Covid-19 pandemin har haft en kraftig påverkan på det tidigare mycket aktiva svenska klimatet för företagsöverlåtelser. Våra experter inom M&A och obestånd har tittat närmare på utmaningarna med att genomföra M&A-processer med finansiellt pressade säljare.  Slutsatsen är att dessa processer är förenade med särskild komplexitet och gott om fallgropar, vilket gör att särskilda krav ställs på de inblandade parterna och rådgivarna.

Törngren Magnell har omfattande erfarenhet av köp och försäljning av företag och verksamheter, både inom ramen för traditionella auktionsprocesser och transaktioner föranledda av finansiell stress. Vi har dessutom seniora advokater med omfattande erfarenhet av konkurser, likvidationer, rekonstruktioner och andra obeståndssituationer, vilket gör oss unikt lämpade att rådge styrelser i bolag som, exempelvis som ett resultat av Corona-krisen, behöver hantera dessa situationer.

Läs hela artikeln här.

Korttidspermittering

Den 11 mars 2020 lämnade regeringen ett förslag om att det ska finnas möjlighet att tillfälligt tillämpa särskilda bestämmelser om korttidsarbete under 2020, så kallad korttidspermittering.

Reglerna om korttidspermittering innebär att staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för arbetstagare som går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Detta innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidspermitteringen gäller. Överenskommelsen om arbetstagares arbetstidsminskning under en avtalsperiod uppgår till 20, 40 respektive 60 procent samt löneminskningen uppgår till 4, 6 respektive 7,5 procent.

Den 14 april meddelade regeringen att man kommer förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kan minskas med upp till 80 procent som innebär minskade kostnader med 72 procent för arbetsgivaren. Löneminskningen för arbetstagaren vid arbetstidsminskning på denna nivå är 12 procent. Möjligheten till arbetstidsminskning med 80 procent föreslås träda i kraft den 1 juni och kunna användas under maj, juni och juli 2020. Riksdagen förväntas behandla förslaget i maj.

Förutsättningen för stöd är att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas och arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

En ytterligare förutsättning för att ha rätt till stöd från staten är att det finns stöd för tillämpning av korttidspermittering i kollektivavtal eller i avtal som ingåtts med arbetstagarna. För arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som omfattas av stödet delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Stödet gäller för alla arbetstagare som varit avlönade tre månader före den månad ansökan om stöd godkänns (den så kallade jämförelsemånaden) och för arbetstagare som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.

Tillväxtverket är handläggande myndighet och ansökan är öppen sedan den 7 april 2020. Stödet för korttidspermitteringar kan dock sökas retroaktivt från och med den 16 mars 2020. En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Reglerna kommer att tillämpas under hela 2020.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag den 2 april 2020. Finansutskottet ser dock behov av vissa förändringar och förtydliganden i förhållande till regeringens förslag. Följande delar av förslaget är därför inte helt fastställda än:

(i) undantaget för arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel – utskottet föreslår att detta undantag slopas tillfälligt;

(ii) undantaget för familjemedlemmar – utskottet föreslår att familjemedlemsundantaget slopas tillfälligt;

(iii) tillämpningen av lagen när det gäller bemanningsföretag och konsultföretag; och

(iv) förtydligande om aktieutdelningar m.m. i företag som ansöker om stöd – utskottet anser att det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från staten samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.

Utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader och slopat krav på läkarintyg

De nya sjuklönereglerna innebär att staten tillfälligt tar hela kostnaden för sjuklön i två månader. Samtliga arbetsgivare omfattas av reglerna. De nya reglerna gäller från och med den 1 april till och med den 31 maj 2020 i första hand.

Alla arbetsgivare omfattas av förslaget. Även egenföretagare som bedriver företag i aktiebolagsform omfattas. För de egenföretagare som har F-skattsedel gäller att de får ersättning för karensdagarna 1-14. Ersättningen betalas ut genom en schabloniserad sjukpenning.

Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg slopas. Det innebär att den som är sjuk kommer kunna vara hemma från arbetet i upp till 14 dagar utan krav på läkarintyg. Arbetsgivare och Försäkringskassan behöver inte något läkarintyg för att betala sjuklön eller sjukpenning under de första 14 dagarna. Reglerna gäller retroaktivt från och med den 13 mars 2020.

Riksdagen sa ja till detta förslag den 2 april 2020.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Regeringens förslag om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna och, för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, egenavgifterna, syftar till att begränsa de ekonomiska konsekvenserna för enskilda företag till följd av den rådande spridningen av coronaviruset, då flera företag kan drabbas av ett plötsligt inkomstbortfall samtidigt som lönekostnaderna kvarstår.

Förslaget omfattar alla företag med anställda och innebär att de endast kommer att behöva betala ålderspensionsavgift på den ersättning som ges ut under perioden 1 mars till 30 juni 2020. Denna nedsättning gäller för upp till 30 anställda, och upp till en lönesumma om 25 000 kronor. Den del av lönesumman som överstiger 25 000 kronor omfattas inte av den tillfälliga nedsättningen. Det innebär att arbetsgivaren får en ekonomisk lättnad om maximalt 5 300 kronor per anställd och månad.

För de enskilda näringsidkarna och fysiska personer som är delägare i handelsbolag innebär förslaget att de endast ska betala ålderspensionsavgift för inkomster som uppbärs under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020. Nedsättningen av egenavgifterna och de allmänna löneavgifterna gäller för ett avgiftsunderlag på upp till 100 000 kronor. Reglerna föreslås träda i kraft den 6 april 2020.

Riksdagen sa ja till förslaget den 2 april 2020.

Anstånd med skatteinbetalningar med anledning av Covid-19

Den 16 mars 2020 presenterade regeringen förslag på ett antal budgetåtgärder med anledning av det nya coronaviruset, covid-19. Förslaget innebär bland annat att företag, efter ansökan till Skatteverket, ska kunna beviljas anstånd med skatteinbetalningar till sitt skattekonto. De skatteinbetalningar som det ska kunna ges anstånd för är avdragen preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

Anståndstiden ska kunna bestämmas till längst tolv månader och avse högst tre månaders inbetalningar av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt vardera. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis kommer anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. För mervärdesskatt som redovisas helårsvis ska anstånd kunna lämnas för högst ett beskattningsår.

Åtgärden träder i kraft den 30 mars 2020, men med retroaktiv verkan från 1 januari 2020. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas helårsvis träder i kraft den 8 april, men kommer att avse mervärdesskatt som redovisas från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021.

Om anstånd beviljas för redan inbetald skatt och/eller avgift kommer ett belopp motsvarande denna skatt och/eller avgift att krediteras på den skattskyldiges skattekonto som en inbetalning. Det kan innebära att den skattskyldige får ett överskott på sitt skattekonto som kommer att kunna begäras utbetalt. Anståndsbeloppet ska återbetalas senast den förfallodag enligt viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter att anståndstiden upphör.

Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Det innebär att Skatteverket kommer att göra en prövning i varje enskilt fall, varvid det inte ska beviljas företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa, samt företag som har större skatteskulder.

Kostnader

En kostnadsränta motsvarande basräntan, för närvarande 1,25 procent, kommer att beräknas från och med dagen efter anståndsbeloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Dessutom kommer en anståndsavgift om 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp att tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd har beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Kostnadsräntan och anståndsavgiften motsvarar tillsammans en avdragsgill ränta i ett aktiebolag om 6,6 procent. Anståndsavgiften ska betalas senast samma dag som anståndsbeloppet ska betalas in.

Personligt betalningsansvar

Enligt 59 kap. 12 § skatteförfarandelagen kan företrädare för ett företag åläggas personligt betalningsansvar (s.k. ”företrädaransvar”) om han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift. Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

Skatteverket har dock publicerat ett ställningstagande där det framgår att Skatteverket inte i denna situation avser att ansöka om företrädaransvar för obetalda skatter och avgifter som omfattas av regelverket, om det inte handlar om företag som uppenbart har utnyttjat möjligheten i strid med anståndsbestämmelsernas syfte.

