Läs Safa Mahmoudis och Viggo Bekker Ståhls debattinlägg i en av de hetaste bostadspolitiska frågorna just nu. Fastighetsnytt
Professor Daniel Stattin och advokat Sandra Broneus analyserar juridiska frågeställningar avseende närståendetransaktioner på aktiemarknaden. Läs hela artikeln här.
Johan Wigh, Sebastian Hellesnes och Jacob Elovsson Hultin analyserar viktiga juridiska frågor avseende noteringar av så kallade Special Purpose Acquisition Companies (”SPACs”) i Sverige. Läs artikeln här.
Safa Mahmoudi och Johan Aronsson analyserar viktiga juridiska frågor avseende samhällsfastigheter i senaste numret av Fastighetsvärlden. Läs artikeln här.
Oavsett om budet är förankrat eller fientligt följer en intensiv period under tidspress då budet ska analyseras, kommuniceras, accepteras eller förkastas. Uppköp ställer således stora krav på målbolagets styrelse och ledning och ett bristfälligt hanterande av ett uppköp kan föranleda skadeståndsansvar för styrelsen. I syfte att undvika misstag, skadeståndsansvar samt ge styrelsen en möjlighet att fokusera på strategi och taktik vid en budsituation rekommenderas åtminstone att följande åtgärder vidtas:
Vi på TM tar gärna en diskussion om budförberedelser för den som är intresserad.
Vi vill göra er uppmärksamma på att Tillväxtverket har ändrat sin tolkning i två väsentliga avseenden.
Tillväxtverket har gjort en helomvändning i frågan hur arbetstagares frånvaro pga. semester påverkar arbetsgivares rätt till stöd vid korttidsarbete. Tidigare var Tillväxtverkets uppfattning att betald och intjänad semester skulle likställs med närvaro. Det innebar att arbetsgivare kunde erhålla stöd även för den period när arbetstagaren var på semester, men nu har Tillväxtverket uppmärksammat att detta var en felaktig tolkning. Verkets tolkning är numera att all semester (betald eller obetald) ska räknas som frånvaro. Det innebär att arbetsgivare inte kan erhålla stöd för den period som arbetstagaren är på semester.
Detta väcker så klart oro och många frågor. Tillväxtverket har aviserat att man inom kort kommer publicera mer information om hur inkomna ansökningshandlingar kommer att hanteras. Stödet kommer att ha beräknats med utgångspunkt i att betald och intjänad semester likställs med närvaro. Fram till dess är det alltså osäkert om arbetsgivare som erhållit preliminärt stöd för den tid den anställde varit på semester, kommer att bli återbetalningsskyldiga för den delen av stödet.
En annan fråga där Tillväxverket har gjort en ny tolkning är frågan om vad som avses med en driftsenhet. Enligt förarbetena ska samma driftsenhetsbegrepp som gäller enlig LAS även gälla vid tillämpningen av lagen om stöd vid korttidsarbete. Det vill säga ett geografiskt begrepp där en byggnad ett kontor, en restaurang en fabrik o.s.v. utgör en driftsenhet.
Tillväxtverket har emellertid i sin tolkning av reglerna antagit ett mer organisatoriskt synsätt enligt vilket en avdelning till exempel säljkåren kan utgöra en driftsenhet och administrationen en annan. Vidare kan en konsult som är uthyrd till kund utgöra en egen driftsenhet. Enligt Tillväxtverket är det upp till arbetsgivaren att bedöma vad som utgör en driftsenhet och dokumentera detta.
Detta är enligt vår mening en radikal förändring mot vad som gäller enligt LAS men mer förmånligt för företagen som nu kan vara friare i sin bedömning av vad som utgör en driftsenhet.
Har du frågor om detta eller andra arbetsrättsliga frågor är du varmt välkommen att höra av dig till Anna Jerndorf eller Lisa Ericsson.
Covid-19 pandemin har haft en kraftig påverkan på det tidigare mycket aktiva svenska klimatet för företagsöverlåtelser. Våra experter inom M&A och obestånd har tittat närmare på utmaningarna med att genomföra M&A-processer med finansiellt pressade säljare. Slutsatsen är att dessa processer är förenade med särskild komplexitet och gott om fallgropar, vilket gör att särskilda krav ställs på de inblandade parterna och rådgivarna.
TM & Partners har omfattande erfarenhet av köp och försäljning av företag och verksamheter, både inom ramen för traditionella auktionsprocesser och transaktioner föranledda av finansiell stress. Vi har dessutom seniora advokater med omfattande erfarenhet av konkurser, likvidationer, rekonstruktioner och andra obeståndssituationer. Det gör oss unikt lämpade att rådge styrelser i bolag som behöver hantera dessa situationer.
