Digitala stämmor för aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslås bli möjliga från och med den 1 januari 2024.

Enligt gällande lag ska stämman i ett aktiebolag eller en förening som huvudregel hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Under pandemin orsakad av covid-19 infördes tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor på ett sådant sätt att risken för spridning av covid-19 kunde minimeras.[1] De tillfälliga undantagen innebar att en stämma kunde hållas antingen digitalt i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna deltog i stämman enbart genom poströstning. De tillfälliga undantagen upphörde att gälla vid utgången av 2022. I ett nytt lagförslag föreslår regeringen att det återigen ska bli möjligt att genomföra digitala bolags- och föreningsstämmor från och med 1 januari 2024.[2]

Digitala stämmor ska kräva beslut i bolagsordning eller stadgarna

Enligt lagförslaget kommer en digital stämma kunna hållas om det framgår av bolagsordningen eller stadgarna. Med digital stämma avses en helt digital stämma utan en fysisk stämmoplats där stämman leds och där aktieägare kan inställa sig. Det kommer dock vara fortsatt möjligt att utan stöd i bolagsordning eller stadgarna hålla så kallade hybridstämmor, där stämman leds från en fysisk plats men vissa deltar på distans.

Bestämmelser om digitala stämmor i bolagsordningen eller stadgarna får inkludera begränsningar och krav. Det ska exempelvis vara möjligt att besluta att en digital stämma ska förutsätta möjligheter till poströstning i förväg, att endast extra stämmor ska kunna hållas digitalt eller att en fysisk stämma måste hållas om en minoritet av viss storlek begär det.

Undantag vid extraordinära omständigheter och vid samtliga aktieägares eller medlemmars samtycke

Enligt lagförslaget kan en digital stämma som regel endast hållas om det finns stöd för det i bolagsordningen eller stadgarna. Vid extraordinära omständigheter ska dock såväl aktiebolag som ekonomiska föreningar kunna hålla digitala stämmor även utan stöd i bolagsordningen eller stadgarna. I förarbetena nämns som exempel på extraordinära omständigheter de begränsningar som infördes under pandemin av covid-19 avseende deltagarantal i sammankomster. Sådana restriktioner, liksom situationer där det på grund av risk för liv och hälsa inte rimligen kan krävas att deltagarna infinner sig personligen, anses utgöra extraordinära omständigheter som möjliggör digitala stämmor.

Även om det inte föreligger extraordinära omständigheter och det saknas bestämmelser om digitala stämmor i bolagsordningen eller stadgarna ska digitala stämmor fortsatt kunna hållas om samtliga aktieägare eller medlemmar samtycker till det.

Teknikneutralitet

Bestämmelserna om digitala stämmor är teknikneutrala och enligt författningskommentarerna kan en digital stämma hållas på olika sätt med separata digitala system och tekniker. På samma sätt som vid en fysisk stämma ska deltagarna kunna delta och utöva sina rättigheter och det ska finnas lämpliga rutiner för identifiering av deltagare och rösträkning. Några särskilda bestämmelser kring tekniska lösningar för genomförandet av digitala stämmor föreslås dock inte, och vad som är lämpliga tekniska lösningar för att genomföra en digital stämma kan skilja sig åt mellan olika bolag beroende på exempelvis antalet deltagare, behovet av informationssäkerhet och kostnadsaspekter.

[1] Lag (2020:198) och lag (2022:121).

[2] Prop. 2022/23:139 Digitala bolags- och föreningsstämmor.

Under år 2022 meddelades flera domar gällande blockuthyrning och bulvanskap på hyresmarknaden. Dessa domar har kommit att få stor betydelse för fastighetsägare verksamma på blockhyresmarknaden.

Bakgrund
När minst tre bostadshyreslägenheter hyrs ut till en hyresgäst som i sin tur upplåter lägenheterna i andra hand (s.k. blockuthyrning), kan fastighetsägaren och förstahandshyresgästen i deras hyresavtal under vissa förutsättningar avtala om villkor som strider mot hyreslagens tvingande bestämmelser om bostadshyra. Som huvudregel krävs dock att hyresnämnden godkänner dispensbeslutet för att sådana villkor ska ges rättslig verkan för båda parter.

En hyresnämndsprövning ska enligt hyreslagens förarbeten främst granska om det finns ett seriöst behov av blockuthyrningen från förstahandshyresgästen, framför allt för att undvika missbruk som syftar till att påverka andrahandshyresgästens rättsställning negativt. Tidigare har blockuthyrningar genom förmedlare, med godtagbara villkor, generellt godkänts av hyresnämnder. Under år 2022 meddelades dock flera nya domar på området som har kommit att få stor betydelse för rättsläget.

Ett nytt landskap
Under våren år 2022 meddelades beslut i tre mål gällande blockuthyrning där Svea hovrätt bland annat konstaterade att förstahandshyresgästen måste ha ett betydande behov av blockuthyrningen utöver ett rent uthyrningsintresse för att dispens ska kunna lämnas. Prövningen avseende behovet av blockuthyrningen stramades således åt då en ny tröskel i form av ett krav på ”betydande behov”, till skillnad mot det krav på ”seriöst behov” som nämns i förarbetena, ställdes upp. Det framhölls även att förstahandshyresgästens uthyrningskrets, dvs. andrahandshyresgästerna, ska vara begränsad och ha koppling till förstahandshyresgästens verksamhet. Domstolen underkände genom dessa mål för första gången blockuthyrning genom förmedlare. I och med att högre krav nu ställs komplicerar detta framtidsutsikterna för bl.a. uthyrningsföretag.

