TM & Partners har biträtt Footway AB i förbindelse med förvärvet av Caliroots, ett starkt varumärke inom streetwear och sneakers. Förvärvet sker som en inkråmsöverlåtelse av Caliroots varumärken, domäner och varulager.

Footway som grundades 2010 är en e-handel med försäljning av produkter inom sport och mode via Footway.com, Sportamore.com, Brandos.com, Solestory.se mfl. Bolagets aktier är listade på Nasdaq First North Growth Market. För ytterligare information om transaktionen och Footway, se Footways pressmeddelande här.

TM & Partners team bestod av:

Skärpta krav vid utstationering av personal

Den 30 juli 2020 trädde skärpta regler vid utstationering av arbetstagare i kraft, varigenom ändringsdirektivet gällande utstationering (Direktiv (EU) 2018/957) implementerades. De nya reglerna innebär bland annat att den lön som arbetstagarorganisationer kan kräva i kollektivavtal inte längre är begränsad till en miniminivå. Detta betyder att utstationerade arbetstagare ska ha rätt till ersättning som motsvarar den som gäller för lokalt anställda arbetstagare i en jämförbar situation. Långvarigt utstationerade arbetstagare ska, med vissa undantag, ha rätt till samma arbets- och anställningsvillkor som gäller för lokalt anställda arbetstagare.

Dessutom måste arbetsgivare anmäla en utstationering till Arbetsmiljöverket och utse en kontaktperson i Sverige senast dagen då utstationeringen startar. Arbetsgivaren har också en skyldighet att lämna dokumentation till tjänstemottagaren i Sverige om att utstationeringen anmälts. Om tjänstemottagaren inte mottar dokumentation från arbetsgivaren har tjänstemottagaren en skyldighet att meddela detta till Arbetsmiljöverket.

Förhandlingar angående modernisering av arbetsrätten har strandat

Den 1 juni 2020 presenterade en särskild utredare dess utredning avseende en modernisering av den svenska arbetsrätten. Utredningen har blivit mycket omdebatterad och starkt kritiserad av framförallt arbetstagarorganisationer och Vänsterpartiet. Arbetsmarknadens parter fick möjligheten att utarbeta ett avtal före den 30 september 2020 som skulle gälla istället för lagförslaget men har ännu inte lyckats enas. Förhandlingarna kommer därför fortsätta under hösten.

Arbetsdomstolen klargör att en provanställning kan förlängas under vissa omständigheter

Den 30 september 2020 avgjorde Arbetsdomstolen ett fall där arbetsgivaren hade beslutat att provanställning inte skulle övergå i en tillsvidareanställning eftersom arbetsgivaren inte ansåg sig kunna bedöma arbetstagarens prestationer då denne varit föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Skälet till föräldraledigheten var främst att arbetstagarens fru hade drabbats av en förlossningsdepression. Frågan i målet gällde huruvida arbetstagaren hade blivit utsatt för könsdiskriminering eller missgynnad i strid med föräldraledighetslagen.

Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren inte hade blivit könsdiskriminerad eftersom arbetsgivarens beslut saknade samband med skälet till att arbetstagaren tog ut föräldraledighet. Däremot kom Arbetsdomstolen fram till att arbetstagaren hade blivit missgynnad på grund av sin föräldraledighet i strid med föräldraledighetslagen. I avgörandet klargör Arbetsdomstolen att anställningsskyddslagen inte hindrar att en arbetsgivare och en provanställd arbetstagare, i en situation där frågan om att avbryta en provanställning har aktualiserats på grund av att arbetstagaren varit frånvarande från arbetet under stora delar av prövotiden, utan hinder av anställningsskyddslagen kan komma överens om att förlänga prövotiden med en period som motsvarar frånvaron. [AD 2020 nr 53]

Cecilia Bergman, Associate

Om ni önskar mer information eller specifik rådgivning, vänligen kontakta vårt arbetsrättsteam.

Fokus på aktuella HR-frågor relaterade till pandemins utveckling för dig som är HR ansvarig.

