Vi har biträtt Willo Utveckling AB i samband med att Ejendal Invest AB gått in som majoritetsägare i Willo AB.
Willo AB är ett ledande bolag inom tillverkning av högkvalitativa kritiska precisionsdetaljer. Bolaget, som grundades i Växjö 1956, har idag kunder från många delar av världen och levererar produkter inom segmenten Medtech, Energy, Industry och Moldtech.
Vårt team bestod av:
Vi har biträtt CombinedX AB (publ), som genom sitt helägda dotterbolag CombinedX Professional Services AB, förvärvat verksamheten i M3CS AB. Förvärvet skedde genom en inkråmsöverlåtelse, och innebär att verksamheten kommer att bedrivas under befintligt namn men med nytt organisationsnummer.
Konsultrörelsen M3CS engagerar ett 80 tal konsulter, med expertis och erfarenhet av att implementera, förvalta och supportera Infors affärssystem M3 och plattformen CloudSuite med därtill hörande integrationer.
CombinedX är ett kunskapsbolag med ambition att vara ett marknadsledande specialistbolag som hjälper företag och organisationer att dra fördel av digitaliseringens möjligheter. De levererar tjänster genom helägda specialistbolag som vart och ett har ett marknadsledande teknik- och affärskunnande i sin nisch.
För mer information, se pressmeddelande.
TM & Partners team bestod bl.a. av:
Under YAS Arbitration Day 2022, den 10 november, medverkade Kristoffer Stråth i en panel inför deltagare aktiva inom skiljemannaområdet på temat: Do’s and don’ts ur skiljedomarens perspektiv.
TM & Partners har biträtt Färna Invest AB, ett investeringsbolag som grundats och ägs av Gerald Engström, i samband med förvärvet av samtliga tillgångar och rättigheter från Indiska Magasinet AB konkursbo genom det nybildade bolaget Indiska 1901 AB. Indiska erbjuder heminredning, kläder och accessoarer och är verksamt i Sverige, Norge och Finland.
TM & Partners team bestod huvudsakligen av delägarna Jens Haneklint, Johan Wigh och Anna Jerndorf, seniora biträdande juristen Amela Balijaj och biträdande juristerna Jacob Elovsson Hultin, Carl Östlund, Matilda Andersson, samt Philip Bihl.
TM & Partners har biträtt Aquila Capital, ett investmentbolag med fokus på hållbara investeringar och tillgångsutveckling med huvudkontor i Hamburg, Tyskland, i samband med förvärvet av en vindkraftpark på uppdrag av en schweizisk investeringsstiftelse.
Anläggningen har en total kapacitet om 24 MW och är belägen i Sydvästra Sverige. Säljare var ett bolag som förvaltas av Prime Capital AG. Vindkraftsparken genererar tillräckligt med el för att driva motsvarande 22 500 europeiska hushåll per år.
Mer information hittar du här
TM & Partners team bestod av:
TM & Partners har biträtt Skanska i samband med att bolaget ingick en hållbarhetslänkad kreditfacilitet om 500 miljoner euro.
Kreditmarginalen är länkad till Skanskas hållbarhetsstrategi med KPI:er som hänför sig till Skanskas ambitiösa klimatmål. Crédit Agricole Corporate and Investment Bank, Nordea och SEB agerade som Joint Coordinators, Mandated Lead Arranges och Bookrunners. SEB har även uppdraget som Sustainability Coordinator.
För mer information, se här.
TM & Partners team bestod av:
Genomförande av direktiv 2019/790 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiv 96/9/EG och 2001/29/EG
Redan år 2012 meddelade EU-kommissionen att en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen i ljuset av den digitala inre marknaden skulle inledas. Målet var att minska skillnaderna i intäkter mellan stora internationella internetföretag och europeiska innehållsproducenter. Det första förslaget fick ett relativt ljummet bemötande när det presenterades i september 2016. Efter ett flertal omarbetningar, reservationer och diskussioner antogs direktivet och trädde sedermera i kraft den 6 juni 2019. Det är framförallt två artiklar som har väckt uppmärksamhet och mötts med omfattande kritik under arbetets gång, den så kallade länkskatten i artikel 11 (numera 15), och internetfiltret i artikel 13 (numera 17). Länkskatten (vilken i praktiken varken är en skatt eller omfattar själva länkningsprocessen i sig) innebär att bl.a. mediebolag kan få ersättning när deras material sprids via vissa typer av informationsplattformar, medan internetfiltret tar sikte på att innehållsplattformar – här brukar YouTube nämnas som exempel – ska ansvara för det upphovsrättsligt skyddade material som laddas upp utan rättsinnehavarens tillstånd. Artikelns syfte är att uppmuntra dessa plattformar att ingå avtal med rättighetshavare och möjliggöra ersättning för det nyttjande som sker av användarna av plattformen.
