Safa Mahmoudi, Managing Partner
Ett av de bekymmer bostadsbristen ställer aktiebolaget Sverige ​inför är svårigheten att attrahera hit utländsk kompetens, ​exempelvis ingenjörer, som behövs i landet. Traditionellt har ​man kunnat lösa detta genom företagsbostäder eller long stay-​lösningar men tack vare ett domstolsbeslut har denna väg i ​praktiken stängts.

I senaste avsnittet av podden Fråga Lou Insights berättar vår Managing Partner Safa Mahmoudi hur man navigerar i den juridiska djungeln kring företagsbostäder.

Till poddavsnittet >

Förordningen om digitala tjänster ger ett enhetligt regelverk för onlineplattformar såsom handelsplattformar, sökmotorer, sociala nätverk, plattformar för att dela innehåll (bl.a. sociala medier) med flera som fungerar som mellanhänder för konsumenter å ena sidan och varor, tjänster och innehåll å andra sidan.

Reglerna syftar till att tillgodose och försäkra dels den enskilda användarens grundläggande rättigheter (genom kontroll, information och skydd mot t.ex. olagligt innehåll), dels att förenkla och konkretisera för de som tillhandahåller onlineplattformar (genom ett enhetligt regelverk och vissa krav på information och transparens). Enligt EU-kommissionens definition gäller att ”rättsakten om digitala tjänster innehåller regler för mellanhänder och internetplattformar som t.ex. marknadsplatser, sociala medier, plattformar för delning av innehåll, appbutiker och plattformar för att boka resor och boende”.

Som onlineplattform (även internetplattform) avses de som för samman säljare och konsumenter, t.ex. digitala marknadsplatser, appbutiker och plattformar för delningsekonomi och sociala medier.

I huvudsak ställs ett antal nya krav på tillhandahållare av onlineplattformar, bl.a. följande:

Utökade transparens- och informationskrav, bl.a.:

  • Transparenskrav avseende t.ex. antalet tvister som hänskjutits till alternativ tvistlösning, tillfälliga avstängningar.
  • Minst var sjätte månad ska information om det genomsnittliga antalet aktiva tjänstemottagare inom EU offentliggöras.

Interna system för bl.a. klagomål och alternativ tvistlösning:

  • Ett internt system för hantering av klagomål. Användare ska elektroniskt och kostnadsfritt kunna lämna klagomål på plattformens beslut att ta ned innehåll som ansetts vara olagligt eller oförenligt med plattformens allmänna villkor.
  • Åtgärder och skydd mot missbruk, t.ex. förvarning och avstängning av användare som tillhandahåller olagligt innehåll. Plattformen ska också tydligt ange i sina allmänna villkor den policy för missbruk som beaktas när någon stängs av.
  • Vissa tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs inom ramen för systemet med betrodda anmälare.
  • Vissa tvistlösningsalternativ utanför domstol.

Annonsering och marknadsföring på plattformen:

  • Vissa krav på utformning av onlinegränssnitt för att inte vilseleda eller manipulera mottagaren.
  • Krav på reklamidentifiering av varje annons på plattformen, samt viss tillkommande information.
  • Rekommendationssystem ska på ett transparent sätt visa vilka kriterier som tillämpas.
  • Skydd av minderåriga och förbud mot behandling av känsliga personuppgifter för riktad annonsering.

Vissa krav tillämpas även för plattformar som gör det möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare:

  • Informations- och efterforskningskrav avseende de näringsidkare som tillåts på plattformen.
  • Lagringskrav avseende informationen.
  • Tillhandahållande av tillräckligt onlinegränssnitt för att näringsidkare ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt förordningen.

Som numera är brukligt för förordningar så kan sanktionsavgifter utdömas för aktörer som inte följer bestämmelserna. Som högst kan en sanktionsavgift uppgå till 6% av den globala årsomsättningen under det föregående räkenskapsåret.

Kontakta vår Techgrupp om du vill veta mer om DSA.

