Fastighetsbolag åläggs att betala en administrativ sanktionsavgift på grund av olovlig kamerabevakning

Frågan om kamerabevakning har på senare år blivit allt vanligare, inte minst bland fastighetsägare där det av olika skäl kan finnas anledning att kamerabevaka ytor i och runt byggnader. Eftersom kamerabevakning inte sällan medför ett stort integritetsintrång för de som omfattas av kamerabevakningen, innebär det att fastighetsbolag tvingas hantera svåra juridiska frågor koppade till dataskydd och GDPR. Frågan kom att aktualiseras senast i fjol då en fastighetsägare ålades att betala en administrativ sanktionsavgift om 200 000 kronor för överträdelser av dataskyddsförordningen (GDPR) med anledning av otillåten kamerabevakning vid sin hyresfastighet i Malmö. Granskningen inleddes efter att Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tagit emot ett klagomål om att fastighetsägaren bedrev otillåten kamerabevakning vid flerbostadshus och brustit i sin informationsskyldighet. Nedan beskriver vi de rättsliga utgångspunkterna vid kamerabevakning och en övergripande beskrivning av IMY:s beslut.

Rättsliga utgångspunkter
All kamerabevakning innebär normalt sett att personuppgifter behandlas. Det innebär att bolag och andra organisationer som bedriver sådan behandling måste efterleva kraven i GDPR. GDPR innefattar bl.a. krav på att identifiera den lagliga grunden för kamerabevakningen. Det finns flera lagliga grunder listade i artikel 6.1 i GDPR, däribland den s.k. intresseavvägningen i artikel 6.1 f i GDPR.

Vidare ställer GDPR särskilda krav på informationsgivning till de registrerade (dvs. de som berörs av personuppgiftsbehandlingen). Artikel 13 i GDPR reglerar vilken information som ska lämnas när personuppgifterna samlas in från den registrerade (vid kamerabevakning anses personuppgifter samlas in från den registrerade). Den information som ska lämnas är bl.a. den personuppgiftsansvariges uppgifter (namn och organisationsnummer till den entitet som är ansvarig för personuppgiftsbehandlingen i GDPR:s mening), ändamålen med behandling och rättslig grund samt lagringstid. Vidare regleras kamerabevakning under vissa förutsättningar av kamerabevakningslagen där det ställs ytterligare krav i förhållande till GDPR, bl.a. avseende upplysningar genom skyltning eller annat verksamt sätt.

IMY:s beslut
Av utredningen i ärendet framgick att bolaget i fråga bedrev kamerabevakning vid entréer till flera trapphus, en källarentré samt i källare, förråd, garage m.m. Bolaget uppgav att det hade bedrivit kamerabevakningen med stöd av en intresseavvägning (artikel 6.1 f i GDPR), där bolagets berättigade intresse varit att öka säkerheten och tryggheten för hyresgästerna, förebygga och utreda brott samt skydda fastighetens egendom.

Det är inte ovanligt att kamerabevakning sker med stöd av en intresseavvägning eftersom säkerhet och förebyggande av brott normalt är att betrakta som ett berättigat intresse. För att en behandling ska få ske med stöd av en intresseavvägning krävs dock även att det också kan visas att (i) den aktuella behandlingen av personuppgifter är nödvändig för att uppnå det intresset, samt (ii) att det berättigade intresset (det s.k. bevakningsintresset i detta fall) vid en avvägning väger tyngre än de registrerades grundläggande fri- och rättigheter (s.k. integritetsintresset).

I det aktuella fallet konstaterade IMY att det förelåg ett berättigat intresse och att det hade vidtagits alternativa och mindre integritetskänsliga åtgärder till kamerabevakningen utan framgång, varför bevakningen också ansågs nödvändig. Gällande intresseavvägningen konstaterade IMY inledningsvis att de registrerade rimligen inte bör förvänta sig att bli föremål för bevakning av bostadsområden. IMY fortsätter och beskriver att kamerabevakning i bostadsområden som utgångspunkt är mycket känsligt ur integritetssynpunkt, även om integritetsintresset varierar beroende på det specifika området för bevakningen.