Direktivet skulle ha varit införlivat i medlemsstaternas nationella rätt den 7 juni 2021, men processen har i flertalet länder blivit försenad. Den 7 juli i år överlämnade regeringen proposition 2021/22:278 till riksdagen med förslag till anpassning av lagstiftningen med hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen och för genomförande av direktivet.
Propositionen innehåller ett flertal nya inskränkningar, bl.a. för att underlätta forskning och undervisning – det blir till exempel tillåtet att använda verk i undervisning i illustrativt syfte, och för digital undervisning under förutsättning att det sker i en säker elektronisk miljö. Vidare främjas även bevarandet av kulturarvet och möjligheterna att fritt återge äldre konstverk förbättras. Framställare av presspublikationer ska också ges en ny ensamrätt till sina publikationer för att få ersättning när deras verk används på internet (se bl.a. ovan om länkskatten).
Vad som är av särskilt intresse är dock de nya bestämmelser som föreslås för att stärka avtalspositionen för upphovspersoner, utövande konstnärer och fotografer när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar och andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden. I de nya, enligt förslaget tvingande, bestämmelserna 29–29 c finns bestämmelser om upphovspersonens rätt till ersättning och information och i de följande bestämmelserna även i förekommande fall rätt att häva ett avtal. Det sägs dock uttryckligen i förslaget att dessa rättigheter inte avser överlåtelse av upphovsrätt till datorprogram.
Vad gäller ersättning vid överlåtelse av upphovsrätt sägs inledningsvis att upphovspersonen har rätt till skälig ersättning. Vad det är får naturligt nog avgöras i varje enskilt fall. Den stora nyheten i detta avseende är dock att upphovspersonen har rätt till ytterligare skälig ersättning om det senare visar sig att den ursprungliga ersättningen är för låg i förhållande till förvärvarens intäkter från nyttjandet av verket. För att kunna utvärdera huruvida den avtalade ersättningen är skälig åläggs förvärvaren en informationsplikt att minst en gång per kalenderår lämna aktuell, relevant och uttömmande information om hur verket har nyttjats, samtliga intäkter hänförliga till verket och den ersättning som upphovspersonen har rätt till. Denna informationsplikt gäller endast om förvärvaren faktiskt har haft intäkter hänförliga till verket eller att upphovspersonens ersättning är beroende av i vilken omfattning verket faktiskt används. Hur denna princip ska implementeras har direktivet lämnat fri för medlemsstaterna att besluta om, och det har diskuterats om redan nu gällande lagstiftning ger uttryck för att upphovspersoner har rätt till ersättning när de överlåter rättigheter. Förslaget har i ljuset av detta också mött kritik i enlighet med ”om det inte är trasigt behöver vi inte laga det” då det anses att marknaden redan idag tillgodoser upphovspersonens rätt till ersättning och att det i vart fall finns den s.k. generalklausulen i 36 § avtalslagen att falla tillbaka på om det i enskilda fall inte skulle respekteras. Här argumenterar dock propositionen relativt detaljrikt eftersom det inte är självklart att en ersättning som är för låg för att kunna anses vara lämplig och proportionerlig alltid måste anses vara oskälig. Dessutom säger direktivets artikel 18, som förslaget bygger på, inget direkt om oskälighet.
Som bekant har vi förbud mot retroaktiv tillämpning av lag i Sverige, en aspekt som diskuteras ingående i propositionen med motiveringen att det upphovsrättsliga skyddet har en mycket lång livstid – till och med utgången av det 70:e året efter upphovspersonens död. Skulle retroaktiv tillämpning av de nu aktuella bestämmelserna ske skulle det kunna få mycket långt gående konsekvenser på överlåtelser som är gott och väl över 100 år gamla. Därav föreslås, i enlighet med direktivets artikel 20, att viss retroaktiv tillämpning av rätten till skälig ersättning bör införas men begränsas till avtal som tillkommit i en tid då den upphovsrättsliga marknaden generellt inte skiljde sig i allt för stor utsträckning från vad som gäller idag. För att kunna påkalla denna möjlighet krävs dock att den avtalade ersättningen kan anses vara oproportionerligt låg. Det förespråkas därför att rätten att påkalla ytterligare skälig ersättning ska begränsas till en period om 20 år tillbaka i tiden.
