Genomförande av direktiv 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiv 96/9/EG och 2001/29/EG

Redan år 2012 meddelade EU-kommissionen att en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen i ljuset av den digitala inre marknaden skulle inledas. Målet var att minska skillnaderna i intäkter mellan stora internationella internetföretag och europeiska innehållsproducenter. Det första förslaget fick ett relativt ljummet bemötande när det presenterades i september 2016. Efter ett flertal omarbetningar, reservationer och diskussioner antogs direktivet och trädde sedermera i kraft den 6 juni 2019. Det är framförallt två artiklar som har väckt uppmärksamhet och mötts med omfattande kritik under arbetets gång, den så kallade länkskatten i artikel 11 (numera 15), och internetfiltret i artikel 13 (numera 17). Länkskatten (vilken i praktiken varken är en skatt eller omfattar själva länkningsprocessen i sig) innebär att bl.a. mediebolag kan få ersättning när deras material sprids via vissa typer av informationsplattformar, medan internetfiltret tar sikte på att innehållsplattformar – här brukar YouTube nämnas som exempel – ska ansvara för det upphovsrättsligt skyddade material som laddas upp utan rättsinnehavarens tillstånd. Artikelns syfte är att uppmuntra dessa plattformar att ingå avtal med rättighetshavare och möjliggöra ersättning för det nyttjande som sker av användarna av plattformen.

Direktivet skulle ha varit införlivat i medlemsstaternas nationella rätt den 7 juni 2021, men processen har i flertalet länder blivit försenad. Den 7 juli i år överlämnade regeringen proposition 2021/22:278 till riksdagen med förslag till anpassning av lagstiftningen med hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen och för genomförande av direktivet.

Propositionen innehåller ett flertal nya inskränkningar, bl.a. för att underlätta forskning och undervisning – det blir till exempel tillåtet att använda verk i undervisning i illustrativt syfte, och för digital undervisning under förutsättning att det sker i en säker elektronisk miljö. Vidare främjas även bevarandet av kulturarvet och möjligheterna att fritt återge äldre konstverk förbättras. Framställare av presspublikationer ska också ges en ny ensamrätt till sina publikationer för att få ersättning när deras verk används på internet (se bl.a. ovan om länkskatten).

Vad som är av särskilt intresse är dock de nya bestämmelser som föreslås för att stärka avtalspositionen för upphovspersoner, utövande konstnärer och fotografer när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar och andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. I de nya, enligt förslaget tvingande, bestämmelserna 29–29 c finns bestämmelser om upphovspersonens rätt till ersättning och information och i de följande bestämmelserna även i förekommande fall rätt att häva ett avtal. Det sägs dock uttryckligen i förslaget att dessa rättigheter inte avser överlåtelse av upphovsrätt till datorprogram.

Vad gäller ersättning vid överlåtelse av upphovsrätt sägs inledningsvis att upphovspersonen har rätt till skälig ersättning. Vad det är får naturligt nog avgöras i varje enskilt fall. Den stora nyheten i detta avseende är dock att upphovspersonen har rätt till ytterligare skälig ersättning om det senare visar sig att den ursprungliga ersättningen är för låg i förhållande till förvärvarens intäkter från nyttjandet av verket. För att kunna utvärdera huruvida den avtalade ersättningen är skälig åläggs förvärvaren en informationsplikt att minst en gång per kalenderår lämna aktuell, relevant och uttömmande information om hur verket har nyttjats, samtliga intäkter hänförliga till verket och den ersättning som upphovspersonen har rätt till. Denna informationsplikt gäller endast om förvärvaren faktiskt har haft intäkter hänförliga till verket eller att upphovspersonens ersättning är beroende av i vilken omfattning verket faktiskt används. Hur denna princip ska implementeras har direktivet lämnat fri för medlemsstaterna att besluta om, och det har diskuterats om redan nu gällande lagstiftning ger uttryck för att upphovspersoner har rätt till ersättning när de överlåter rättigheter. Förslaget har i ljuset av detta också mött kritik i enlighet med ”om det inte är trasigt behöver vi inte laga det” då det anses att marknaden redan idag tillgodoser upphovspersonens rätt till ersättning och att det i vart fall finns den s.k. generalklausulen i 36 § avtalslagen att falla tillbaka på om det i enskilda fall inte skulle respekteras. Här argumenterar dock propositionen relativt detaljrikt eftersom det inte är självklart att en ersättning som är för låg för att kunna anses vara lämplig och proportionerlig alltid måste anses vara oskälig. Dessutom säger direktivets artikel 18, som förslaget bygger på, inget direkt om oskälighet.

Som bekant har vi förbud mot retroaktiv tillämpning av lag i Sverige, en aspekt som diskuteras ingående i propositionen med motiveringen att det upphovsrättsliga skyddet har en mycket lång livstid – till och med utgången av det 70:e året efter upphovspersonens död. Skulle retroaktiv tillämpning av de nu aktuella bestämmelserna ske skulle det kunna få mycket långt gående konsekvenser på överlåtelser som är gott och väl över 100 år gamla. Därav föreslås, i enlighet med direktivets artikel 20, att viss retroaktiv tillämpning av rätten till skälig ersättning bör införas men begränsas till avtal som tillkommit i en tid då den upphovsrättsliga marknaden generellt inte skiljde sig i allt för stor utsträckning från vad som gäller idag. För att kunna påkalla denna möjlighet krävs dock att den avtalade ersättningen kan anses vara oproportionerligt låg. Det förespråkas därför att rätten att påkalla ytterligare skälig ersättning ska begränsas till en period om 20 år tillbaka i tiden.

