.
De nya reglerna i PSD3 och PSR innebär att betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, e-pengainstitut och registrerade utgivare av elektroniska pengar kommer att behöva söka om förnyat tillstånd hos Finansinspektionen.
Förslagets nästa steg
Både PSD3 och PSR är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande. Det innebär att förslagen nu ska granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även om direktivet och förordningens ikraftträdande ligger ett par år fram i tiden har företag som bedriver, eller avser bedriva, betaltjänstverksamhet mycket att vinna på redan nu ta hänsyn till de föreslagna ändringarna.