Vår starka fastighetsgrupp klättrar till en fjärde plats vad gäller transaktionsvolym i Fastighetsvärldens senaste lista över svenska advokatbyråer.

“Att klättra på denna topplista under ett mycket utmanande transaktionsår visar att vår strategi att erbjuda spetskompetens inom transaktionsrådgivning och fastighetsfinansiering uppskattas av marknaden. Vi är väldigt tacksamma för detta förtroende. Vi ser en större optimism på fastighetsmarknaden i början av 2024 jämfört med föregående år och fortsatt stort internationellt intresse för den svenska fastighetsmarknaden. Året har börjat starkt med flera avslut där vi bland annat hjälpt Hines European Property Partners i deras första förvärv i Sverige”, säger Safa Mahmoudi, Managing Partner.

I december 2023 trädde den så kallade FDI-lagen i kraft, som innebär en skyldighet att i vissa fall anmäla planerade investeringar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för godkännande. Utöver detta har ett förslag, SOU 2023:55, och ett utredningsdirektiv, Dir. 2023:136, som tangerar samma tema som FDI-lagen, offentliggjorts i höstas. Vi tar tempen på den nya FDI-lagen och de två förslagen.

En ny hyresförvärvslag kan bli verklighet om utredningen SOU 2023:55 tas vidare genom lagstiftningsprocessen. Förslaget innebär att den som förvärvar en hyresfastighet ska anmäla förvärvet till den kommun där hyresfastigheten ligger. Kraven för att ett förvärv ska vara anmälningspliktigt är i förslaget bland annat att det ska röra en hyresfastighet med tre eller fler bostadslägenheter. Detta är visserligen i sig inte något nytt koncept (den tidigare hyresförvärvslagen avskaffades dock 2010), men förslaget innehåller ett antal detaljer som innebär att även kommersiella aktörer träffas av lagstiftningen. En av dessa är att även paketerade fastigheter omfattas av den föreslagna lagens anmälningskrav.

Kommunen som mottagit en anmälan ska, inom 25 dagar från anmälan, besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd (d.v.s. godkänna den), eller överlämna den till hyresnämnden för granskning. I denna granskning ska ett antal faktorer beaktas, däribland de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för förvärvaren samt om förvärvaren på olika sätt kommer att iaktta god sed i hyresförhållandena. Kommunen medges dock enligt förslaget en möjlighet att dröja längre med sitt beslut – upp till tre månader om så krävs. En process i hyresnämnden skulle därtill förlänga handläggningstiden ytterligare.

Värt att notera är att förslaget även ger en möjlighet för kommunen att ta ut en sanktionsavgift på upp till 5 000 000 kronor för en förvärvare som inte anmäler ett anmälningspliktigt förvärv till kommunen.

Inte bara fastighetsförvärv

Från förslaget om ny hyresförvärvslag kan flera paralleller till existerande regelverk dras. Sedan länge gäller att företagskoncentrationer i vissa fall måste anmälas till Konkurrensverket för godkännande. Om ett förvärv hotar att påtagligt hämma konkurrensen på den relevanta marknaden kan Konkurrensverket, enkelt sammanfattat, sätta stopp för den.

Även på detta område blåser förändringens vindar. En särskild utredning (Dir. 2023:136) ska utreda om företag ska behöva informera Konkurrensverket om att en företagskoncentration genomförs även i de fall företagen enligt konkurrenslagstiftningen inte är skyldiga att anmäla förfarandet. Ett liknande system har bland annat införts i Norge.

”En informationsplikt kan även säkerställa att konkurrensmyndigheten är tillräckligt informerad om ny utveckling på en marknad, t.ex. för att hantera stora teknikkoncentrationer och göra det möjligt att vidta åtgärder mot potentiellt skadliga transaktioner utan att lägga en orimlig börda på de berörda företagen” uttalar Klimat- och näringslivsdepartementet i direktivet. Utredarens förslag kommer att presenteras 2025 och kan, om anmälnings- eller informationsplikten utvecklas, medföra att fler kommersiella förvärv behöver anmälas.