Högsta domstolen meddelade i slutet av år 2022 dom i ett mål där domstolen, redan på den grunden att en förstahandshyresgäst saknat avsikt att själv bo i lägenheten och trots detta avstått sitt besittningsskydd, ansåg att fastighetsägaren och förstahandshyresgästen hade agerat i en sådan intressegemenskap att andrahandshyresgästen fick anses ha träffat avtal direkt med fastighetsägaren. Detta innebär att fler hyresmodeller, däribland exempelvis blockhyresfall där förstahandshyresgästen främst agerar i ett uthyrningsintresse, kan drabbas av situationer där andrahandshyresgäster ges möjlighet att göra gällande besittningsskydd och andra rättigheter under hyresavtalet (t.ex. krav på återbetalning av överhyra) direkt mot fastighetsägaren.

Vad innebär det nya rättsläget?
I samtliga mål som nämns ovan var det förstahandshyresgästens eget behov av lägenheterna som fick avgörande betydelse för utgången. Det finns således kopplingar avseende hur prövningen i målen gjorts samt ifråga om vilka behov som anses godtagbara. Framför allt i situationer där förstahandshyresgästen har ett rent uthyrningsintresse kan dessa avgöranden innebära försämrade möjligheter att erhålla dispens för blockhyresförbehåll och medföra en osäker position för fastighetsägaren gentemot andrahandshyresgästerna.

Möjligen kan en viss ljusning skådas i ett beslut från hyresnämnden i Stockholm tidigare i år. Tolkningen där skiljde sig åt från ovan nämnda hovrättsmål om blockuthyrning trots att omständigheterna var mycket lika. Hyresnämndsmålet rörde en form av kollektivboende där förstahandshyresgästen intog en slags förmedlarroll. Hyresnämnden ansåg trots detta att det var fråga om en seriös verksamhet som var efterfrågad på marknaden och ansåg därav att det förelåg ett betydande behov av blockhyresformen vid sidan av uthyrningsintresset som medförde att dispensansökan bifölls. Hyresnämndens beslut är inte prejudicerande men beslutet visar ändå på en möjlig tolkning. Denna tolkning ligger mer i linje med hyreslagens förarbeten och tyder på att rättsläget gällande blockuthyrning efter hovrättsmålen möjligen inte är så strikt som det kan ha framstått som, utan även framöver är relativt ovisst.

Syftet och behovet är avgörande
Sammanfattningsvis kan konstateras att syftet och behovet av uthyrningen numera tillmäts avgörande betydelse inom ramen för dispensprövningen av blockhyresförbehåll men också för andrahandshyresgästers rättsställning gentemot fastighetsägaren. Det är således av stor vikt att syftet och behovet med blockuthyrningen noga motiveras både i hyresavtalet och i samband med en dispensansökan för s.k. blockhyresvillkor. I avvaktan på ytterligare vägledande avgöranden tycks läget även framåt till stor del vara ovisst och svårbedömt. Det finns därför anledning till extra vaksamhet vid ingående av blockhyresavtal och ansökan om dispenser i det nya rättsliga landskapet.

Vill du veta mer? Tveka inte att kontakta:

• Safa Mahmoudi
• Jens Haneklint

Den välmeriterade fastighetsjuristen Safa Mahmoudi har fått ökat förtroende på TM & Partners och utsågs nyligen till Managing Partner. För Fastighetssverige berättar han mer om den nya rollen, varför det har varit högre aktivitet på transaktionsmarknaden än vad man kan tro och hur trenderna på marknaden ser ut inför hösten och vintern.

I förra veckan blev Safa Mahmoudi utsedd till ny Managing Partner på TM & Partners. Han är sedan tidigare verksam i byråns fastighetsgrupp med fokus på nationella och internationella fastighetstransaktioner och kommersiell hyresrätt, och har varit med i byråns ledningsgrupp sedan 2020. Han kommer parallellt med sin roll som Managing Partner att fortsätta sin verksamhet i byråns fastighetsgrupp som tidigare meddelade bolaget vidare.

För Fastighetssverige berättar Safa Mahmoudi mer om den nya rollen och vad byråns fastighetsgrupp ser för rörelser på transaktionsmarknaden.
– I min nya roll som MP kommer mina arbetsuppgifter att breddas och utöver att hantera klientarbetet kommer jag att vara mer involverad i och ansvara för strategiskt arbete och ledningsbeslut. Det innebär att jag kommer att ha en större inverkan på hur byrån drivs och utvecklas tillsammans med en välkomponerad ledningsgrupp.
– Jag ser fram emot att göra saker annorlunda, inte nödvändigtvis göra mer. Exempelvis vill jag kunna implementera innovativa förändringar som ökar effektiviteten och skapar en mer dynamisk och flexibel rådgivning, arbetsmiljö och advokatbyrå. Vi kommer behöva ställa högre krav på dels oss själva och vår data, dels på de etiska och moraliska aspekterna av hållbarheten. Lätt blir det inte, möjligen nödvändigt. Jag ser även fram emot att kunna stödja våra advokater och medarbetare på ett sätt som låter dem nå sin fulla potential på byrån, säger Safa Mahmoudi till Fastighetssverige.