I förhållande till bl.a. trapphusen, entréer, förråd och tvättstuga ansåg IMY att integritetsintresset var starkt eftersom det, sett till placeringen och upptagningsområdet, möjliggjorde en kartläggning av de registrerades liv. Vad gällde bevakningsintresset ansåg IMY att den problematik som fanns i fastigheten, framför allt bestående av obehörig åtkomst i fastigheten, inte var av tillräckligt allvarlig karaktär för att bevakningsintresset i entréer och trapphus skulle anses väga tyngre än integritetsintresset på platsen. Gällande bolagets kamerabevakning av bl.a. källare, förråd, tvättstuga och andra liknande platser ansåg IMY att dessa visserligen hade drabbats av incidenter, men att det huvudsakligen inte hade varit fråga om återkommande incidenter, varför bevakningsintresset ansågs väga relativt lätt. IMY ansåg därmed att bolagets intresse av att kamerabevaka dessa ytor inte vägde tyngre än de boendes intresse av att inte bli kamerabevakade där, varför det saknades laglig grund för personuppgiftsbehandlingarna.

Vad gällde kamerabevakningen av garage ansåg IMY däremot att det var av mindre känslig karaktär, eftersom enskilda inte behöver passera utrymmena för att ta sig till sina bostäder eller uppehålla sig där under längre stunder. Integritetsintresset vägde därför något lättare i jämförelse med andra platser på fastigheten. Avseende bevakningsintresset bedömde IMY att den omständighet att det i garagen fanns stöldbegärlig egendom och därmed var att betraktas som en annan sorts plats jämfört med fastigheten i övrigt, innebar att bevakningsintresset därför vägde tyngre i garaget än övriga platser i fastigheten. IMY bedömde mot denna bakgrund att bolagets intresse av att kamerabevaka garaget vägde tyngre än de boendes intresse av att inte bli kamerabevakade där. Kamerabevakningen i garagen kunde därmed ske med stöd av artikel 6.1 f i GDPR som laglig grund.

Viktigt med välgrundade intresseavvägningar och bedömningar
Intresseavvägningar är utan tvekan en av de svårare bedömningarna som ska göras enligt GDPR. Balansen mellan å ena sidan ett berättigat intresse, i detta fall förhindra och upptäcka brott, måste vägas med enskildas intresse av att inte bli bevakade. IMY:s beslut visar på vikten av att fastighetsägare eller andra som bedriver kamerabevakning gör en välgrundad och dokumenterad bedömning av de olika intressena och noggrant planerar hur kamerabevakningen ska ske. Det finns åtskilliga åtgärder för att minimera integritetsintrånget, t.ex. genom noggranna överväganden av var och när kamerabevakningen ska ske. Det är inte alltid kamerabevakningen t.ex. behöver ske mitt på dagen eller omfatta större områden för att förhindra bl.a. inbrott. Även integritetsfrämjande teknik som maskering eller liknande kan ha betydelse i samband med bedömningen.

Utöver att kamerabevakningen ska ske med stöd av en laglig grund, ställs flertalet krav enligt GDPR. Det ställs bland annat krav på informationsgivning på olika sätt, t.ex. genom varningsskyltar med viss information och integritetspolicys. Det kan också handla om att tillgodose enskildas utövande av rättigheter som registerutdrag och liknande. Genom att utvärdera riskerna och implementera rutiner kan fastighetsägare och andra som avser att bedriva kamerabevakning möjliggöra övervakningen och samtidigt säkerställa att det sker i enlighet med GDPR och med respekt för enskildas integritet.

TM & Partners tech-grupp är specialiserade på dataskydd, skadestånd och tvister inom området och har betydande erfarenhet av att hjälpa till med att ta fram och implementera rutiner i olika verksamheter.

Vill du veta mer?

Kontakta gärna TM & Partners techgrupp
Fredrik Gustafsson
Helena Brännvall
Karolina Kjellberg
Francisco Stråhle
Ludvig Tidhult