Den s.k. PrimaryBid-modellen, som sedan nyligen används vid kapitalanskaffningar i Norge, låter icke-professionella investerare delta i emissioner primärt riktade till institutioner och andra professionella investerare. Vi bedömer att modellen fungerar även i Sverige och att bolag som överväger en kapitalanskaffning bör känna till den. Nedan beskriver vi hur en sådan transaktion kan gå till, fördelarna med modellen och vilka överväganden som bör göras.

Under de senaste åren har en betydande andel av kapitalanskaffningarna på den svenska kapitalmarknaden skett genom riktade nyemissioner till institutionella och andra professionella investerare där priset fastställs genom ett s.k. accelererat book building-förfarande. I praktiken innebär detta att icke-professionella investerares deltagande i primärtransaktioner i noterade bolag begränsas till nyemissioner som genomförs med företrädesrätt för bolagets befintliga aktieägare.[1]

Genom PrimaryBid – en plattform som kopplar samman noterade bolag med icke-professionella investerare i samband med kapitalanskaffningar – har över 350 transaktioner i vilka icke-professionella investerare har deltagit genomförts sedan 2017 i andra europeiska länder, däribland Storbritannien och Frankrike. Sedan slutet av 2024 samarbetar PrimaryBid med Nordnet i syfte att möjliggöra för Nordnets retail-kunder att delta i riktade nyemissioner. Hittills har transaktioner framgångsrikt genomförts i norska bolag med deltagande från investerare i Norge, Danmark och Finland, men målsättningen är att lansera och använda tjänsten även på Nordnets övriga marknader. De riktade nyemissioner som har genomförts på den norska marknaden har bestått av dels ett sedvanligt erbjudande till institutionella investerare som har letts av en investmentbank, dels ett erbjudande till icke-professionella investerare genom PrimaryBids plattform, med teckning av aktier genom Nordnet. Priset per aktie fastställs i den del av erbjudandet som riktas till de institutionella investerarna genom det accelererade book building-förfarandet. De icke-professionella investerarna får teckna aktier till samma kurs som institutionerna. Ofta innebär det en rabatt jämfört med det pris till vilket aktien handlades till den dag transaktionen genomförs.

PrimaryBids intåg på den nordiska marknaden sammanföll med ikraftträdandet av EU:s lagstiftningspaket Listing Act som bland annat innebar flera viktiga förändringar i prospektförordningen. Initialt började nya och utvidgade undantag från skyldigheten att upprätta prospekt att tillämpas och från och med juni 2026 gäller även ett högre tröskelvärde för prospektskyldighet. Dessa regelförändringar innebär att det finns fler situationer där riktade nyemissioner med erbjudanden till icke-professionella investerare kan genomföras utan krav på bolaget att upprätta och offentliggöra ett prospekt. Detta är av stor betydelse eftersom det vid riktade nyemissioner i många fall är en nödvändighet att transaktionen kan genomföras utan att den medför prospektskyldighet, i synnerhet vad gäller prospekt som ska offentliggöras innan teckningsperioden inleds.

I Sverige har det ännu inte genomförts någon riktad nyemission till icke-professionella investerare genom PrimaryBid. Vi tror dock att transaktionsstrukturen även kommer att användas i Sverige eftersom den har flera fördelar, nämligen huvudsakligen:

  • Förbättrad likviditet i aktien: att aktien är spridd på fler aktieägare ger ökade förutsättningar för fungerande handel och prisbildning.
  • Ökad efterfrågan i erbjudandet: bredare bas för kapitalanskaffningen när fler investerare tillåts delta.
  • Renommé: bolaget visar att det bryr sig om och värdesätter småsparare. Detta kan vara särskilt relevant för bolag som är konsumentinriktade eller har en bred bas av aktieägare som är småsparare.

Det finns även utmaningar med modellen då erbjudandet blir något mer komplext och involverar fler parter. Vidare innebär transaktionsstrukturen att de icke-professionella investerarna måste ta ställning till erbjudandet under en mycket begränsad tidsperiod eftersom teckningsperioden pågår i endast några timmar, vilket ställer krav på investeraren att snabbt kunna fatta välgrundade investeringsbeslut. Innan några transaktioner har gjorts på den svenska marknaden är det också svårt att uppskatta intresset från de icke-professionella investerarna.