I våras var frågor kring aktuella permitteringsregler på agendan. Nu kommer vi att prata vidare om nya HR-frågor relaterade till pandemins utveckling och ni har möjlighet att ställa frågor till två av Sveriges främsta experter inom arbetsrätt, advokaterna Anna Jerndorf och Lisa Ericsson.

Vi har anpassat seminariet efter rådande omständigheter och bjuder härmed i samarbete med Jurek HR in till ett digitalt lunchseminarium, men där det även kommer finnas möjlighet för ett begränsat antal personer att delta fysiskt. På plats kommer vi att vara noga med social distansering. De fysiska platserna är begränsade till 20 och det är först till kvarn som gäller. Vi bjuder på lunch på plats.

Seminariet hålls onsdag den 21 oktober kl 12-13. Ni som väljer att delta fysiskt är välkomna till våra lokaler på Jakobs Torg 3 i Stockholm. Väljer du att delta digitalt kommer det skickas ut länk och teknisk information dagen innan.

För mer info och anmälan klicka här.

Varmt välkomna!

TM & Partners har biträtt MAG Interactive AB (publ) (”MAG”) vid förvärv av det svenska mediebolaget Sventertainment AB. MAG är en ledande mobilspelsutvecklare som fokuserar på sociala casualspel. MAG är experter på ordspel och trivia, och har skapat en katalog av spel som Ruzzle, Word Domination, WordBrain och Quizkampen som har laddats ned över 250 miljoner gånger. Sventertainment AB är ett svenskt mediebolag specialiserat på livestreamad underhållning. Bolaget ligger bakom den framgångsrika frågesportsappen Primetime, som sänder livequiz sju dagar i veckan.

Vänligen se mer information i här.

TM & Partners team bestod av:

Fler och fler arbetsgivare erbjuder nu sina anställda antikroppstester i syfte att upptäcka om de har varit sjuka i covid-19 eller inte. Ofta genomförs testerna av en privat vårdgivare men även arbetsgivaren kan komma att behandla personuppgifter om de anställdas hälsa. Denna artikel innehåller en kortfattad vägledning om vad arbetsgivare bör tänka på i en sådan situation.

Vad är en hälsouppgift?

Alla uppgifter som rör en individs tidigare, nuvarande eller framtida fysiska eller psykiska hälsotillstånd utgör en hälsouppgift. ”Hälsa” ska således tolkas brett och innefattar allt från sjukdomar till brutna leder och vitaminbrist. Enligt GDPR är hälsouppgifter särskilt skyddsvärda.

Nedan följer några exempel på uppgifter som, direkt eller indirekt, utgör en hälsouppgift:

  • Resultat från ett antikropptest som indikerar att en person har eller saknar antikroppar mot covid-19.
  • Uppgifter från en enkät där den anställde svarar på frågor om sin hälsa, såsom frågor om symptom eller om denne tillhör en riskgrupp.
  • En uppgift som inte i sig är en hälsouppgift men som kopplas till en hälsouppgift.

När får jag behandla hälsouppgifter?

Huvudregeln är enkel, det är förbjudet att behandla hälsouppgifter, men från huvudregeln finns flera undantag. Arbetsgivare får t.ex. behandla hälsouppgifter när det är nödvändigt för att fullgöra sina skyldigheter inom arbetsrätten. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar innebär bl.a. att de ska undersöka eventuella risker för de anställda att utsättas för smitta samt förebygga smitta och smittspridning.

En arbetsgivare ska i enlighet med principen om uppgiftsminimering endast behandla personuppgifter som är relevanta och inte alltför omfattande för ändamålet. Arbetsgivaren bör undvika att använda namnen på anställda som har testats positivt för antikroppar, om så inte är nödvändigt. Om en anställd arbetar hemifrån p.g.a. resultatet av antikropptestet bör arbets­givaren undvika att informera om varför den anställde gör det.

Vilken information ska jag ge till de anställda?