FDI-lagen som nyss har trätt i kraft

Mest aktuell i dagsläget är dock den nya lagen om utländska direktinvesteringar (SFS 2023:560), FDI-lagen, som trädde i kraft den 1 december 2023. Lagen syftar till att hindra utländska direktinvesteringar som kan inverka skadligt på svensk skyddsvärd verksamhet, och inför ett granskningssystem som innebär att vissa investeringar måste anmälas, och också kan förbjudas, innan de genomförs.

Värt att notera är att även svenska investerare och investerare från andra EU-länder, trots lagens namn, omfattas av anmälningsskyldigheten. ISP har 25 arbetsdagar på sig att besluta om en anmälan ska lämnas utan åtgärd eller om myndigheten ska inleda en granskning av investeringen. Även om en investering som är anmälningspliktig kan antas lämnas utan åtgärd, får den inte genomföras om ISP inte har godkänt den. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utfärdat en förteckning över vad som ska anses vara samhällsviktig verksamhet. Denna förteckning är bred i fråga om de marknader som anses kunna falla in under denna definition.

ISP har rätt att besluta om en sanktionsavgift mot en investerare som, trots att ett förvärv ska anmälas enligt FDI-lagen, underlåter att göra en anmälan. Denna sanktionsavgift kan uppgå till högst 100 000 000 kronor.

Ökad administrativ börda

FDI-lagen, liksom de andra förslagen till ny lagstiftning, innebär med deras respektive anmälningsplikt att många kommersiella transaktioner underkastas ett ytterligare moment av administration och offentligrättslig granskning.

TM & Partners bedömer att det kan finnas ett behov av rådgivning till investerare vars verksamhet kan antas träffas av FDI-lagen. En investering som träffas av den nya lagen innebär att en eventuell anmälningsplikt måste tas i beaktande i flera olika hänseenden.

För att på bästa sätt, trots att en myndighet eventuellt behöver granska en transaktion, få en smidig process innebär detta att en ytterligare analys i samband med transaktioner kommer att behöva äga rum och i vissa affärer kan avtal och andra dokument behöva anpassas efter detta.

Slutligen innebär ett anmälningsförfarande även att en mer ingående granskning i vissa fall kan komma att äga rum, och risken för att en anmälan inte godkänns kan, även om det i många fall kan te sig osannolikt, leda till utdragna processer som kan riskera att påverka de aktörer som avsett att genomföra en affär eller en investering.

 

Förra veckan publicerade de europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, EIOPA och ESMA (gemensamt ESA) slutliga utkast på den första uppsättningen tekniska standarder under förordningen om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA).

Publikationen inkluderar fyra standarder som reglerar frågor om bl.a.  IKT-riskhantering, klassificering av IKT-relaterade incidenter, innehåll i policy för användning av IKT-tjänster som stöder kritiska eller viktiga funktioner och som tillhandahålls av tredjepartsleverantörer samt mallar för registerföring.

Policydokumenten kommer nu att granskas av den Europeiska kommissionen och målsättningen är att standarderna ska antas inom de kommande månaderna.  Slutgiltiga versioner av den andra uppsättningen standarder förväntas publiceras senast den 17 juli 2024.

Vill du veta mer om hur DORA kommer att påverka din verksamhet, tveka inte att kontakta vår Techgrupp.

Den europeiska betaltjänstmarknaden är föremål för ständig förändring som till stor del drivs av teknisk utveckling och av nya innovativa aktörer. För att säkerställa att regleringen på området är ändamålsenlig och anpassad efter utmaningarna som digitaliseringen medför har EU-kommissionen presenterat ett förslag på nytt lagstiftningspaket

Under 2022 genomfördes en utvärdering av EU:s betalningsmarknad och det andra betaltjänstdirektivet (PSD2). I utvärderingen och den efterföljande konsekvensbedömning konstaterades det att:

  1. konsumenter löper risk att utsättas för bedrägerier och har bristfälligt förtroende för betalning,
  2. den öppna banksektorn brister delvis i sin funktion,
  3. tillsynsmyndigheterna inom EU har olika befogenheter och skyldigheter, och
  4. spelplanen för banker respektive övriga betaltjänstleverantörer är ojämn.