Vi ser inga oöverkomliga legala hinder för erbjudanden till icke-professionella investerare i Sverige genom PrimaryBid. Transaktionen måste struktureras så att erbjudandet till icke-professionella investerare inte kräver prospekt, vilket har underlättats genom Listing Act. Vidare ställs möjligen ökade krav på övervägandena kring och motiveringen av skälen till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt om en riktad nyemission till institutionella investerare kombineras med ett särskilt erbjudande till icke-professionella investerare. Med beaktande av fördelarna med sådana erbjudanden anser vi dock att det i många fall kommer vara möjligt att genomföra nyemissionen i enlighet med såväl aktiebolagslagens regler som god sed på aktiemarknaden.

Eftersom transaktionsstrukturen har tydliga fördelar och framgångsrikt har genomförts utomlands samt i ljuset av att Nordnet har etablerat ett samarbete med PrimaryBid, tror vi att det bara är en tidsfråga innan den första transaktionen genomförs i Sverige.

Vill du veta mer om förutsättningarna för att strukturera en transaktion enligt PrimaryBid-modell? Tveka inte att kontakta oss. TM & Partners kapitalmarknadsgrupp är specialiserad på bland annat kapitalanskaffningar och har betydande erfarenhet av att biträda bolag, investerare och finansiella rådgivare i samband med riktade nyemissioner i noterad miljö.

[1] Enligt Euroclear Sweden AB:s aktieägarrapport ägde drygt 2,3 miljoner svenska privatpersoner aktier i svenska aktiebolag noterade i Sverige vid utgången av 2024, vilket motsvarade 83,5 procent av samtliga aktieägare. Värdet på dessa aktier uppgick till totalt cirka 1,2 biljoner kr vid utgången av både 2023 och 2024.

Johan Wigh | Advokat | Partner
Jonas Hämälä | Advokat | Partner
Philip Bihl | Biträdande jurist

De senaste åren har Sverige upplevt en växande överskuldsättning bland vissa typer av hushåll. För att stävja utvecklingen har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om skärpningar för konsumentkreditinstitut (ibland kallade snabblåneföretag).

Propositionen innehåller förslag om att upphäva lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Förslaget innebär att verksamhet som består i att lämna eller förmedla krediter till konsumenter enbart får bedrivas av kreditinstitut med tillstånd enligt lag om bank- och finansieringsrörelse (”LBF”). Kravet på tillstånd enligt LBF gäller dock inte för krediter till konsumenter som tillåts enligt annan lagstiftning, till exempel bostadskrediter som lämnas enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter eller krediter som beviljas inom ramen för tillhandahållande av betaltjänster enligt lag om betaltjänster.

Lagrådet riktade tidigare i år kritik mot den del av förslaget som omfattar s.k. kreditförmedlare och ansåg att det är för långtgående att kreditförmedlare ska omfattas av tillståndsplikt enligt LBF och att skärpningen kan ifrågasättas ur ett proportionalitetsperspektiv. Lagrådet konstaterade att ett genomförande av förslaget kan leda till att utbudet av oberoende jämförelser mellan olika kreditgivares villkor kommer att minska, vilket inte är önskvärt ur ett konsumentperspektiv.

Som svar på Lagrådets kritik meddelade regeringen att det finns risk att syftet med skärpningarna går förlorade om det inte ställs samma krav på kreditförmedling som på kreditgivning. Regeringen motiverade sitt ställningstagande med att kreditförmedlare står för en stor del av marknadsföringen av konsumentkrediter och att förmedlare har haft en central roll för hur lättillgängliga den här typen av krediter har blivit.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Se proportionen i sin helhet här

Vill du veta mer om förslaget, tveka inte att kontakta:

Eva Sundling
Simon Lundahl

TM & Partners har biträtt Alma Property Partners och Atell i finansieringen av förvärvet av fastigheten Bylingen 1, belägen på Södermalm i Stockholm. Fastigheten omfattar cirka 14 200 kvm modern kontorsyta med Viaplay Group som huvudsaklig hyresgäst. Området har en strategisk placering med närhet till viktiga kommunikationsnav såsom Södra Station, Mariatorget och Skanstull.