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslaget den 2 april 2020. Finansutskottet anser dock att den sammantagna räntan vid anstånd med inbetalning av skatt på cirka 6,6 procent är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag om att sänka den sammantagna räntan.

Rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher 

Den 25 mars lämnade regeringen ett förslag om stödåtgärder som syftar till att sänka hyreskostnader för företag i utsatta branscher, såsom sällanköpshandeln och hotell- och restaurangbranschen. Regeringen avser att ha en förordning på plats någon gång i april och har publicerat en sammanställning över de sektorer som föreslås omfattas av hyresstödet baserat på skatteverkets SNI-koder: www.regeringen.se.

Förslaget går ut på att hyresvärdar som går med på att sänka hyran under månaderna april, maj och juni kan få stöd från staten. Det preliminära beskedet är att staten ska bära 50 procent av hyresnedsättningen upp till 25 procent av den fasta hyran. Rörliga kostnader hänförliga till exempelvis el, värme och vatten omfattas troligen inte av stödåtgärderna. Stödet ska kunna sökas av hyresvärdarna i efterhand via länsstyrelserna under förutsättning att avtal om hyresnedsättning ingås innan den 30 juni. De föreslagna stödåtgärderna måste emellertid godkännas av EU innan de kan äga tillämplighet, då åtgärderna omfattas av reglerna om statsstöd.

För närvarande saknas närmare detaljer gällande hur stödet kommer att utformas i praktiken. Med anledning av att godkännande av stödåtgärderna inväntas från EU-kommissionen har regeringen i dagsläget ännu inte publicerat förordningen. Detaljerna kring stödet är i nuläget oklara och hyresvärdar kan därför inte till fullo förlita sig på att dennes hyresnedsättningar kommer att kunna kompenseras.

– Törngren Magnell om framgångsrik tvistelösning och vinnande bevishantering

Den senaste tidens kris har besvärliga konsekvenser för näringsliv och företag. Det kan leda till att parter som ingått avtal upplever det som svårare, eller till och med omöjligt, att fullgöra sina åtaganden. Risken för betalningsoförmåga och allmän minskad betalningsvilja kommer därtill att öka. Precis som i tidigare kriser kommer den allmänna tvistebenägenheten med stor sannolikhet att öka menar Törngren Magnells tvistelösningsexperter Kristoffer Stråth och Viktor Magnell. De har därför satt samman en sorts guidelines under namnet – Törngren Magnell om framgångsrik tvistelösning och vinnande bevishantering – för den som vill bättra på sina förutsättningar att försvara sin rätt i en situation då motpartens agerande signalerar ökad risk för tvist.

Här finns artikeln att läsa i dess helhet. Artikeln fokuserar på bevishantering, men tar även upp ett antal andra praktiska råd vid uppseglande tvist.

Inledning

Den senaste tidens spridning av sjukdomen covid-19, orsakat av det s.k. coronaviruset (SARS-CoV-2), drabbar ett alltmer påtagligt antal människor i världen och samhället i stort. Osäkerheten kring smittspridningens framfart och de statliga åtgärder som vidtas för att stävja utbrottet orsakar konsekvenser för näringsliv och företag. Det kan leda till att parter som ingått avtal upplever det som svårare, eller till och med omöjligt, att fullgöra sina åtaganden.

Den följande informationen är av allmän karaktär och kan inte ersätta rättslig rådgivning i en specifik situation. Detta inte minst då de avtalsbestämmelser eller allmänna rättsprinciper som kan aktualiseras är uttryckta generellt för undantagssituationer samtidigt som det för tillämplighet krävs ett explicit hinder i den specifika situationen. Vår orientering avser svensk rätt.