För att motverka konsekvenserna ovan har EU-kommissionen presenterat förslag om ändrade regler på betaltjänstområdet. Ändringarna föreslås genomföras i två rättsakter. Det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) som ersätter PSD2, samt en ny betaltjänstförordning (PSR). Nedan följer några av nyheterna i EU-kommissionens förslag.

Regleringens tillämpningsområde

En förhållandevis stor nyhet i förslaget är att regelverket för elektroniska pengar föreslås integreras i betaltjänstregelverket. Företag som bedriver, eller avser bedriva e-pengaverksamhet, i Sverige kommer således med stor sannolikhet att behöva förhålla sig till lag (2010:751) om betaltjänster istället för lag (2011:755) om elektroniska pengar.

Ytterligare en nyhet är att kontoinformationstjänster föreslås omfatta onlinetjänster som – antingen direkt eller via en leverantör av tekniska tjänster – samlar in och konsoliderar information från betalkonton. Förtydligandet innebär att företag som samlar in och konsoliderar nämnda information kan komma att omfattas av regleringen även om det förlitar sig på en annan aktör för att få tillgång till informationen.

Kapitalkrav och krav på avvecklingsplan

De nuvarande kraven på startkapital föreslås höjas för betalningsinstitut, framför allt med hänsyn till den inflation som varit sedan PSD2. Beräkningsmetoden för kapitalbasen kopplad till betalningstransaktionsvolymer föreslås också bli standard för de betaltjänstleverantörer som tillhandahåller andra betaltjänster än e-penningtjänster.

Ett nytt krav i förslaget är att betalningsinstitut åläggs en skyldighet upprätta en s.k. avvecklingsplan. Planen ska beskriva hur ett eventuellt fallissemang ska hanteras och även stödja en ordnad avveckling av institutets verksamhet.  Den ska även hantera kontinuitet eller återhämtning av kritisk verksamhet som utförs av kontrakterade tjänsteleverantörer, ombud och distributörer.

Åtgärder för att motverka bedrägerier

De senaste åren har bedrägerier på betalningsmarkanden ökat i antal och blivit mer sofistikerade. För att motverka denna utveckling och stärka konsumentskyddet inkluderar förslaget följande nyheter:

  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att erbjuda sina kunder en tjänst som innebär att kunden meddelas innan en betalning genomförs, om betalningsmottagares namn inte överensstämmer med innehavaren av det angivna betalkontot. Tjänsten ska dock vara frivillig för kunden att använda.
  • Krav på att betaltjänstleverantörer ska implementera ytterligare övervakningsmekanismer för att upptäcka och förhindra bedrägliga transaktioner. Övervakningsmekanismerna ska bl.a. baseras på analyser av kundens tidigare betalningstransaktioner och betalningsvanor.
  • En ny ansvarsbestämmelse för betaltjänstleverantörer innebärande en skyldighet att återbetala vissa transaktioner när en konsument godkänt en betalningstransaktion på grund av falska uppgifter från en tredje part som utgett sig att vara anställd hos konsumentens betaltjänstleverantör (s.k. ”Spoofing”).
  • Ett konsumentvänligt förtydligande av ansvarsfördelningen mellan betaltjänstleverantörer och konsumenter vid obehöriga transaktioner.
  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att varna sina kunder om nya former av betalningsbedrägerier och ge vägledning om nödvändiga försiktighetsåtgärder.

PSD3 och PSR innehåller även nyheter vad gäller bl.a.; stark kundautentisering, undantag från tillståndsplikt för begränsade nätverk, information vid valutaväxling samt skyldigheter för kontoförvaltande betaltjänstleverantörer vid interaktion med leverantörer av öppna banktjänster.

