Ökad granskning av förvärv och investeringar

I december 2023 trädde den så kallade FDI-lagen i kraft, som innebär en skyldighet att i vissa fall anmäla planerade investeringar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för godkännande. Utöver detta har ett förslag, SOU 2023:55, och ett utredningsdirektiv, Dir. 2023:136, som tangerar samma tema som FDI-lagen, offentliggjorts i höstas. Vi tar tempen på den nya FDI-lagen och de två förslagen.

En ny hyresförvärvslag kan bli verklighet om utredningen SOU 2023:55 tas vidare genom lagstiftningsprocessen. Förslaget innebär att den som förvärvar en hyresfastighet ska anmäla förvärvet till den kommun där hyresfastigheten ligger. Kraven för att ett förvärv ska vara anmälningspliktigt är i förslaget bland annat att det ska röra en hyresfastighet med tre eller fler bostadslägenheter. Detta är visserligen i sig inte något nytt koncept (den tidigare hyresförvärvslagen avskaffades dock 2010), men förslaget innehåller ett antal detaljer som innebär att även kommersiella aktörer träffas av lagstiftningen. En av dessa är att även paketerade fastigheter omfattas av den föreslagna lagens anmälningskrav.

Kommunen som mottagit en anmälan ska, inom 25 dagar från anmälan, besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd (d.v.s. godkänna den), eller överlämna den till hyresnämnden för granskning. I denna granskning ska ett antal faktorer beaktas, däribland de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för förvärvaren samt om förvärvaren på olika sätt kommer att iaktta god sed i hyresförhållandena. Kommunen medges dock enligt förslaget en möjlighet att dröja längre med sitt beslut – upp till tre månader om så krävs. En process i hyresnämnden skulle därtill förlänga handläggningstiden ytterligare.

Värt att notera är att förslaget även ger en möjlighet för kommunen att ta ut en sanktionsavgift på upp till 5 000 000 kronor för en förvärvare som inte anmäler ett anmälningspliktigt förvärv till kommunen.

Inte bara fastighetsförvärv

Från förslaget om ny hyresförvärvslag kan flera paralleller till existerande regelverk dras. Sedan länge gäller att företagskoncentrationer i vissa fall måste anmälas till Konkurrensverket för godkännande. Om ett förvärv hotar att påtagligt hämma konkurrensen på den relevanta marknaden kan Konkurrensverket, enkelt sammanfattat, sätta stopp för den.

Även på detta område blåser förändringens vindar. En särskild utredning (Dir. 2023:136) ska utreda om företag ska behöva informera Konkurrensverket om att en företagskoncentration genomförs även i de fall företagen enligt konkurrenslagstiftningen inte är skyldiga att anmäla förfarandet. Ett liknande system har bland annat införts i Norge.

”En informationsplikt kan även säkerställa att konkurrensmyndigheten är tillräckligt informerad om ny utveckling på en marknad, t.ex. för att hantera stora teknikkoncentrationer och göra det möjligt att vidta åtgärder mot potentiellt skadliga transaktioner utan att lägga en orimlig börda på de berörda företagen” uttalar Klimat- och näringslivsdepartementet i direktivet. Utredarens förslag kommer att presenteras 2025 och kan, om anmälnings- eller informationsplikten utvecklas, medföra att fler kommersiella förvärv behöver anmälas.

FDI-lagen som nyss har trätt i kraft

Mest aktuell i dagsläget är dock den nya lagen om utländska direktinvesteringar (SFS 2023:560), FDI-lagen, som trädde i kraft den 1 december 2023. Lagen syftar till att hindra utländska direktinvesteringar som kan inverka skadligt på svensk skyddsvärd verksamhet, och inför ett granskningssystem som innebär att vissa investeringar måste anmälas, och också kan förbjudas, innan de genomförs.

Värt att notera är att även svenska investerare och investerare från andra EU-länder, trots lagens namn, omfattas av anmälningsskyldigheten. ISP har 25 arbetsdagar på sig att besluta om en anmälan ska lämnas utan åtgärd eller om myndigheten ska inleda en granskning av investeringen. Även om en investering som är anmälningspliktig kan antas lämnas utan åtgärd, får den inte genomföras om ISP inte har godkänt den. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utfärdat en förteckning över vad som ska anses vara samhällsviktig verksamhet. Denna förteckning är bred i fråga om de marknader som anses kunna falla in under denna definition.

ISP har rätt att besluta om en sanktionsavgift mot en investerare som, trots att ett förvärv ska anmälas enligt FDI-lagen, underlåter att göra en anmälan. Denna sanktionsavgift kan uppgå till högst 100 000 000 kronor.

Ökad administrativ börda

FDI-lagen, liksom de andra förslagen till ny lagstiftning, innebär med deras respektive anmälningsplikt att många kommersiella transaktioner underkastas ett ytterligare moment av administration och offentligrättslig granskning.

TM & Partners bedömer att det kan finnas ett behov av rådgivning till investerare vars verksamhet kan antas träffas av FDI-lagen. En investering som träffas av den nya lagen innebär att en eventuell anmälningsplikt måste tas i beaktande i flera olika hänseenden.

För att på bästa sätt, trots att en myndighet eventuellt behöver granska en transaktion, få en smidig process innebär detta att en ytterligare analys i samband med transaktioner kommer att behöva äga rum och i vissa affärer kan avtal och andra dokument behöva anpassas efter detta.

Slutligen innebär ett anmälningsförfarande även att en mer ingående granskning i vissa fall kan komma att äga rum, och risken för att en anmälan inte godkänns kan, även om det i många fall kan te sig osannolikt, leda till utdragna processer som kan riskera att påverka de aktörer som avsett att genomföra en affär eller en investering.