Arbetsgivare har ett långtgående informationsansvar. De registrerade ska bl.a. ha informerats om behandlingen, anledningen till den och hur uppgifterna behandlas. Om arbetsgivaren vill behandla uppgifterna för annat syfte än det för vilket de ursprungligen samlades in måste de anställda i regel även informeras om detta innan denna andra behandling genomförs.

Några praktiska tips

  • Informera om behandlingen av personuppgifter.
  • Ha rutiner för hur hälsouppgifter ska behandlas, t.ex. vem som får tillgång till sådana.
  • Instruera de personer som behandlar hälsouppgifter om hur de får behandla sådana.
  • Ha en god säkerhet vid behandlingen, tänk t.ex. på att hälsouppgifter inte får skickas över öppna nät i okrypterad e-post.

Vid behov, genomför en konsekvensbedömning innan behandlingen påbörjas.

Vi vill göra er uppmärksamma på att Tillväxtverket har ändrat sin tolkning i två väsentliga avseenden.

Semester ska ses som frånvaro

Tillväxtverket har gjort en helomvändning i frågan hur arbetstagares frånvaro pga. semester påverkar arbetsgivares rätt till stöd vid korttidsarbete. Tidigare var Tillväxtverkets uppfattning att betald och intjänad semester skulle likställs med närvaro. Det innebar att arbetsgivare kunde erhålla stöd även för den period när arbetstagaren var på semester, men nu har Tillväxtverket uppmärksammat att detta var en felaktig tolkning. Verkets tolkning är numera att all semester (betald eller obetald) ska räknas som frånvaro. Det innebär att arbetsgivare inte kan erhålla stöd för den period som arbetstagaren är på semester.

Detta väcker så klart oro och många frågor. Tillväxtverket har aviserat att man inom kort kommer publicera mer information om hur inkomna ansökningshandlingar kommer att hanteras. Stödet kommer att ha beräknats med utgångspunkt i att betald och intjänad semester likställs med närvaro. Fram till dess är det alltså osäkert om arbetsgivare som erhållit preliminärt stöd för den tid den anställde varit på semester, kommer att bli återbetalningsskyldiga för den delen av stödet.

Driftsenhet

En annan fråga där Tillväxverket har gjort en ny tolkning är frågan om vad som avses med en driftsenhet. Enligt förarbetena ska samma driftsenhetsbegrepp som gäller enlig LAS även gälla vid tillämpningen av lagen om stöd vid korttidsarbete. Det vill säga ett geografiskt begrepp där en byggnad ett kontor, en restaurang en fabrik o.s.v. utgör en driftsenhet.

Tillväxtverket har emellertid i sin tolkning av reglerna antagit ett mer organisatoriskt synsätt enligt vilket en avdelning till exempel säljkåren kan utgöra en driftsenhet och administrationen en annan. Vidare kan en konsult som är uthyrd till kund utgöra en egen driftsenhet. Enligt Tillväxtverket är det upp till arbetsgivaren att bedöma vad som utgör en driftsenhet och dokumentera detta.

Detta är enligt vår mening en radikal förändring mot vad som gäller enligt LAS men mer förmånligt för företagen som nu kan vara friare i sin bedömning av vad som utgör en driftsenhet.

Frågor

Har du frågor om detta eller andra arbetsrättsliga frågor är du varmt välkommen att höra av dig till Anna Jerndorf eller Lisa Ericsson.

Törngren Magnell har biträtt Priveq Investment i samband med dess förvärv av en majoritetspost i det snabbväxande språk- och medieteknikföretaget Plint i Göteborg. Plint, som arbetar nära streamingjätten Netflix, har vuxit från 11 till 236 miljoner på fem år. Bland kunderna märks också Amazon, Viacom, Volvo, IKEA och H&M.

För mer information om transaktionen se pressmeddelande här.