De nya reglerna i PSD3 och PSR innebär att betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, e-pengainstitut och registrerade utgivare av elektroniska pengar kommer att behöva söka om förnyat tillstånd hos Finansinspektionen.

Förslagets nästa steg

Både PSD3 och PSR är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande. Det innebär att förslagen nu ska granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även om direktivet och förordningens ikraftträdande ligger ett par år fram i tiden har företag som bedriver, eller avser bedriva, betaltjänstverksamhet mycket att vinna på redan nu ta hänsyn till de föreslagna ändringarna.

Läs mer om PSD3 och PSR här, eller kontakta:

Vi har fått information om att det förekommit försök till bedrägeri som involverar falska e-postmeddelanden i vårt företagsnamn. Kontakta oss omedelbart för verifiering via telefonnummer 08-400 283 00 eller via mail till info@tmpartners.se. Vi vill understryka att vi aldrig skickar dessa typer av e-postmeddelanden och uppmanar till att inte klicka på länkar och alltid kontrollera våra telefonnummer direkt på vår hemsida https://tmpartners.se/. Får man till sig falska e-postmeddelanden bör man göra en polisanmälan. TM & Partners har gjort polisanmälan och arbetar med att utreda frågan och vidta lämpliga åtgärder.

Vid frågor eller funderingar, vad vänlig kontakta info@tmpartners.se.

Vår starka fastighetsgrupp uppmärksammas igen av svensk fastighetsmedia. Vi är på en fjärde plats vad gäller transaktionsvolym i Fastighetsvärldens senaste lista på svenska advokatbyråer. Med en transaktionsvolym på 47,6 miljarder kronor klättrar vi uppåt på denna topplista jämfört med förra året.

“Att inte bara platsa men också klättra på denna topplista under ett mycket utmanande transaktionsår visar att marknaden erkänner och uppskattar vår spetskompetens inom transaktionsrådgivning och inte minst fastighetsfinansiering. Att kunna kombinera dessa två expertområden tillåter oss att rådge våra klienter vid deras mest utmanande affärer och vara en trusted advisor. Vi är väldigt tacksamma för detta förtroende”, säger Safa Mahmoudi, Managing Partner.

Jonas Hämälä blir ny delägare på TM & Partners från årsskiftet 2023/24. Jonas är verksam inom kapitalmarknadsjuridik och har bred och omfattande erfarenhet av att arbeta med publika transaktioner såsom börsintroduktioner, företrädesemissioner och andra kapitalanskaffningar. Jonas kommer närmast från SEB Corporate Finance Growth. Tidigare erfarenhet innefattar nära nio år på advokatbyrån Gernandt & Danielsson.

“Jonas är en viktig pusselbit i vår ambition att bygga ett ledande kapitalmarknadsteam. Jonas tillför mångårig erfarenhet från en topprankad kapitalmarknadsgrupp samt god förståelse av bankperspektivet i transaktioner, från tiden på SEB. Med Jonas blir vi bredare och vassare, vilket kommer skapa värde för våra klienter och ta oss till nästa nivå som lag”, säger Johan Wigh, delägare, TM & Partners.

“Det har varit oerhört nyttigt och lärorikt att arbeta med kapitalmarknadsjuridik från såväl rådgivar- som banksidan. Att få omsätta mina kunskaper och erfarenheter i rollen som delägare känns som ett naturligt nästa steg. Ännu mer naturligt känns det att få göra detta på TM & Partners – en byrå med stora ambitioner och ett starkt klienterbjudande”, säger Jonas Hämälä, nyinvald delägare, TM & Partners.

“Att vi förstärker och breddar vår redan starka kapitalmarknadsgrupp är strategiskt viktigt och ligger helt i linje med firmans målsättning att vara en av Sveriges ledande advokatbyråer med fokus på transaktionsjuridik. Jonas djupa och relevanta kompetens inom området publika transaktioner kompletterar väl Johans profil. Med Jonas ombord kommer vi stärka upp teamet med ytterligare en nyckelperson och därmed erbjuda en av marknadens bästa alternativ inom kapitalmarknadsjuridik”, säger Safa Mahmoudi, Managing Partner, TM & Partners.

