Nya krav på tillgänglighet för vissa produkter och tjänster – många kan riskera sanktionsavgifter

Den 28 juni 2025 träder lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft (nedan ”Tillgänglighetslagen”).

Lagen innebär att vissa produkter och tjänster ska uppfylla särskilda krav på tillgänglighet. Det är många aktörer som omfattas av lagen och, trots att lagen snart träder i kraft, är det många webbplatser som ännu inte uppfyller kraven. I en undersökning utförd av Post- och Telestyrelsen (PTS) framgår att samtliga av de 15 undersökta aktörernas webbplatser hade allvarliga brister avseende tillgänglighet och användbarhet. 14 av de 15 undersökta webbplatserna ansågs dessutom vara mycket svåra att använda för användare med funktionsnedsättningar.

I denna artikel går vi övergripande igenom vilka som omfattas och de krav som ställs enligt lagen.

Vad är syftet med nya kraven?

Tillgänglighetslagen bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Tillgänglighetsdirektivet innehåller krav för att göra det digitala samhället tillgängligt för alla, vilket ska ske genom att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att fullt ut och effektivt delta i samhället på lika villkor som andra. Direktivet ställer krav på hur produkter och tjänster ska utformas för att göras mer tillgängliga samt på vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att berörda produkter och tjänster uppfyller kraven. Syftet med direktivet är att skapa en europeisk standard för tillgänglighet och därigenom undanröja hinder på den inre marknaden. Direktivet är ett led i EU:s handikappstrategi 2010–2020 och innebär en mer enhetlig tillämpning av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vad omfattas?

Tillgänglighetslagen omfattar produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter inom de områden som anges i 3 och 4 §§ i lagen, vilket bl.a. är följande:

• System med generella användningsområden som är avsedda för konsumenter och operativsystem till dessa system (t.ex. persondatorer och surfplattor med tillhörande operativsystem);
• Betalningsterminaler (dvs. maskiner med syftet att utföra betalningar, t.ex. kortläsare);
• Elektroniska kommunikationstjänster (t.ex. telefonsamtal, e-post, videosamtalstjänster, uppkoppling m.m.);
• Persontransporter (t.ex. webbplats, applikationer och elektroniska biljetter);
• Banktjänster för konsumenter (t.ex. internetbank och informationsmaterial); och
• E-handelstjänster (alla digitala tjänster som syftar till att sälja något på distans till konsumenter).

Av lagen följer en möjlighet för verksamheter att åberopa undantag från kraven på tillgänglighet om det bl.a. medför en oproportionerligt stor börda för den berörda aktören. Enligt förarbeten till lagen ska särskild hänsyn tas till små och medelstora företags situation. PTS har tagit fram föreskrifter som ger vägledning i vilka kostnader som kan beaktas i proportionalitetsbedömningen. Aktörer som bedömt att ett tillgänglighetskrav inte gäller för dessa ska på lämpligt sätt dokumentera sin bedömning och underrätta PTS om att undantaget åberopas.

Vilka är kraven?

Kraven för de aktörer som omfattas av Tillgänglighetslagen är, i korthet, att informera och utforma tjänster och produkter för att möjliggöra att fler kan ta till sig information samt ta del av produkter och tjänster. Det finns även vissa krav på stödtjänster som erbjuds i samband med tjänster och produkter (t.ex. kundservice eller utbildning). För vissa produkter och tjänster inom bl.a. sektorerna elektronisk kommunikation, bank- och betaltjänster, persontransport och e-handel tillkommer även särskilda, sektorspecifika krav.

Tillgänglighetskraven innebär i stort att webbplatsinnehavare och andra ska göra det enklare för personer med funktionshinder och att produkterna och tjänsterna ska vara möjliga att uppfatta, vara hanterbara, begripliga och robusta för personer med funktionshinder. Detta kan bl.a. ske genom att skapa textalternativ till bilder, göra det möjligt att navigera med tangentbord och att möjliggöra att webb-platsens innehåll fungerar med många olika program och hjälpmedel (t.ex. skärmläsare).

Gällande e-handel ska aktörer också se till att informera om tillgänglighet för de produkter som säljs. En kund som vill köpa en telefon ska t.ex. få information om vilket stöd telefonen har för att ansluta en hörapparat och en kund som planerar att köpa en paketresa ska t.ex. få information om ett hotellrum lämpar sig för rullstolsburna.

När det gäller frågan om hur stor del av en webbplats som omfattas av kraven gällande e-handel, gör PTS bedömningen att det endast är de delar av en webbplats som hör till e-handelstjänster som omfattas av tillgänglighetskraven i Tillgänglighetslagen. Anledningen till det är att de tjänster som är direkt utpekade i lagen som ska uppfylla kraven på att vara tillgängliga.

Tillsyn och sanktioner

PTS är marknadskontrollmyndighet för produkter som omfattas av lagen och har tillsynsansvar för vissa av tjänsterna som omfattas, däribland banktjänster och e-handel. Om PTS finner att ett företag inte uppfyller kraven kan det bli fråga om sanktionsavgifter mellan 10 000 och 10 miljoner kronor. Baserat på PTS undersökning att 14 av 15 undersökta webbplatserna var mycket svåra att använda för användare med funktionsnedsättningar kan många olika typer av aktörer som omfattas riskera att drabbas av sanktionsavgifter.

TM & Partners Tech-grupp följer utvecklingen och kan bistå med att utreda om er verksamhet omfattas av kraven och, vid behov, ta fram en åtgärdsplan.

Vill du veta mer? Kontakta gärna:

Fredrik Gustafsson | Advokat | Partner
fredrik.gustafsson@tmpartners.se
076 00 283 57

Francisco Stråhle | Biträdande jurist
francisco.strahle@tmpartners.se
076 00 283 21