Törngren Magnells team bestod av Per Granström (delägare M&A), Philip Reznik (senior biträdande jurist M&A), Anna Elheim Sylten (biträdande jurist M&A),  Jacob Elovsson Hultin (biträdande jurist M&A), Fredrik Gustafsson (delägare tech), John Park (biträdande jurist tech), Cecilia Bergman (biträdande jurist arbetsrätt), Cecilia Rudels (delägare bank & finans), Marcus Kern Fahlander (biträdande jurist bank & finans), Louise Ekdahl (biträdande jurist bank & finans) och Andreas Sahlstedt (biträdande jurist fastighetsrätt).

Fokus på aktuella Coronafrågor för dig som är HR ansvarig.

I en tid som präglas av Coronaviruset känns det extra viktigt att inte pausa denna möjlighet för HR ansvariga att ställa frågor till två av Sveriges främsta experter inom arbetsrätt, advokaterna Anna Jerndorf och Lisa Ericsson. Vi anpassar oss självklart till situationen och bjuder härmed tillsammans med Jurek HR in till ett digitalt lunchseminarium!

Fokus på seminariet kommer att vara de för stunden mest aktuella frågorna kring Coronaviruset och dess effekter, som ni med HR ansvar kan ha stor nytta av att få vetskap om i ert arbete.

Seminariet hålls den 7 maj kl 12-13. Ni får även denna gång möjlighet att ställa frågor under seminariet men vi uppmuntrar Er att skicka in de frågor ni önskar svar på innan, för att innehållet skall bli så värdefullt som möjligt.

För mer info och anmälan klicka här.

Varmt välkomna!

Korttidspermittering

Den 11 mars 2020 lämnade regeringen ett förslag om att det ska finnas möjlighet att tillfälligt tillämpa särskilda bestämmelser om korttidsarbete under 2020, så kallad korttidspermittering.

Reglerna om korttidspermittering innebär att staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för arbetstagare som går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Detta innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidspermitteringen gäller. Överenskommelsen om arbetstagares arbetstidsminskning under en avtalsperiod uppgår till 20, 40 respektive 60 procent samt löneminskningen uppgår till 4, 6 respektive 7,5 procent.

Den 14 april meddelade regeringen att man kommer förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kan minskas med upp till 80 procent som innebär minskade kostnader med 72 procent för arbetsgivaren. Löneminskningen för arbetstagaren vid arbetstidsminskning på denna nivå är 12 procent. Möjligheten till arbetstidsminskning med 80 procent föreslås träda i kraft den 1 juni och kunna användas under maj, juni och juli 2020. Riksdagen förväntas behandla förslaget i maj.

Förutsättningen för stöd är att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas och arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

En ytterligare förutsättning för att ha rätt till stöd från staten är att det finns stöd för tillämpning av korttidspermittering i kollektivavtal eller i avtal som ingåtts med arbetstagarna. För arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som omfattas av stödet delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Stödet gäller för alla arbetstagare som varit avlönade tre månader före den månad ansökan om stöd godkänns (den så kallade jämförelsemånaden) och för arbetstagare som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.

Tillväxtverket är handläggande myndighet och ansökan är öppen sedan den 7 april 2020. Stödet för korttidspermitteringar kan dock sökas retroaktivt från och med den 16 mars 2020. En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Reglerna kommer att tillämpas under hela 2020.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag den 2 april 2020. Finansutskottet ser dock behov av vissa förändringar och förtydliganden i förhållande till regeringens förslag. Följande delar av förslaget är därför inte helt fastställda än:

(i) undantaget för arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel – utskottet föreslår att detta undantag slopas tillfälligt;

(ii) undantaget för familjemedlemmar – utskottet föreslår att familjemedlemsundantaget slopas tillfälligt;

(iii) tillämpningen av lagen när det gäller bemanningsföretag och konsultföretag; och

(iv) förtydligande om aktieutdelningar m.m. i företag som ansöker om stöd – utskottet anser att det inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från staten samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.

Utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader och slopat krav på läkarintyg

De nya sjuklönereglerna innebär att staten tillfälligt tar hela kostnaden för sjuklön i två månader. Samtliga arbetsgivare omfattas av reglerna. De nya reglerna gäller från och med den 1 april till och med den 31 maj 2020 i första hand.