Läs hela artikeln här.
Korttidspermittering
Den 11 mars 2020 lämnade regeringen ett förslag om att det ska finnas möjlighet att tillfälligt tillämpa särskilda bestämmelser om korttidsarbete under 2020, så kallad korttidspermittering.
Reglerna om korttidspermittering innebär att staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för arbetstagare som går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Detta innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.
Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidspermitteringen gäller. Överenskommelsen om arbetstagares arbetstidsminskning under en avtalsperiod uppgår till 20, 40 respektive 60 procent samt löneminskningen uppgår till 4, 6 respektive 7,5 procent.
Den 14 april meddelade regeringen att man kommer förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kan minskas med upp till 80 procent som innebär minskade kostnader med 72 procent för arbetsgivaren. Löneminskningen för arbetstagaren vid arbetstidsminskning på denna nivå är 12 procent. Möjligheten till arbetstidsminskning med 80 procent föreslås träda i kraft den 1 juni och kunna användas under maj, juni och juli 2020. Riksdagen förväntas behandla förslaget i maj.
Förutsättningen för stöd är att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas och arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.
En ytterligare förutsättning för att ha rätt till stöd från staten är att det finns stöd för tillämpning av korttidspermittering i kollektivavtal eller i avtal som ingåtts med arbetstagarna. För arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som omfattas av stödet delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.
Stödet gäller för alla arbetstagare som varit avlönade tre månader före den månad ansökan om stöd godkänns (den så kallade jämförelsemånaden) och för arbetstagare som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.
Tillväxtverket är handläggande myndighet och ansökan är öppen sedan den 7 april 2020. Stödet för korttidspermitteringar kan dock sökas retroaktivt från och med den 16 mars 2020. En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Reglerna kommer att tillämpas under hela 2020.
Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag den 2 april 2020. Finansutskottet ser dock behov av vissa förändringar och förtydliganden i förhållande till regeringens förslag. Följande delar av förslaget är därför inte helt fastställda än:
(i) undantaget för arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel – utskottet föreslår att detta undantag slopas tillfälligt;
(ii) undantaget för familjemedlemmar – utskottet föreslår att familjemedlemsundantaget slopas tillfälligt;
(iii) tillämpningen av lagen när det gäller bemanningsföretag och konsultföretag; och
(iv) förtydligande om aktieutdelningar m.m. i företag som ansöker om stöd – utskottet anser att det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från staten samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.
Utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader och slopat krav på läkarintyg
De nya sjuklönereglerna innebär att staten tillfälligt tar hela kostnaden för sjuklön i två månader. Samtliga arbetsgivare omfattas av reglerna. De nya reglerna gäller från och med den 1 april till och med den 31 maj 2020 i första hand.
Alla arbetsgivare omfattas av förslaget. Även egenföretagare som bedriver företag i aktiebolagsform omfattas. För de egenföretagare som har F-skattsedel gäller att de får ersättning för karensdagarna 1-14. Ersättningen betalas ut genom en schabloniserad sjukpenning.
Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg slopas. Det innebär att den som är sjuk kommer kunna vara hemma från arbetet i upp till 14 dagar utan krav på läkarintyg. Arbetsgivare och Försäkringskassan behöver inte något läkarintyg för att betala sjuklön eller sjukpenning under de första 14 dagarna. Reglerna gäller retroaktivt från och med den 13 mars 2020.
Riksdagen sa ja till detta förslag den 2 april 2020.
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter
Regeringens förslag om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna och, för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, egenavgifterna, syftar till att begränsa de ekonomiska konsekvenserna för enskilda företag till följd av den rådande spridningen av coronaviruset, då flera företag kan drabbas av ett plötsligt inkomstbortfall samtidigt som lönekostnaderna kvarstår.
Förslaget omfattar alla företag med anställda och innebär att de endast kommer att behöva betala ålderspensionsavgift på den ersättning som ges ut under perioden 1 mars till 30 juni 2020. Denna nedsättning gäller för upp till 30 anställda, och upp till en lönesumma om 25 000 kronor. Den del av lönesumman som överstiger 25 000 kronor omfattas inte av den tillfälliga nedsättningen. Det innebär att arbetsgivaren får en ekonomisk lättnad om maximalt 5 300 kronor per anställd och månad.
För de enskilda näringsidkarna och fysiska personer som är delägare i handelsbolag innebär förslaget att de endast ska betala ålderspensionsavgift för inkomster som uppbärs under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020. Nedsättningen av egenavgifterna och de allmänna löneavgifterna gäller för ett avgiftsunderlag på upp till 100 000 kronor. Reglerna föreslås träda i kraft den 6 april 2020.
