Till Aktuellt
Publikation | 2020-04-16

Sammanställning av regeringens förslag och åtgärder med anledning av Covid-19

Korttidspermittering

Den 11 mars 2020 lämnade regeringen ett förslag om att det ska finnas möjlighet att tillfälligt tillämpa särskilda bestämmelser om korttidsarbete under 2020, så kallad korttidspermittering.

Reglerna om korttidspermittering innebär att staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för arbetstagare som går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Detta innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidspermitteringen gäller. Överenskommelsen om arbetstagares arbetstidsminskning under en avtalsperiod uppgår till 20, 40 respektive 60 procent samt löneminskningen uppgår till 4, 6 respektive 7,5 procent.

Den 14 april meddelade regeringen att man kommer förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kan minskas med upp till 80 procent som innebär minskade kostnader med 72 procent för arbetsgivaren. Löneminskningen för arbetstagaren vid arbetstidsminskning på denna nivå är 12 procent. Möjligheten till arbetstidsminskning med 80 procent föreslås träda i kraft den 1 juni och kunna användas under maj, juni och juli 2020. Riksdagen förväntas behandla förslaget i maj.

Förutsättningen för stöd är att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas och arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

En ytterligare förutsättning för att ha rätt till stöd från staten är att det finns stöd för tillämpning av korttidspermittering i kollektivavtal eller i avtal som ingåtts med arbetstagarna. För arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som omfattas av stödet delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Stödet gäller för alla arbetstagare som varit avlönade tre månader före den månad ansökan om stöd godkänns (den så kallade jämförelsemånaden) och för arbetstagare som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.

Tillväxtverket är handläggande myndighet och ansökan är öppen sedan den 7 april 2020. Stödet för korttidspermitteringar kan dock sökas retroaktivt från och med den 16 mars 2020. En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Reglerna kommer att tillämpas under hela 2020.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag den 2 april 2020. Finansutskottet ser dock behov av vissa förändringar och förtydliganden i förhållande till regeringens förslag. Följande delar av förslaget är därför inte helt fastställda än:

(i) undantaget för arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel – utskottet föreslår att detta undantag slopas tillfälligt;

(ii) undantaget för familjemedlemmar – utskottet föreslår att familjemedlemsundantaget slopas tillfälligt;

(iii) tillämpningen av lagen när det gäller bemanningsföretag och konsultföretag; och

(iv) förtydligande om aktieutdelningar m.m. i företag som ansöker om stöd – utskottet anser att det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från staten samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.

Utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader och slopat krav på läkarintyg

De nya sjuklönereglerna innebär att staten tillfälligt tar hela kostnaden för sjuklön i två månader. Samtliga arbetsgivare omfattas av reglerna. De nya reglerna gäller från och med den 1 april till och med den 31 maj 2020 i första hand.

Alla arbetsgivare omfattas av förslaget. Även egenföretagare som bedriver företag i aktiebolagsform omfattas. För de egenföretagare som har F-skattsedel gäller att de får ersättning för karensdagarna 1-14. Ersättningen betalas ut genom en schabloniserad sjukpenning.

Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg slopas. Det innebär att den som är sjuk kommer kunna vara hemma från arbetet i upp till 14 dagar utan krav på läkarintyg. Arbetsgivare och Försäkringskassan behöver inte något läkarintyg för att betala sjuklön eller sjukpenning under de första 14 dagarna. Reglerna gäller retroaktivt från och med den 13 mars 2020.

Riksdagen sa ja till detta förslag den 2 april 2020.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Regeringens förslag om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna och, för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, egenavgifterna, syftar till att begränsa de ekonomiska konsekvenserna för enskilda företag till följd av den rådande spridningen av coronaviruset, då flera företag kan drabbas av ett plötsligt inkomstbortfall samtidigt som lönekostnaderna kvarstår.

Förslaget omfattar alla företag med anställda och innebär att de endast kommer att behöva betala ålderspensionsavgift på den ersättning som ges ut under perioden 1 mars till 30 juni 2020. Denna nedsättning gäller för upp till 30 anställda, och upp till en lönesumma om 25 000 kronor. Den del av lönesumman som överstiger 25 000 kronor omfattas inte av den tillfälliga nedsättningen. Det innebär att arbetsgivaren får en ekonomisk lättnad om maximalt 5 300 kronor per anställd och månad.