Alla arbetsgivare omfattas av förslaget. Även egenföretagare som bedriver företag i aktiebolagsform omfattas. För de egenföretagare som har F-skattsedel gäller att de får ersättning för karensdagarna 1-14. Ersättningen betalas ut genom en schabloniserad sjukpenning.

Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg slopas. Det innebär att den som är sjuk kommer kunna vara hemma från arbetet i upp till 14 dagar utan krav på läkarintyg. Arbetsgivare och Försäkringskassan behöver inte något läkarintyg för att betala sjuklön eller sjukpenning under de första 14 dagarna. Reglerna gäller retroaktivt från och med den 13 mars 2020.

Riksdagen sa ja till detta förslag den 2 april 2020.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Regeringens förslag om en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna och, för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, egenavgifterna, syftar till att begränsa de ekonomiska konsekvenserna för enskilda företag till följd av den rådande spridningen av coronaviruset, då flera företag kan drabbas av ett plötsligt inkomstbortfall samtidigt som lönekostnaderna kvarstår.

Förslaget omfattar alla företag med anställda och innebär att de endast kommer att behöva betala ålderspensionsavgift på den ersättning som ges ut under perioden 1 mars till 30 juni 2020. Denna nedsättning gäller för upp till 30 anställda, och upp till en lönesumma om 25 000 kronor. Den del av lönesumman som överstiger 25 000 kronor omfattas inte av den tillfälliga nedsättningen. Det innebär att arbetsgivaren får en ekonomisk lättnad om maximalt 5 300 kronor per anställd och månad.

För de enskilda näringsidkarna och fysiska personer som är delägare i handelsbolag innebär förslaget att de endast ska betala ålderspensionsavgift för inkomster som uppbärs under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020. Nedsättningen av egenavgifterna och de allmänna löneavgifterna gäller för ett avgiftsunderlag på upp till 100 000 kronor. Reglerna föreslås träda i kraft den 6 april 2020.

Riksdagen sa ja till förslaget den 2 april 2020.

Anstånd med skatteinbetalningar med anledning av Covid-19

Den 16 mars 2020 presenterade regeringen förslag på ett antal budgetåtgärder med anledning av det nya coronaviruset, covid-19. Förslaget innebär bland annat att företag, efter ansökan till Skatteverket, ska kunna beviljas anstånd med skatteinbetalningar till sitt skattekonto. De skatteinbetalningar som det ska kunna ges anstånd för är avdragen preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

Anståndstiden ska kunna bestämmas till längst tolv månader och avse högst tre månaders inbetalningar av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt vardera. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis kommer anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. För mervärdesskatt som redovisas helårsvis ska anstånd kunna lämnas för högst ett beskattningsår.

Åtgärden träder i kraft den 30 mars 2020, men med retroaktiv verkan från 1 januari 2020. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas helårsvis träder i kraft den 8 april, men kommer att avse mervärdesskatt som redovisas från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021.

Om anstånd beviljas för redan inbetald skatt och/eller avgift kommer ett belopp motsvarande denna skatt och/eller avgift att krediteras på den skattskyldiges skattekonto som en inbetalning. Det kan innebära att den skattskyldige får ett överskott på sitt skattekonto som kommer att kunna begäras utbetalt. Anståndsbeloppet ska återbetalas senast den förfallodag enligt viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter att anståndstiden upphör.

Anståndet ska beviljas om inte särskilda skäl talar emot det. Det innebär att Skatteverket kommer att göra en prövning i varje enskilt fall, varvid det inte ska beviljas företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa, samt företag som har större skatteskulder.

Kostnader

En kostnadsränta motsvarande basräntan, för närvarande 1,25 procent, kommer att beräknas från och med dagen efter anståndsbeloppets ursprungliga förfallodag till och med den dag då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Dessutom kommer en anståndsavgift om 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp att tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd har beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet senast ska betalas in. Kostnadsräntan och anståndsavgiften motsvarar tillsammans en avdragsgill ränta i ett aktiebolag om 6,6 procent. Anståndsavgiften ska betalas senast samma dag som anståndsbeloppet ska betalas in.