Det är svårt att sia om vad de föreslagna bestämmelserna får för effekt om de antas i sin nu föreslagna form. Som bekant inom området får vi också invänta närmare tolkning från domstolarna. Klart är dock att det är ett tydligt ställningstagande av EU och lagstiftaren att ålägga förvärvare en informationsplikt och ge upphovspersoner en retroaktiv rätt till ersättning. Upphovsrättens grundambition är att värna skapande och ge incitament för kreatörer och kommersiella aktörer att komma överens om hur verk får användas, något som de nu föreslagna bestämmelserna onekligen ger uttryck för.

Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2023, med retroaktiv tillämpning avseende rätten till ytterligare ersättning för avtal ingångna som tidigast den 1 januari 2003.

Har du några frågor eller funderingar med anledning av förändringarna på upphovsrättens område är du mer än välkommen att kontakta Techgruppen.

 

Skyddet för personuppgifter vid tredjelandsöverföring, dvs när personuppgifter behandlas utanför EU, har länge varit ett problematiskt område. Sedan EU-domstolen (EUD) i Schrems II-målet underkände och ogiltigförklarade Privacy Shield och fastslog att det inte gav ett tillräckligt skydd för överföring av personuppgifter från EU till USA, har det i många fall varit svårt att använda amerikanska molntjänster från ex Google, Amazon och Microsoft, utan att bryta mot GDPR. Nu har dock president Joe Biden undertecknat en order om införandet av ett nytt ramverk för dataöverföring mellan EU och USA, som ska förenkla överföring av personuppgifter till USA.

Ogiltigförklarandet av Privacy Shield bottnade i att amerikansk rätt saknar ett tillräckligt skydd för personuppgifter motsvarande skyddet i EU-rätten. Enligt amerikansk rätt kan nämligen underrättelsetjänster bl a inhämta personuppgifter om utländska medborgare som lagras hos vissa amerikanska företag, vilket strider mot GDPR. EUD begränsade även möjligheten för verksamheter att använda s k standardavtalsklausuler vid dataöverföring till USA, vilket varit ett alternativ till Privacy Shield. För att säkerställa en adekvat skyddsnivå vid tredjelandsöverföring till USA krävs därför nu kompletterande skyddsåtgärder. Dessa är inte alltid praktiska eller ens möjliga att införa, varför det nya ramverket är efterlängtat.

Ramverket innehåller bl a nya krav gällande amerikansk signalspaning och utökat skydd för privatpersoners uppgifter. Därtill ska en ny prövningsprocess inrättas för klagomål gällande insamling och behandling av personuppgifter. Första instans är den amerikanska regeringens Civil Liberties Protection Officer, vars beslut ska kunna överklagas till en ny dataskyddsöverdomstol.

Med ramverket som grund kan EU-kommissionen nu anta ett beslut om adekvat skyddsnivå för USA, dvs att landet anses ha en tillräckligt hög skyddsnivå. Då kan personuppgifter baserat på Kommissionens beslut framöver överföras till USA utan särskilt tillstånd, så länge förutsättningarna i beslutet är uppfyllda. Det kommer dock dröja innan detta blir verklighet. Först ska Kommissionen ta fram ett utkast till beslut om adekvat skyddsnivå, som sedan bl a ska remitteras till Europeiska dataskyddsstyrelsen för utlåtande och godkännas av medlemsstaterna, innan ett formellt beslut kan antas. Prognosen är att det i bästa fall kan ske under 2023.

Ramverket syftar till att åtgärda de brister som adresserades i Schrems II. Förhoppningen är därför att det ska klara en eventuell framtida prövning av EUD. Viss osäkerhet råder dock med tanke bl a på att den order som Biden undertecknat inte utgör lag utan närsomhelst kan dras tillbaka. Vidare finns tveksamheter kring om den prövningsprocess som ska inrättas uppfyller EU-rättens krav på rättslig prövning. Därtill återstår att se om USA i praktiken kommer ändra sin utbredda övervakning. Tills vidare fortlöper alltså osäkerheten kring användandet av vissa molntjänster.

TM & Partners har biträtt ett energibolag med ett avtal rörande SD-WAN och andra nätverkstjänster (Network as a Service, NaaS). Nätverkstjänsterna kommer att rullas ut på ca 1 000 platser i Norden. Samarbetet är ett led i företagets transformation och moderniseringen av deras nätverk.

Affären är värd ca 500 000 000 SEK. Avtalet ingicks i oktober 2022.

TM & Partners team bestod av Fredrik Gustafsson, Erik Woodcock, Karolina Kjellberg och Arvid Riemer.