”Vi är glada över att addera kontorsfastigheten Bylingen 1 till vår portfölj. Förvärvet utgör en viktig milstolpe i vårt arbete med att stärka vår närvaro i Stockholmsområdet och ger oss möjlighet att erbjuda moderna och attraktiva lokaler i en dynamisk och eftertraktad delmarknad. Genom förvärvet etablerar vi även ett nytt samarbete med Atell, och vi ser fram emot ett framgångsrikt och produktivt partnerskap där vi avser att realisera fastighetens fulla potential genom förbättringar av både lokaler och energiprestanda”, säger Mikael Pehrsson, Partner på Alma Property Partners.

Fastigheten förvärvades från Deka Immobilien och transaktionen slutfördes den 16 december 2024.

Läs mer här: https://www.mynewsdesk.com/uk/alma-property-partners/pressreleases/alma-and-atell-acquire-a-modern-office-building-in-stockholm-3360919

TM & Partners team bestod av:
Cecilia Rudels (Delägare)
Hannah Gustafsson (Biträdande jurist)
Anastasia Lindström (Biträdande jurist)
Karolin Kelvinius (Biträdande jurist)

För mer information, kontakta ansvarig delägare Cecilia Rudels
E-post: cecilia.rudels@tmpartners.se
Tel: 076 00 283 18

TM & Partners har biträtt Intea Fastigheter AB (publ) i samband med noteringen av bolagets B- och D-aktier på Nasdaq Stockholm. Handeln i bolagets aktier inleddes den 12 december 2024.

I samband med noteringen gjordes ett erbjudande av befintliga och nyemitterade aktier i bolaget till ett värde om cirka 2,4 miljarder kronor. Priset i erbjudandet motsvarar ett marknadsvärde på bolaget om cirka 9,5 miljarder kronor. Genom erbjudandet tillförs Intea cirka 2 miljarder kronor.

Intea investerar i och förvaltar social infrastruktur för egen långsiktig förvaltning. Fastighetsbeståndets värde uppgick per 30 september 2024 till 22,6 miljarder kronor med en uthyrningsbar area om 534 000 kvm. Fastighetsbeståndet består av fastigheter och projekt med offentliga hyresgäster, såsom rättsväsende, högre utbildning och sjukvård.

TM & Partners team bestod huvudsakligen av:
Johan Wigh (Delägare | Kapitalmarknad)
Jonas Hämälä (Delägare | Kapitalmarknad)
Philip Bihl (Biträdande jurist | Kapitalmarknad)
Hanna Hillgren (Senior biträdande jurist | Kapitalmarknad)
Vilhelm Norberg (Biträdande jurist | Kapitalmarknad)
Johan Aronsson (Senior biträdande jurist | Fastighet)
Andreas Sahlstedt (Senior biträdande jurist | Fastighet)
Ulrica Alvestrand Körling (Senior biträdande jurist | Fastighet)
Patrik Arosenius (Biträdande jurist | Fastighet)
Oskar Warberg (Biträdande jurist | Fastighet)
Matilda Andersson (Biträdande jurist | Fastighet)
Robin Bergqvist (Biträdande jurist | Bank och finans)

För mer information, kontakta ansvarig delägare Johan Wigh
E-post: johan.wigh@tmpartners.se
Tel: 076-00 283 26

Idag, den 4 december 2024, börjar flera delar av EU:s Listing Act (”Listing Act”)[1]  att gälla, vilket alla noterade bolag – och särskilt bolag som överväger en kapitalanskaffning – bör känna till. Är du inte bekant med Listing Act? Nedan har vi sammanfattat två viktiga förändringar för noterade bolag som överväger en kapitalanskaffning, båda med verkan från och med idag.

Inget prospektkrav för bolag som varit noterade i minst 18 månader.

Bolag som haft sina aktier noterade på reglerad marknad (t.ex. Nasdaq Stockholm) eller en tillväxtmarknad för små och medelstora bolag (t.ex. Nasdaq First North Growth Market) kontinuerligt i minst 18 månader behöver inte längre upprätta ett prospekt i samband med en kapitalanskaffning genom nyemission av aktier (om de nya aktierna är av samma slag som de noterade aktierna). Undantaget är tillämpligt oavsett storleken på erbjudandet, men är bland annat villkorat av att värdepapperen inte emitteras som ett led i ett uppköpserbjudande, en fusion eller en delning. Dessutom, och i stället för ett prospekt, måste ett kortfattat dokument (högst 11 sidor) innehållande viss nyckelinformation om emittenten och aktierna/erbjudandet lämnas in till Finansinspektionen och offentliggöras av emittenten, men dokumentet är inte föremål för någon granskning eller godkännandeprocess hos myndigheten.