För de enskilda näringsidkarna och fysiska personer som är delägare i handelsbolag innebär förslaget att de endast ska betala ålderspensionsavgift för inkomster som uppbärs under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020. Nedsättningen av egenavgifterna och de allmänna löneavgifterna gäller för ett avgiftsunderlag på upp till 100 000 kronor. Reglerna föreslås träda i kraft den 6 april 2020.

Riksdagen sa ja till förslaget den 2 april 2020.

Anstånd med skatteinbetalningar med anledning av Covid-19

Den 16 mars 2020 presenterade regeringen förslag på ett antal budgetåtgärder med anledning av det nya coronaviruset, covid-19. Förslaget innebär bland annat att företag, efter ansökan till Skatteverket, ska kunna beviljas anstånd med skatteinbetalningar till sitt skattekonto. De skatteinbetalningar som det ska kunna ges anstånd för är avdragen preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

Anståndstiden ska kunna bestämmas till längst tolv månader och avse högst tre månaders inbetalningar av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt vardera. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis kommer anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. För mervärdesskatt som redovisas helårsvis ska anstånd kunna lämnas för högst ett beskattningsår.

Åtgärden träder i kraft den 30 mars 2020, men med retroaktiv verkan från 1 januari 2020. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas helårsvis träder i kraft den 8 april, men kommer att avse mervärdesskatt som redovisas från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021.

Om anstånd beviljas för redan inbetald skatt och/eller avgift kommer ett belopp motsvarande denna skatt och/eller avgift att krediteras på den skattskyldiges skattekonto som en inbetalning. Det kan innebära att den skattskyldige får ett överskott på sitt skattekonto som kommer att kunna begäras utbetalt. Anståndsbeloppet ska återbetalas senast den förfallodag enligt viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter att anståndstiden upphör.

Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Det innebär att Skatteverket kommer att göra en prövning i varje enskilt fall, varvid det inte ska beviljas företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa, samt företag som har större skatteskulder.

Kostnader

En kostnadsränta motsvarande basräntan, för närvarande 1,25 procent, kommer att beräknas från och med dagen efter anståndsbeloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Dessutom kommer en anståndsavgift om 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp att tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd har beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Kostnadsräntan och anståndsavgiften motsvarar tillsammans en avdragsgill ränta i ett aktiebolag om 6,6 procent. Anståndsavgiften ska betalas senast samma dag som anståndsbeloppet ska betalas in.

Personligt betalningsansvar

Enligt 59 kap. 12 § skatteförfarandelagen kan företrädare för ett företag åläggas personligt betalningsansvar (s.k. ”företrädaransvar”) om han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift. Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

Skatteverket har dock publicerat ett ställningstagande där det framgår att Skatteverket inte i denna situation avser att ansöka om företrädaransvar för obetalda skatter och avgifter som omfattas av regelverket, om det inte handlar om företag som uppenbart har utnyttjat möjligheten i strid med anståndsbestämmelsernas syfte.

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslaget den 2 april 2020. Finansutskottet anser dock att den sammantagna räntan vid anstånd med inbetalning av skatt på cirka 6,6 procent är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag om att sänka den sammantagna räntan.

Rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher 

Den 25 mars lämnade regeringen ett förslag om stödåtgärder som syftar till att sänka hyreskostnader för företag i utsatta branscher, såsom sällanköpshandeln och hotell- och restaurangbranschen. Regeringen avser att ha en förordning på plats någon gång i april och har publicerat en sammanställning över de sektorer som föreslås omfattas av hyresstödet baserat på skatteverkets SNI-koder: www.regeringen.se.

Förslaget går ut på att hyresvärdar som går med på att sänka hyran under månaderna april, maj och juni kan få stöd från staten. Det preliminära beskedet är att staten ska bära 50 procent av hyresnedsättningen upp till 25 procent av den fasta hyran. Rörliga kostnader hänförliga till exempelvis el, värme och vatten omfattas troligen inte av stödåtgärderna. Stödet ska kunna sökas av hyresvärdarna i efterhand via länsstyrelserna under förutsättning att avtal om hyresnedsättning ingås innan den 30 juni. De föreslagna stödåtgärderna måste emellertid godkännas av EU innan de kan äga tillämplighet, då åtgärderna omfattas av reglerna om statsstöd.

EU-kommissionen

För närvarande saknas närmare detaljer gällande hur stödet kommer att utformas i praktiken. Med anledning av att godkännande av stödåtgärderna inväntas från EU-kommissionen har regeringen i dagsläget ännu inte publicerat förordningen. Detaljerna kring stödet är i nuläget oklara och hyresvärdar kan därför inte till fullo förlita sig på att dennes hyresnedsättningar kommer att kunna kompenseras.