Det är svårt att sia om vad de föreslagna bestämmelserna får för effekt om de antas i sin nu föreslagna form. Som bekant inom området får vi också invänta närmare tolkning från domstolarna. Klart är dock att det är ett tydligt ställningstagande av EU och lagstiftaren att ålägga förvärvare en informationsplikt och ge upphovspersoner en retroaktiv rätt till ersättning. Upphovsrättens grundambition är att värna skapande och ge incitament för kreatörer och kommersiella aktörer att komma överens om hur verk får användas, något som de nu föreslagna bestämmelserna onekligen ger uttryck för.
Ändringarna ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2023, med retroaktiv tillämpning avseende rätten till ytterligare ersättning för avtal ingångna som tidigast den 1 januari 2003.
Har du några frågor eller funderingar med anledning av förändringarna på upphovsrättens område är du mer än välkommen att kontakta Techgruppen.
Skyddet för personuppgifter vid tredjelandsöverföring, dvs när personuppgifter behandlas utanför EU, har länge varit ett problematiskt område. Sedan EU-domstolen (EUD) i Schrems II-målet underkände och ogiltigförklarade Privacy Shield och fastslog att det inte gav ett tillräckligt skydd för överföring av personuppgifter från EU till USA, har det i många fall varit svårt att använda amerikanska molntjänster från ex Google, Amazon och Microsoft, utan att bryta mot GDPR. Nu har dock president Joe Biden undertecknat en order om införandet av ett nytt ramverk för dataöverföring mellan EU och USA, som ska förenkla överföring av personuppgifter till USA.
Ogiltigförklarandet av Privacy Shield bottnade i att amerikansk rätt saknar ett tillräckligt skydd för personuppgifter motsvarande skyddet i EU-rätten. Enligt amerikansk rätt kan nämligen underrättelsetjänster bl a inhämta personuppgifter om utländska medborgare som lagras hos vissa amerikanska företag, vilket strider mot GDPR. EUD begränsade även möjligheten för verksamheter att använda s k standardavtalsklausuler vid dataöverföring till USA, vilket varit ett alternativ till Privacy Shield. För att säkerställa en adekvat skyddsnivå vid tredjelandsöverföring till USA krävs därför nu kompletterande skyddsåtgärder. Dessa är inte alltid praktiska eller ens möjliga att införa, varför det nya ramverket är efterlängtat.
Ramverket innehåller bl a nya krav gällande amerikansk signalspaning och utökat skydd för privatpersoners uppgifter. Därtill ska en ny prövningsprocess inrättas för klagomål gällande insamling och behandling av personuppgifter. Första instans är den amerikanska regeringens Civil Liberties Protection Officer, vars beslut ska kunna överklagas till en ny dataskyddsöverdomstol.
Med ramverket som grund kan EU-kommissionen nu anta ett beslut om adekvat skyddsnivå för USA, dvs att landet anses ha en tillräckligt hög skyddsnivå. Då kan personuppgifter baserat på Kommissionens beslut framöver överföras till USA utan särskilt tillstånd, så länge förutsättningarna i beslutet är uppfyllda. Det kommer dock dröja innan detta blir verklighet. Först ska Kommissionen ta fram ett utkast till beslut om adekvat skyddsnivå, som sedan bl a ska remitteras till Europeiska dataskyddsstyrelsen för utlåtande och godkännas av medlemsstaterna, innan ett formellt beslut kan antas. Prognosen är att det i bästa fall kan ske under 2023.
Ramverket syftar till att åtgärda de brister som adresserades i Schrems II. Förhoppningen är därför att det ska klara en eventuell framtida prövning av EUD. Viss osäkerhet råder dock med tanke bl a på att den order som Biden undertecknat inte utgör lag utan närsomhelst kan dras tillbaka. Vidare finns tveksamheter kring om den prövningsprocess som ska inrättas uppfyller EU-rättens krav på rättslig prövning. Därtill återstår att se om USA i praktiken kommer ändra sin utbredda övervakning. Tills vidare fortlöper alltså osäkerheten kring användandet av vissa molntjänster.