Force majeure och ändrade förhållanden

Som utgångspunkt gäller enligt svensk rätt att avtal ska hållas, men i kommersiella avtal är det inte ovanligt att undantag görs ifall vissa oförutsedda händelser påverkar möjligheterna till detta genom en s.k. force majeure-klausul. En force majeure-klausul brukar få innebörden att vissa extraordinära omständigheter kan frigöra en avtalspart från dennes avtalsförpliktelser, åtminstone tillfälligt. Omständigheter som kan åberopas under en force majeure-klausul måste ligga utom kontroll för den åberopande parten och inte heller vara sådana som parten rimligen kunde och borde ha förutsett vid avtalets ingående. Krig, revolution, naturkatastrofer och andra liknande fenomen anses typiskt sett omfattas, förutsatt att händelsen var oväntad. Även arbetsrättsliga blockader och statliga handelsrestriktioner brukar anses omfattas. Omständigheterna ska inte heller med rimliga åtgärder kunna kringgås av parten för att det ska vara möjligt att åberopa force majeure.

Det varierar vad olika force majeure-klausuler omfattar. Omfattningen följer av ordalydelsen och vad som kan anses vara den bakomliggande partsviljan vid avtalets ingående. Avtalets lydelse måste därför analyseras noga. Vidare kan uppmärksammas att avtal till vilket ena parten är ett offentligrättsligt organ, exempelvis en kommun, som enligt lag är skyldigt att vidta de åtgärder som krävs i en krissituation, ofta innefattar särskilda begränsningar avseende vad som ska anses utgöra force majeure.

Klausulens tillämplighet kan ofta vara begränsad i tid. Normalt gäller undantag från skyldigheten att uppfylla åtaganden enligt avtalet, som förhindras av force majeure-händelsen, endast under den tid då omständigheten föreligger. Det innebär följaktligen en rätt att avvakta med fullgörelse av viss prestation. Motparten ges i sådana fall inte sällan en rätt att säga upp avtalet om force majeure-hindret kvarstår en längre tid. Även den förhindrade parten kan ges en sådan rätt efter viss tid. Såväl vad som omfattas av en force majeure-klausul som följderna av klausulens tillämplighet varierar således från fall till fall. Vidare finns ofta långtgående skyldigheter att informera sin motpart omgående, om rätten att göra gällande force majeure ska bestå.

Hinder p.g.a. coronaviruset = force majeure?

Detta leder oss till frågan om den pågående smittspridningen av coronaviruset och effekterna detta har på samhället i stort kan utgöra force majeure. Som redan nämnts beror det på omständigheterna i varje enskilt fall. Det finns tyvärr inte något enkelt och entydigt svar.

Typiskt sett sker en uppräkning av exempel på omständigheter som kan omfattas i en force majeure-klausul. Om epidemier, karantäner eller liknande nämns så utgör troligtvis den nuvarande situationen med coronaviruset force majeure enligt avtalet. Det beror på hur coronavirusets spridning faktiskt påverkar den åberopande partens möjligheter att fullfölja avtalet. Skälet till att den åberopande parten inte kan uppfylla sina avtalsförpliktelser i någon del behöver vara just force majeure-omständigheten.

Vissa indirekta effekter av coronaviruset, exempelvis att det blir allmänt dyrare och svårare att uppfylla avtalet, utgör inte nödvändigtvis force majeure. Även åtgärder som en avtalspart frivilligt vidtar, exempelvis att ställa in leveranser av något slag för att skydda sina anställda, utgör förmodligen inte force majeure. Ett myndighetsbeslut som t.ex. förhindrar att en prestation utförs är däremot typiskt sett av karaktären force majeure (om den inte var förutsebar vid ingående av avtalet).

Om det inte finns en force majeure-klausul i ett avtal eller om den klausul som finns inte är tillämplig i förevarande situation finns dispositiv rätt som kan fylla ut parternas avtal, exempelvis i köplagen (27 § om ansvar vid säljarens dröjsmål). Därtill finns också möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor enligt 36 § avtalslagen. Oskälighet kan då ha uppstått genom en senare inträffad händelse som förhindrar fullgörelse av avtalet. Utöver detta finns givetvis utrymme för avtalsparter att omförhandla avtalsvillkor och på så sätt modifiera sina överenskommelser på frivillig basis, vilket kan vara särskilt gynnsamt i längre avtalsrelationer.