TM kommentar: Detta undantag innebär exempelvis att det från och med nu kommer att vara möjligt att genomföra företrädesemissioner utan att upprätta och lämna in ett prospekt till Finansinspektionen. Detta kommer att spara både tid och kostnader för emittenter och ta bort den transaktionsrisk som är förknippad med prospektgodkännanden hos Finansinspektionen. Det kommer också att öppna upp för möjligheten att genomföra företrädesemissioner under perioder av året som hittills varit mer eller mindre stängda på grund av att emittenten inte haft tillgång till den finansiella information som krävs för att uppfylla prospektkraven. Slutligen ger undantaget också möjlighet att i större utsträckning än tidigare inkludera retail-investerare i riktade emissioner.

Utökat undantag avseende upptagande till handel och erbjudanden till allmänheten.

Det nuvarande 20-procentiga undantaget (som tillåter emittenter noterade på en reglerad marknad att under en tolvmånadersperiod emittera upp till 20 procent av antalet redan noterade aktier utan att upprätta prospekt) utökas till 30 procent. Vidare kommer det utökade undantaget även att vara tillämpligt i förhållande till erbjudanden till allmänheten, dvs. noterade bolag (både bolag på reglerad marknad och bolag på tillväxtmarknad för små och medelstora bolag) kommer att kunna erbjuda upp till 30 procent av bolagets aktier till allmänheten utan att behöva upprätta något prospekt. Detta undantag kräver också att emittenten istället skickar in ett kortfattat dokument till Finansinspektionen och offentliggör det i enlighet med vad som beskrivs ovan

TM kommentar: Vi förutser en mer begränsad användning av detta undantag, men vi förväntar oss att det kommer att användas i främst två situationer. Den första situationen är i förhållande till bolag som har varit noterade under en kortare period än 18 månader och därför inte kan använda sig av det ovan nämnda undantaget. Den andra situationen är i samband med offentliga uppköpserbjudanden som innefattar utbyteserbjudanden.

Vad gäller i övrigt?

För noterade bolag innebär Listing Act även vissa ändringar i marknadsmissbruksförordningen (MAR), vilka också träder i kraft idag. Bland de viktigaste uppdateringarna kan nämnas:

  • Tröskelvärdet för kravet på insynsrapportering höjs från 5 000 euro till 20 000 euro. Finansinspektionen har för avsikt att under 2025 utvärdera tröskelvärdet med möjlighet att höja och sänka tröskelvärdet till 50 000 euro eller 10 000 euro.
  • Transaktioner som inte avser ett aktivt investeringsbeslut av en PDMR kommer att undantas från förbudet för PDMR att genomföra transaktioner under stängda perioder.

Vad händer härnäst?

Under 2026 kommer övriga delar av EU:s Listing Act att träda i kraft. Viktiga uppdateringar kommer att inkludera:

  • Nya prospekttyper för att ytterligare underlätta kapitalanskaffningsprocessen för redan noterade bolag och noteringsprocessen för onoterade bolag.
  • Bolag som utvärderar ett listbyte till reglerad marknad (t.ex. från Nasdaq First North Growth Market till Nasdaq Stockholm) kommer även att dra nytta av förenklade prospektregler.
  • Emittenters skyldighet att offentliggöra insiderinformation som avser mellanliggande steg i en över tiden pågående process (så som en M&A-process) tas bort i MAR.

Vill du veta mer? Kontakta TM & Partners team för kapitalmarknadsfrågor:

[1] Listing Act syftar till att underlätta tillgången till kapitalmarknadsbaserade finansieringsalternativ för bolag inom Europeiska unionen och innebär främst ändringar i prospektförordningen, marknadsmissbruksförordningen (MAR), MiFID II och MiFIR.

 

TM & Partners har biträtt Neovici Holding AB (publ) i samband med noteringen av bolagets aktier på Nasdaq First North Growth Market. Handeln med bolagets aktier inleddes den 2 juli 2024.

Neovici erbjuder AI-baserade, automatiserade lösningar för hantering av finansiella transaktioner både inom och mellan bolag. Bolagets kunder utgörs primärt av företag med stora volymer affärskritiska transaktioner.