Riksdagen sa ja till förslaget den 2 april 2020.
Anstånd med skatteinbetalningar med anledning av Covid-19
Den 16 mars 2020 presenterade regeringen förslag på ett antal budgetåtgärder med anledning av det nya coronaviruset, covid-19. Förslaget innebär bland annat att företag, efter ansökan till Skatteverket, ska kunna beviljas anstånd med skatteinbetalningar till sitt skattekonto. De skatteinbetalningar som det ska kunna ges anstånd för är avdragen preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
Anståndstiden ska kunna bestämmas till längst tolv månader och avse högst tre månaders inbetalningar av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt vardera. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis kommer anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. För mervärdesskatt som redovisas helårsvis ska anstånd kunna lämnas för högst ett beskattningsår.
Åtgärden träder i kraft den 30 mars 2020, men med retroaktiv verkan från 1 januari 2020. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas helårsvis träder i kraft den 8 april, men kommer att avse mervärdesskatt som redovisas från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021.
Om anstånd beviljas för redan inbetald skatt och/eller avgift kommer ett belopp motsvarande denna skatt och/eller avgift att krediteras på den skattskyldiges skattekonto som en inbetalning. Det kan innebära att den skattskyldige får ett överskott på sitt skattekonto som kommer att kunna begäras utbetalt. Anståndsbeloppet ska återbetalas senast den förfallodag enligt viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter att anståndstiden upphör.
Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Det innebär att Skatteverket kommer att göra en prövning i varje enskilt fall, varvid det inte ska beviljas företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa, samt företag som har större skatteskulder.
Kostnader
En kostnadsränta motsvarande basräntan, för närvarande 1,25 procent, kommer att beräknas från och med dagen efter anståndsbeloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Dessutom kommer en anståndsavgift om 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp att tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd har beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Kostnadsräntan och anståndsavgiften motsvarar tillsammans en avdragsgill ränta i ett aktiebolag om 6,6 procent. Anståndsavgiften ska betalas senast samma dag som anståndsbeloppet ska betalas in.
Personligt betalningsansvar
Enligt 59 kap. 12 § skatteförfarandelagen kan företrädare för ett företag åläggas personligt betalningsansvar (s.k. ”företrädaransvar”) om han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift. Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.
Skatteverket har dock publicerat ett ställningstagande där det framgår att Skatteverket inte i denna situation avser att ansöka om företrädaransvar för obetalda skatter och avgifter som omfattas av regelverket, om det inte handlar om företag som uppenbart har utnyttjat möjligheten i strid med anståndsbestämmelsernas syfte.
Riksdagen sa i huvudsak ja till förslaget den 2 april 2020. Finansutskottet anser dock att den sammantagna räntan vid anstånd med inbetalning av skatt på cirka 6,6 procent är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag om att sänka den sammantagna räntan.
Den 25 mars lämnade regeringen ett förslag om stödåtgärder som syftar till att sänka hyreskostnader för företag i utsatta branscher, såsom sällanköpshandeln och hotell- och restaurangbranschen. Regeringen avser att ha en förordning på plats någon gång i april och har publicerat en sammanställning över de sektorer som föreslås omfattas av hyresstödet baserat på skatteverkets SNI-koder: www.regeringen.se.
Förslaget går ut på att hyresvärdar som går med på att sänka hyran under månaderna april, maj och juni kan få stöd från staten. Det preliminära beskedet är att staten ska bära 50 procent av hyresnedsättningen upp till 25 procent av den fasta hyran. Rörliga kostnader hänförliga till exempelvis el, värme och vatten omfattas troligen inte av stödåtgärderna. Stödet ska kunna sökas av hyresvärdarna i efterhand via länsstyrelserna under förutsättning att avtal om hyresnedsättning ingås innan den 30 juni. De föreslagna stödåtgärderna måste emellertid godkännas av EU innan de kan äga tillämplighet, då åtgärderna omfattas av reglerna om statsstöd.
EU-kommissionen
För närvarande saknas närmare detaljer gällande hur stödet kommer att utformas i praktiken. Med anledning av att godkännande av stödåtgärderna inväntas från EU-kommissionen har regeringen i dagsläget ännu inte publicerat förordningen. Detaljerna kring stödet är i nuläget oklara och hyresvärdar kan därför inte till fullo förlita sig på att dennes hyresnedsättningar kommer att kunna kompenseras.