Förhandsavtal är ett avtal om framtida upplåtelse av en bostadsrätt. De nya reglerna om förhandsavtal träder i kraft 1 januari 2023 och kommer få stor inverkan vid framtida upplåtelser av nyproducerade bostadsrätter. Syftet med de nya reglerna är att stärka konsumentskyddet genom att ställa högre krav på bostadsutvecklare, vilka behöver se över sina rutiner och avtalsmallar för att säkerställa regelefterlevnad.
Informationsskyldighet m.m.
En stor förändring är att bostadsrättsföreningar åläggs en utökad informationsskyldighet vid ingående av förhandsavtal. Ett erbjudande om att ingå förhandsavtal ska innehålla samtliga avtalsvillkor samt klar och begriplig information om vad avtalet innebär och vilka risker som är kopplade till avtalet, t.ex. viktiga steg i byggprojektet, föreningens ekonomi, privatekonomiska risker förknippade med att ingå förhandsavtal (risk för prisnedgång på marknaden, räntehöjningar etc.), risken för förändringar i lägenhetens utförande samt under vilka förutsättningar det är möjligt att frånträda avtalet. Med anledning av mängden information som ska lämnas införs även en betänketid för spekulanten om minst sju dagar från att denne har mottagit ett för föreningen bindande erbjudande om att ingå förhandsavtal. Under betänketiden får lägenheten inte erbjudas till annan. Vid avvikelse från angivna lagregler är förhandsavtalet inte bindande för förhandstecknaren om inte avvikelsen är ringa.
En annan viktig ändring är att förhandsavtal ska innehålla information om gällande bygglov, vilket i praktiken innebär att förhandsavtal inte kan ingås förrän det finns ett beviljat och verkställbart bygglov. Det kommer således inte heller vara möjligt att villkora förhandsavtal med att bygglov ska beviljas.
Beräknad tid för upplåtelse och tillträde
I syfte att stärka konsumentskyddet har den beräknade tiden för upplåtelse av lägenhet som ska anges i förhandsavtal snävats in och får uppgå till högst tre månader. Upplåtelseavtal ska innehålla bestämt datum för tillträde, om tillträde inte sker i samband med undertecknande.
Rätt att frånträda
Enligt de nya lagreglerna utökas möjligheten att frånträda förhandsavtal vid förseningar och avvikelser från vad som är avtalat. Härtill åläggs föreningen en skyldighet att snarast möjligt skriftligen informera om väsentliga avvikelser. Uppsägning ska ske inom 3 månader från den dag förhandstecknaren fick kännedom om avvikelsen.
Intygsgivarnas oberoende[1]
En ekonomisk plan ska vara försedd med intyg av två personer. I allmänhet är det vanligt att intygsgivare samarbetar i par och återkommande anlitas av samma uppdragstagare. För att säkerställa att intygsgivningen håller hög kvalitet och att intygsgivarna har en fristående ställning i förhållande till bostadsrättsföreningen och de aktörer som utformar den ekonomiska planen skärps kraven på intygsgivare genom införande av regler om oberoende och opartiskhet. Idag finns få registrerade intygsgivare på Boverkets hemsida. Det kan därför bli en utmaning för bostadsutvecklare att uppfylla angivna krav. Det införs även krav på att Boverket ska godkänna föreningars val av intygsgivare.
Lagförslag om andra föravtal
En viktig förändring i förhållande till det ursprungliga lagförslaget är att det inte kommer införas något förbud mot andra föravtal, ex. bokningsavtal eller optionsavtal.
[1] Lagändringar avseende den ekonomiska planen och intygsgivare träder i kraft 1 januari 2024.
TM & Partners har biträtt ett energibolag med ett avtal rörande SD-WAN och andra nätverkstjänster (Network as a Service, NaaS). Nätverkstjänsterna kommer att rullas ut på ca 1 000 platser i Norden. Samarbetet är ett led i företagets transformation och moderniseringen av deras nätverk.
Affären är värd ca 500 000 000 SEK. Avtalet ingicks i oktober 2022.
TM & Partners team bestod av Fredrik Gustafsson, Erik Woodcock, Karolina Kjellberg och Arvid Riemer.