Alexandra Rosell är biträdande jurist och är verksam i byråns techgrupp, där hon främst arbetar med frågor om immateriella rättigheter samt data- och integritetsskydd. Men detta är inte det enda hon arbetar med under dagarna, Alexandra undervisar även juriststudenter vid Stockholms universitet i kurserna Juridisk introduktionskurs och rättsinformatik.  Att undervisa i just dessa kurser föll sig naturligt för Alexandra.

Jag gillar att hjälpa andra och på byrån får jag hjälpa våra klienter i de vitt skilda frågor som kan uppkomma. När jag undervisar får jag i stället stötta studenterna i det ämne de för stunden ska fördjupa sig i. Jag gillar variationen. Det är betydligt mycket mer berikande än utmanande, säger hon.

TM & Partners har biträtt ett bolag inom kollektivtrafikbranschen vid deras upphandling av ett nytt biljettsystem. Upphandlingen är bolagets största IT satsning hittills och en del av deras strategiska tekniksamarbete.

Avtalsvärdet beräknas uppgå till ca 2 miljoner EUR per år.

Avtalet ingicks i mars 2022.

TM & Partners team bestod av Fredrik Gustafsson, Karolina Kjellberg och Arvid Riemer.

TM & Partners har biträtt ett drivmedelsföretag med ett avtal rörande betalkorttjänster (CaaS, Card as a Service). Samarbetet syftar till att förbättra företagets korttjänster för dess medlemmar, som uppgår till flera hundratusen.

Avtalet ingick i oktober 2021.

TM & Partners team bestod av Fredrik Gustafsson, Erik Woodcock, Eva Sundling och Karolina Kjellberg.

 

TM & Partners har biträtt en bank med ett API-avtal avseende tillgång till bankkunders data. Projektet är ett led i ett av bankens arbete med Open Banking.

Arbetet utfördes under våren/sommaren 2021.

TM & Partners team bestod av Fredrik Gustafsson, Erik Woodcock och Karolina Kjellberg.

Förvaltningsrätten i Stockholm ändrade den 10 juni 2022 Integritetsskyddsmyndighetens beslut om att MedHelp AB ska betala sanktionsavgifter om 12 miljoner för överträdelse av dataskyddsförordningen. Skälet för beslutet var bland annat bolagets överföring av personuppgifter till det thailändska bolaget MediCall (Sweden) Co, som behandlat personuppgifter i samband med sjukrådsupplysning via 1177 som utförts på uppdrag av MedHelp. Förvaltningsrätten upphävde beslutet och återförvisade det i en del till IMY. I övriga delar ändrade förvaltningsrätten beslutet på så sätt att de utfärdade sanktionsavgifterna sattes ned.

Förvaltningsrätten fann, till skillnad från IMY, att MedHelp haft rätt att överföra personuppgifter till MediCall och låta bolaget behandla personuppgifter i samband med den sjukvårdsupplysning som bolaget utförde på uppdrag från MedHelp. I korthet var grunden att MediCall varit att anse som vårdgivare vars personal omfattats av tystnadsplikt för svensk hälso- och sjukvård samt de avtal som MedHelp träffat med de berörda regionerna. Mot bakgrund av detta upphävde förvaltningsrätten IMY:s beslut i denna del. Förvaltningsrätten konstaterade dock att överlämnandet av personuppgifter till MediCall inneburit att personuppgifterna överförts till tredjeland. Eftersom IMY inte prövat huruvida den aktuella överföringen uppfyllt kraven vid tredjelandsöverföring återförvisade förvaltningsrätten målet i denna del till IMY för förnyad prövning.

I likhet med IMY fann förvaltningsrätten att MedHelp brustit i sin skyldighet att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå, inte uppfyllt sin informationsskyldighet gentemot de registrerade samt inte vidtagit lämpliga tekniska säkerhetsåtgärder för att säkerställa förmågan att återställa tillgänglighet och tillgång till personuppgifter vid en incident. Vidare fann förvaltningsrätten, i likhet med IMY, att det fanns skäl att påföra sanktionsavgift för överträdelserna. Med hänsyn till att MedHelp efter incidenten vidtagit åtgärder för att förhindra ytterligare skada och förebygga framtida incidenter, vilka i vissa fall varit mer långtgående än vad som krävts enligt lagstiftning, fann dock förvaltningsrätten att det fanns skäl att sätta ned sanktionsavgiften. Sammantaget bestämdes den sammanlagda sanktionsavgiften i stället till 8 800 000 kr.

 

Kontakta oss gärna om ni är intresserade av att ta del av en mer utförlig sammanfattning eller domen i sin helhet!

TM & Partners har biträtt ett industribolag med en upphandling av globala nätverkstjänster. Det omfattande projektet, som pågick i flera år, involverade upphandling av SD-WAN, transport- och andra nätverkstjänster. Utrullningen kommer att ske på ca 500 siter i ca 150 länder.

Vi hjälpte klienten genom hela processen, från RFP till avtalssignering.

Avtalen ingicks under våren/sommaren 2022.

TM & Partners team bestod av Fredrik Gustafsson, Erik Woodcock, Karolina Kjellberg och Arvid Riemer.