Vårt team bestod av:
Johan Wigh (delägare)
Jacob Elovsson Hultin (biträdande jurist)

För mer information, kontakta ansvarig delägare Johan Wigh
E-post: johan.wigh@tmpartners.se
Tel: 076-00 283 26

Vi biträdde Team Olivia i samband med den igår annonserade försäljningen av den norska verksamheten till Humana. Den överlåtna verksamheten, som i transaktionen värderas till 341 Mkr på kassa- och skuldfri basis, tillhandahåller tjänster till cirka 1 000 brukare och sysselsätter cirka 2 000 medarbetare, med en årsomsättning på cirka 910 Mkr.

Transaktionen är föremål för sedvanliga villkor och godkännanden och förväntas slutföras under början av Q2 2024.

Team Olivia är huvudägt av Procuritas Capital Investors IV GP Ltd.

Vårt team består av:
För mer information, kontakta ansvarig delägare Sten Hedbäck:
E-post: sten.hedback@tmpartners.se
Tel: 076-00 283 05

Vi har biträtt Norvestors portföljbolag NetNordic, en nordisk systemintegratör som specialiserar sig på lösningar och tjänster inom nätverk, säkerhet, molntjänster och collaboration, vid förvärvet av Gohybrid i oktober 2023 och förvärvet av EdgeGuide i januari 2024.

Vårt team bestod av:

 

I december 2023 trädde den så kallade FDI-lagen i kraft, som innebär en skyldighet att i vissa fall anmäla planerade investeringar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för godkännande. Utöver detta har ett förslag, SOU 2023:55, och ett utredningsdirektiv, Dir. 2023:136, som tangerar samma tema som FDI-lagen, offentliggjorts i höstas. Vi tar tempen på den nya FDI-lagen och de två förslagen.

En ny hyresförvärvslag kan bli verklighet om utredningen SOU 2023:55 tas vidare genom lagstiftningsprocessen. Förslaget innebär att den som förvärvar en hyresfastighet ska anmäla förvärvet till den kommun där hyresfastigheten ligger. Kraven för att ett förvärv ska vara anmälningspliktigt är i förslaget bland annat att det ska röra en hyresfastighet med tre eller fler bostadslägenheter. Detta är visserligen i sig inte något nytt koncept (den tidigare hyresförvärvslagen avskaffades dock 2010), men förslaget innehåller ett antal detaljer som innebär att även kommersiella aktörer träffas av lagstiftningen. En av dessa är att även paketerade fastigheter omfattas av den föreslagna lagens anmälningskrav.

Kommunen som mottagit en anmälan ska, inom 25 dagar från anmälan, besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd (d.v.s. godkänna den), eller överlämna den till hyresnämnden för granskning. I denna granskning ska ett antal faktorer beaktas, däribland de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för förvärvaren samt om förvärvaren på olika sätt kommer att iaktta god sed i hyresförhållandena. Kommunen medges dock enligt förslaget en möjlighet att dröja längre med sitt beslut – upp till tre månader om så krävs. En process i hyresnämnden skulle därtill förlänga handläggningstiden ytterligare.

Värt att notera är att förslaget även ger en möjlighet för kommunen att ta ut en sanktionsavgift på upp till 5 000 000 kronor för en förvärvare som inte anmäler ett anmälningspliktigt förvärv till kommunen.

Inte bara fastighetsförvärv

Från förslaget om ny hyresförvärvslag kan flera paralleller till existerande regelverk dras. Sedan länge gäller att företagskoncentrationer i vissa fall måste anmälas till Konkurrensverket för godkännande. Om ett förvärv hotar att påtagligt hämma konkurrensen på den relevanta marknaden kan Konkurrensverket, enkelt sammanfattat, sätta stopp för den.

Även på detta område blåser förändringens vindar. En särskild utredning (Dir. 2023:136) ska utreda om företag ska behöva informera Konkurrensverket om att en företagskoncentration genomförs även i de fall företagen enligt konkurrenslagstiftningen inte är skyldiga att anmäla förfarandet. Ett liknande system har bland annat införts i Norge.

”En informationsplikt kan även säkerställa att konkurrensmyndigheten är tillräckligt informerad om ny utveckling på en marknad, t.ex. för att hantera stora teknikkoncentrationer och göra det möjligt att vidta åtgärder mot potentiellt skadliga transaktioner utan att lägga en orimlig börda på de berörda företagen” uttalar Klimat- och näringslivsdepartementet i direktivet. Utredarens förslag kommer att presenteras 2025 och kan, om anmälnings- eller informationsplikten utvecklas, medföra att fler kommersiella förvärv behöver anmälas.