Agerande vid hinder

Även om force majeure föreligger är avtalsparterna skyldiga att försöka minska skadan genom att exempelvis köpa in varor från en alternativ leverantör eller på andra sätt anpassa sig. Om coronavirusets utbrott orsakar svårigheter för en avtalspart att uppfylla dess förpliktelser bör först utrönas om några alternativ för att kringgå problematiken står till buds och hur konsekvenserna på olika vis kan minskas.

Det gällande avtalet bör granskas noga, vissa regleringar ställer exempelvis formella krav på hur ett åberopande av force majeure ska ske gentemot motparten. Motparten bör även vara tydlig med eventuella invändningar avseende force majeure-klausulens tillämplighet, om den skulle påkallas.

Parterna bör även kontrollera sina respektive försäkringar för att se om eventuell ersättning för orsakade förluster finns att tillgå. Det kan också vara klokt att arkivera all möjlig bevisning för att omständigheterna som föreligger utgör en force majeure-situation eller inte, exempelvis korrespondens med underleverantörer, myndigheter och kunder samt relevanta tidningsartiklar m.m. för det fall en tvist uppstår. Även sättet att hantera frågan gentemot motparten bör bevissäkras.

Om det finns andra åtaganden enligt avtalet som kan fullgöras ska så ske trots föreliggande force majeure-omständigheter. Händelseutvecklingen ska även följas så pass noga att fullgörelse kan påbörjas igen så fort det är möjligt, konsultera avtalet utifall det finns några formella krav avseende hur detta ska ske. Beakta även den tidsram som eventuellt gäller avseende när motparten kan säga upp avtalet med anledning av åberopad force majeure.

Rättsföljd vid force majeure/ändrade förhållanden

Slutligen är inte grundprincipen att skyldigheter faller bort ensidigt vid hinder. Ett hinder att leverera en vara eller tjänst innebär följaktligen inte att rätt till betalning består, även om leveransen skulle kunna innehållas med hänvisning till force majeure. Typiskt sett blir det en sorts avbeställningsrätt eller hävningsrätt, utan att skadeståndsskyldighet uppstår för den part som är förhindrad att leverera. Något som alltså annars skulle följa situationen vid avtalsbrott i form av utebliven leverans.

Vi rekommenderar att specifik rådgivning inhämtas innan åtgärder vidtas i samband med tillämpningen av en force majeure‑klausul, särskild lagstiftning eller allmänna rättsliga principer kring hinder och ändrade förhållanden till följd av coronaviruset. Detta gäller dels för en förhindrad avtalspart, dels för den som tar emot ett påstående om hinder från någon annan.

Just nu

Vi står mitt i en samhällskris och det är naturligt att många oroar sig över situationen, gällande egen och andras hälsa men också över konsekvenserna för verksamheter och samhället i stort.
Törngren Magnell känner ett mycket stort ansvar för de tjänster vi levererar och vår rådgivning. Inte minst i krissituationer som denna har våra klienter behov av vår närvaro. Vi upprätthåller därför samma tillgänglighet som alltid. Vi finns tillgängliga genom alla våra normala kanaler och vårt kontor är öppet, även om de flesta av våra medarbetare arbetar på distans, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation, i syfte att hjälpa till att begränsa smittspridningen i samhället.

Om avtal med force majeure-klausuler förhandlas nu bör det särskilt uppmärksammas att parternas kunskap om den aktuella situationen sannolikt kommer att påverka tillämpligheten av klausulen. Detta gäller särskilt vid användande av s.k. boilerplate-klausuler. Därför kan en särskild skrivning kopplad till parternas uppfattning om den sannolika utvecklingen av situationen och/eller potentiella hinder till följd av coronaviruset vara att rekommendera.

Törngren Magnell hjälper er gärna med analyser, nya avtal, omförhandling eller, i värsta fall, tvist kopplad till den pågående krisen!

Kristoffer Stråth, Managing Partner