För mer information, vänligen kontakta:

  • Johan Wigh, Partner, johan.wigh@tmpartners.se, 076 002 83 26
  • Safa Mahmoudi, Managing Partner, safa.mahmoudi@tmpartners.se, 076 002 83 25

Digitala stämmor för aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslås bli möjliga från och med den 1 januari 2024.

Enligt gällande lag ska stämman i ett aktiebolag eller en förening som huvudregel hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Under pandemin orsakad av covid-19 infördes tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av covid-19 kunde minimeras.[1] De tillfälliga undantagen innebar att en stämma kunde hållas antingen digitalt i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna deltog i stämman enbart genom poströstning. De tillfälliga undantagen upphörde att gälla vid utgången av 2022. I ett nytt lagförslag föreslår regeringen att det återigen ska bli möjligt att genomföra digitala bolags- och föreningsstämmor från och med 1 januari 2024.[2]

Digitala stämmor ska kräva beslut i bolagsordning eller stadgarna

Enligt lagförslaget kommer en digital stämma kunna hållas om det framgår av bolagsordningen eller stadgarna. Med digital stämma avses en helt digital stämma utan en fysisk stämmoplats där stämman leds och där aktieägare kan inställa sig. Det kommer dock vara fortsatt möjligt att utan stöd i bolagsordning eller stadgarna hålla så kallade hybridstämmor, där stämman leds från en fysisk plats men vissa deltar på distans.

Bestämmelser om digitala stämmor i bolagsordningen eller stadgarna får inkludera begränsningar och krav. Det ska exempelvis vara möjligt att besluta att en digital stämma ska förutsätta möjligheter till poströstning i förväg, att endast extra stämmor ska kunna hållas digitalt eller att en fysisk stämma måste hållas om en minoritet av viss storlek begär det.

Undantag vid extraordinära omständigheter och vid samtliga aktieägares eller medlemmars samtycke

Enligt lagförslaget kan en digital stämma som regel endast hållas om det finns stöd för det i bolagsordningen eller stadgarna. Vid extraordinära omständigheter ska dock såväl aktiebolag som ekonomiska föreningar kunna hålla digitala stämmor även utan stöd i bolagsordningen eller stadgarna. I förarbetena nämns som exempel på extraordinära omständigheter de begränsningar som infördes under pandemin av covid-19 avseende deltagarantal i sammankomster. Sådana restriktioner, liksom situationer där det på grund av risk för liv och hälsa inte rimligen kan krävas att deltagarna infinner sig personligen, anses utgöra extraordinära omständigheter som möjliggör digitala stämmor.

Även om det inte föreligger extraordinära omständigheter och det saknas bestämmelser om digitala stämmor i bolagsordningen eller stadgarna ska digitala stämmor fortsatt kunna hållas om samtliga aktieägare eller medlemmar samtycker till det.

Teknikneutralitet

Bestämmelserna om digitala stämmor är teknikneutrala och enligt författningskommentarerna kan en digital stämma hållas på olika sätt med separata digitala system och tekniker. På samma sätt som vid en fysisk stämma ska deltagarna kunna delta och utöva sina rättigheter och det ska finnas lämpliga rutiner för identifiering av deltagare och rösträkning. Några särskilda bestämmelser kring tekniska lösningar för genomförandet av digitala stämmor föreslås dock inte, och vad som är lämpliga tekniska lösningar för att genomföra en digital stämma kan skilja sig åt mellan olika bolag beroende på exempelvis antalet deltagare, behovet av informationssäkerhet och kostnadsaspekter.

[1] Lag (2020:198) och lag (2022:121).

[2] Prop. 2022/23:139 Digitala bolags- och föreningsstämmor.