Den senaste tidens kris har besvärliga konsekvenser för näringsliv och företag. Det kan leda till att parter som ingått avtal upplever det som svårare, eller till och med omöjligt, att fullgöra sina åtaganden. Risken för betalningsoförmåga och allmän minskad betalningsvilja kommer därtill att öka. Precis som i tidigare kriser kommer den allmänna tvistebenägenheten med stor sannolikhet att öka menar Törngren Magnells tvistelösningsexperter Kristoffer Stråth och Viktor Magnell. De har därför satt samman en sorts guidelines under namnet – Törngren Magnell om framgångsrik tvistelösning och vinnande bevishantering – för den som vill bättra på sina förutsättningar att försvara sin rätt i en situation då motpartens agerande signalerar ökad risk för tvist.
Här finns artikeln att läsa i dess helhet. Artikeln fokuserar på bevishantering, men tar även upp ett antal andra praktiska råd vid uppseglande tvist.
Aktiebolagslagen lämnar däremot utrymme för bolag att välja om aktieägarna, utöver möjligheten att kunna delta fysiskt, även ska ges rätt att delta vid eller följa stämman på distans, till exempel genom internet eller telefon. Stämmor där aktieägarna, som alternativ till att närvara på plats, får delta på distans brukar benämnas som hybridstämmor.
Att anordna en hybridsstämma får anses vara aktieägarvänligt, då det ökar möjligheten till deltagande från aktieägare som på grund av tid eller avstånd har svårt att närvara fysiskt (se fotnot). Hybridsstämman är även bra ur ett hållbarhetsperspektiv, då det kan vara ett sätt att undvika resurskrävande resor. Vi kan tyvärr konstatera att spridningen av Covid-19 gör hybridsstämman särskilt aktuell denna stämmosäsong, även om vi anser att bolagsstämmor inte omfattas av det rådande förbudet mot vissa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Hur går man då tillväga i praktiken? Det är framförallt två aspekter av teknisk natur som kan innebära utmaningar. Den ena är att legitimeringen vid deltagande måste lösas tekniskt, primärt genom en BankID-lösning och/eller med distribuerade verifieringskoder. Den andra är att den tekniska lösningen måste hålla för realtidsinteraktion mellan personerna i stämmolokalen och deltagarna på distans (framförallt måste aktieägaren kunna göra sig hörd i samband med omröstningar, utan att tekniken stör dynamiken i stämmolokalen). Vad vi förstår finns det flera leverantörer som kan erbjuda tekniska lösningar kring detta, till exempel Euroclear, men sådana system kostar och kräver administrativa förberedelser som gör dem opraktiska för många små och medelstora bolag där deltagarantalet ofta är lågt.
Vad gäller möjligheten att följa stämmoförhandlingar på distans i realtid kan det ordnas genom att livesända stämman på internet eller låta aktieägarna ringa in och lyssna på stämman per telefon, vilket inte kräver särskilt avancerade hjälpmedel. En telefon- eller livesändning som enbart görs tillgänglig för till stämman anmälda aktieägare bör dessutom utan vidare vara acceptabel ur bolagsrättslig synpunkt, men det kan av naturliga skäl vara problematiskt att säkerställa att en sådan exklusivitet upprätthålls. Istället kan stämman, i anslutning till att röstlängden godkänns, besluta att även den som inte är aktieägare ska ha rätt att följa förhandlingarna vid stämman på annat sätt än genom närvaro. Därefter står det bolaget fritt att låta allmänheten följa stämman i realtid via internet eller per telefon. För att kunna påbörja sändningen redan vid stämmans öppnande, krävs det dock enligt vår uppfattning att bolagsordningen innehåller en bestämmelse som anger att utomstående får följa stämman. En sådan rätt kan antingen utformas att gälla förbehållslöst eller genom att överlåta till styrelsen att i anslutning till varje stämma besluta om, och i sådana fall hur, utomstående ska få följa stämmoförhandlingarna.
Som framgår ovan kräver den förenklade hybridsstämman att bolagsordningen anpassas. Vi rekommenderar därför att styrelsen för små och medelstora bolag som på ett kostnadseffektivt sätt vill digitalisera sig att till årets årsstämma föreslå bolagsordningsändringar som möjliggör förtidsröstning via e-post och tillåter att följande stämmor i sin helhet sänds online eller kan följas genom telefon. Till dess att ändringarna har trätt i kraft rekommenderar vi små och medelstora bolag att lyfta fram möjligheten för aktieägarna att vara representerade på stämman genom ombud samt tillse att stämman, efter dess godkännande, sänds över internet eller hålls tillgänglig per telefon.
Sveriges Aktiesparares Riksförbund uppmuntrar bolag att genomföra hybridsstämmor. Aktieägarnas Riksförbund har även tagit fram en mycket bra rapport om hybridsstämmor som finns tillgänglig på www.aktiespararna.se.