FDI-lagen som nyss har trätt i kraft

Mest aktuell i dagsläget är dock den nya lagen om utländska direktinvesteringar (SFS 2023:560), FDI-lagen, som trädde i kraft den 1 december 2023. Lagen syftar till att hindra utländska direktinvesteringar som kan inverka skadligt på svensk skyddsvärd verksamhet, och inför ett granskningssystem som innebär att vissa investeringar måste anmälas, och också kan förbjudas, innan de genomförs.

Värt att notera är att även svenska investerare och investerare från andra EU-länder, trots lagens namn, omfattas av anmälningsskyldigheten. ISP har 25 arbetsdagar på sig att besluta om en anmälan ska lämnas utan åtgärd eller om myndigheten ska inleda en granskning av investeringen. Även om en investering som är anmälningspliktig kan antas lämnas utan åtgärd, får den inte genomföras om ISP inte har godkänt den. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utfärdat en förteckning över vad som ska anses vara samhällsviktig verksamhet. Denna förteckning är bred i fråga om de marknader som anses kunna falla in under denna definition.

ISP har rätt att besluta om en sanktionsavgift mot en investerare som, trots att ett förvärv ska anmälas enligt FDI-lagen, underlåter att göra en anmälan. Denna sanktionsavgift kan uppgå till högst 100 000 000 kronor.

Ökad administrativ börda

FDI-lagen, liksom de andra förslagen till ny lagstiftning, innebär med deras respektive anmälningsplikt att många kommersiella transaktioner underkastas ett ytterligare moment av administration och offentligrättslig granskning.

TM & Partners bedömer att det kan finnas ett behov av rådgivning till investerare vars verksamhet kan antas träffas av FDI-lagen. En investering som träffas av den nya lagen innebär att en eventuell anmälningsplikt måste tas i beaktande i flera olika hänseenden.

För att på bästa sätt, trots att en myndighet eventuellt behöver granska en transaktion, få en smidig process innebär detta att en ytterligare analys i samband med transaktioner kommer att behöva äga rum och i vissa affärer kan avtal och andra dokument behöva anpassas efter detta.

Slutligen innebär ett anmälningsförfarande även att en mer ingående granskning i vissa fall kan komma att äga rum, och risken för att en anmälan inte godkänns kan, även om det i många fall kan te sig osannolikt, leda till utdragna processer som kan riskera att påverka de aktörer som avsett att genomföra en affär eller en investering.

 

Den europeiska betaltjänstmarknaden är föremål för ständig förändring som till stor del drivs av teknisk utveckling och av nya innovativa aktörer. För att säkerställa att regleringen på området är ändamålsenlig och anpassad efter utmaningarna som digitaliseringen medför har EU-kommissionen presenterat ett förslag på nytt lagstiftningspaket

Under 2022 genomfördes en utvärdering av EU:s betalningsmarknad och det andra betaltjänstdirektivet (PSD2). I utvärderingen och den efterföljande konsekvensbedömning konstaterades det att:

  1. konsumenter löper risk att utsättas för bedrägerier och har bristfälligt förtroende för betalning,
  2. den öppna banksektorn brister delvis i sin funktion,
  3. tillsynsmyndigheterna inom EU har olika befogenheter och skyldigheter, och
  4. spelplanen för banker respektive övriga betaltjänstleverantörer är ojämn.

För att motverka konsekvenserna ovan har EU-kommissionen presenterat förslag om ändrade regler på betaltjänstområdet. Ändringarna föreslås genomföras i två rättsakter. Det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) som ersätter PSD2, samt en ny betaltjänstförordning (PSR). Nedan följer några av nyheterna i EU-kommissionens förslag.

Regleringens tillämpningsområde

En förhållandevis stor nyhet i förslaget är att regelverket för elektroniska pengar föreslås integreras i betaltjänstregelverket. Företag som bedriver, eller avser bedriva e-pengaverksamhet, i Sverige kommer således med stor sannolikhet att behöva förhålla sig till lag (2010:751) om betaltjänster istället för lag (2011:755) om elektroniska pengar.