Personligt betalningsansvar

Enligt 59 kap. 12 § skatteförfarandelagen kan företrädare för ett företag åläggas personligt betalningsansvar (s.k. ”företrädaransvar”) om han eller hon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift. Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

Skatteverket har dock publicerat ett ställningstagande där det framgår att Skatteverket inte i denna situation avser att ansöka om företrädaransvar för obetalda skatter och avgifter som omfattas av regelverket, om det inte handlar om företag som uppenbart har utnyttjat möjligheten i strid med anståndsbestämmelsernas syfte.

Riksdagen sa i huvudsak ja till förslaget den 2 april 2020. Finansutskottet anser dock att den sammantagna räntan vid anstånd med inbetalning av skatt på cirka 6,6 procent är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag om att sänka den sammantagna räntan.

Rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher 

Den 25 mars lämnade regeringen ett förslag om stödåtgärder som syftar till att sänka hyreskostnader för företag i utsatta branscher, såsom sällanköpshandeln och hotell- och restaurangbranschen. Regeringen avser att ha en förordning på plats någon gång i april och har publicerat en sammanställning över de sektorer som föreslås omfattas av hyresstödet baserat på skatteverkets SNI-koder: www.regeringen.se.

Förslaget går ut på att hyresvärdar som går med på att sänka hyran under månaderna april, maj och juni kan få stöd från staten. Det preliminära beskedet är att staten ska bära 50 procent av hyresnedsättningen upp till 25 procent av den fasta hyran. Rörliga kostnader hänförliga till exempelvis el, värme och vatten omfattas troligen inte av stödåtgärderna. Stödet ska kunna sökas av hyresvärdarna i efterhand via länsstyrelserna under förutsättning att avtal om hyresnedsättning ingås innan den 30 juni. De föreslagna stödåtgärderna måste emellertid godkännas av EU innan de kan äga tillämplighet, då åtgärderna omfattas av reglerna om statsstöd.

EU-kommissionen

För närvarande saknas närmare detaljer gällande hur stödet kommer att utformas i praktiken. Med anledning av att godkännande av stödåtgärderna inväntas från EU-kommissionen har regeringen i dagsläget ännu inte publicerat förordningen. Detaljerna kring stödet är i nuläget oklara och hyresvärdar kan därför inte till fullo förlita sig på att dennes hyresnedsättningar kommer att kunna kompenseras.

De nya reglerna om korttidspermitteringar renderar väldigt många frågor och det finns endast begränsad tolkningshjälp om hur man ska tillämpa de skyndsamt utarbetade reglerna. Tillväxtverket, som är beslutande myndighet, uppdaterar löpande sin hemsida med den senaste information. Läs mer här.

Reglerna om korttidspermittering är endast en av flera åtgärder en arbetsgivare kan vidta för att minska sina personalkostnader. Om ni önskar mer information om ovanstående eller specifik rådgivning, vänligen kontakta vårt arbetsrättsteam:

Cookie Policy
TM & Partners

För att göra denna hemsidas funktioner och information tillgängliga för dig använder vi oss av cookies. En cookie är en textfil som sparas på din enhet, förutsatt att du har godkänt det. För närmare information, vänligen se Cookie Policy.

Nödvändiga

Nödvändiga cookies sparar en anonym cookie lokalt på din enhet för att minnas om du avböjt eller accepterat övriga cookies.

Prestanda

Prestandacookies används specifikt för att samla in data om hur besökare använder en websida, vilka sidor som besöks mest frekvent och förekommande felmeddelanden. Den här sortens cookies övervakar endast websidans prestanda när besökaren interagerar med den. De samlar inte in identifierbar information om unika besökare, vilket betyder att samtliga data är anonym och endast används för att förbättra websidans funktionalitet.