Ytterligare en nyhet är att kontoinformationstjänster föreslås omfatta onlinetjänster som – antingen direkt eller via en leverantör av tekniska tjänster – samlar in och konsoliderar information från betalkonton. Förtydligandet innebär att företag som samlar in och konsoliderar nämnda information kan komma att omfattas av regleringen även om det förlitar sig på en annan aktör för att få tillgång till informationen.

Kapitalkrav och krav på avvecklingsplan

De nuvarande kraven på startkapital föreslås höjas för betalningsinstitut, framför allt med hänsyn till den inflation som varit sedan PSD2. Beräkningsmetoden för kapitalbasen kopplad till betalningstransaktionsvolymer föreslås också bli standard för de betaltjänstleverantörer som tillhandahåller andra betaltjänster än e-penningtjänster.

Ett nytt krav i förslaget är att betalningsinstitut åläggs en skyldighet upprätta en s.k. avvecklingsplan. Planen ska beskriva hur ett eventuellt fallissemang ska hanteras och även stödja en ordnad avveckling av institutets verksamhet.  Den ska även hantera kontinuitet eller återhämtning av kritisk verksamhet som utförs av kontrakterade tjänsteleverantörer, ombud och distributörer.

Åtgärder för att motverka bedrägerier

De senaste åren har bedrägerier på betalningsmarkanden ökat i antal och blivit mer sofistikerade. För att motverka denna utveckling och stärka konsumentskyddet inkluderar förslaget följande nyheter:

  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att erbjuda sina kunder en tjänst som innebär att kunden meddelas innan en betalning genomförs, om betalningsmottagares namn inte överensstämmer med innehavaren av det angivna betalkontot. Tjänsten ska dock vara frivillig för kunden att använda.
  • Krav på att betaltjänstleverantörer ska implementera ytterligare övervakningsmekanismer för att upptäcka och förhindra bedrägliga transaktioner. Övervakningsmekanismerna ska bl.a. baseras på analyser av kundens tidigare betalningstransaktioner och betalningsvanor.
  • En ny ansvarsbestämmelse för betaltjänstleverantörer innebärande en skyldighet att återbetala vissa transaktioner när en konsument godkänt en betalningstransaktion på grund av falska uppgifter från en tredje part som utgett sig att vara anställd hos konsumentens betaltjänstleverantör (s.k. ”Spoofing”).
  • Ett konsumentvänligt förtydligande av ansvarsfördelningen mellan betaltjänstleverantörer och konsumenter vid obehöriga transaktioner.
  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att varna sina kunder om nya former av betalningsbedrägerier och ge vägledning om nödvändiga försiktighetsåtgärder.

PSD3 och PSR innehåller även nyheter vad gäller bl.a.; stark kundautentisering, undantag från tillståndsplikt för begränsade nätverk, information vid valutaväxling samt skyldigheter för kontoförvaltande betaltjänstleverantörer vid interaktion med leverantörer av öppna banktjänster.

De nya reglerna i PSD3 och PSR innebär att betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, e-pengainstitut och registrerade utgivare av elektroniska pengar kommer att behöva söka om förnyat tillstånd hos Finansinspektionen.

Förslagets nästa steg

Både PSD3 och PSR är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande. Det innebär att förslagen nu ska granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även om direktivet och förordningens ikraftträdande ligger ett par år fram i tiden har företag som bedriver, eller avser bedriva, betaltjänstverksamhet mycket att vinna på redan nu ta hänsyn till de föreslagna ändringarna.

Läs mer om PSD3 och PSR här, eller kontakta:

Cookie Policy
TM & Partners

För att göra denna hemsidas funktioner och information tillgängliga för dig använder vi oss av cookies. En cookie är en textfil som sparas på din enhet, förutsatt att du har godkänt det. För närmare information, vänligen se Cookie Policy.

Nödvändiga

Nödvändiga cookies sparar en anonym cookie lokalt på din enhet för att minnas om du avböjt eller accepterat övriga cookies.

Prestanda

Prestandacookies används specifikt för att samla in data om hur besökare använder en websida, vilka sidor som besöks mest frekvent och förekommande felmeddelanden. Den här sortens cookies övervakar endast websidans prestanda när besökaren interagerar med den. De samlar inte in identifierbar information om unika besökare, vilket betyder att samtliga data är anonym och endast används för att förbättra websidans funktionalitet.