Safa Mahmoudi ser att TM & Partners befinner sig i en bransch där många förändringar kommer att ske, och han går in närmare på hur han anser att byrån borde anpassa sig efter detta:
– Advokatbranschen har vuxit stadigt under många år nu och när någonting går bra tar man sällan tag i och genomför de förändringar som är nödvändiga på sikt. Kvar står en bransch som möter digital transformation och generell AI med full effekt. Det vi behöver anpassa oss efter är en ökad efterfrågan på mer kostnadseffektiva och snabbare tjänster, helt enkelt nya lösningar på gamla problem. Konsekvenserna är uppenbara, vi måste antingen öka det upplevda värdet av det vi erbjuder eller sänka priset. Jag ser detta som en möjlighet att skapa en djupare förståelse för hur teknologi kan förbättra vårt arbete samtidigt som vi bevarar den mänskliga dimensionen av juridisk rådgivning och bygger starka relationer med våra klienter. Målet är att fokusera och anpassa vår rådgivning genom att automatisera processer och förbättra klientupplevelsen. Vi ska förstå våra klienter och deras behov bättre än alla andra. Dessutom kommer vi att investera ytterligare i kompetens och fortbildning för medarbetarna så att vi kan hanterar dessa förändringar på bästa sätt för våra klienter.

Vid sidan av det här arbetet kommer Safa Mahmoudi och fastighetsgruppen att jobba fullt ut med fastighetstransaktioner och annat fastighetsrelaterat klientarbete precis som tidigare. Han ser transaktionsmarknaden som väldigt intressant just nu och berättar att byrån varit väldigt aktiva på marknaden hittills under året.

Av de affärerna som han får nämna finns bland annat Obos och Veidekkes stora köp av bostadsprojektet Wendelstrand i Mölnlycke från Next Step Group, Vendus portföljköp av livsmedelsfastigheter från Castellum och Domesticas köp av en bostadsportfölj från Sveaviken.

Samtidigt som TM & Partners har varit inblandade i flera profilerade affärer går det inte att komma undan det faktum att transaktionsmarknaden hittills under 2023 har varit betydligt svagare än många av de föregående åren. Många fastighetsbolag är i behov av att sälja tillgångar just nu och det märker Safa Mahmoudi av på flera olika sätt på marknaden:
– Transaktionsdynamiken har ändrats. Det har varit färre mäklarledda controlled auctions, även om det förekommit vid större affärer, och mycket av affärerna har skett off market. Det har inte heller varit ovanligt att affären inte pressreleasas. Andelen “failed transactions” har ökat markant, det vill säga transaktioner som inleds i tron att parterna är överens men där parterna inte kan enas, till exempel efter en DD-process eller där ena partens investeringskommitté säger nej till den föreslagna affären sent i processen.
– Här ställs mycket högre krav på de inblandade advokater jämfört med bara något år sedan; att vi ska kunna gallra bland uppkomna frågeställningar och hitta lösningar som parterna kan acceptera. Det har aldrig varit så viktigt att ha en bra advokat som vågar rådge. Dessa failed transactions utgör också intressanta investeringsmöjligheter för andra aktörer som blir tillfrågade att hoppa in sent i processen och ta över.
– Vi ser också en tydlig ökning av utländska aktörer som vill göra ett klipp, det kan handla om fastighetsfonder som premiärköper i Sverige eller debt fonder som köper in sig i existerande strukturer. Även mer traditionella svenska fastighetsaktörer med mycket eget kapital vädrar luft och passar på att utöka sitt bestånd, säger Safa Mahmoudi.

Än så länge har aktiviteten på transaktionsmarknaden varit den lägsta på över tio år, vad behöver hända för att “proppen” ska gå ur så att säga?
– Jag tror att de officiella transaktionssiffrorna som baseras på pressreleases inte ger hela bilden; transaktionsflödet är högre än vad de ger sken av, även om volymen har minskat jämfört med tidigare. Förutserbarheten måste öka för att parternas prisbild ska mötas och en ny jämvikt skapas. Hur många fler räntehöjningar har vi att vänta från Riksbanken? Hur blir volatiliteten vad gäller bygg- och elpriser under hösten/vintern? Kommer vi kunna komma tillrätta med den höga inflationen? Till dessa utmaningar kan man lägga till vår oroliga omvärld med ett pågående krig i vårt närområde, och det faktum att vi precis klarat oss igenom en pandemi. Sammantaget är det inte svårt att förstå att “hela havet stormar” just nu.

Vilken typ av höst och vinter ser du att det blir på transaktionsmarknaden?
– Jag tror att oroligheterna fortsätter under hösten och vintern, även om jag upplever att vi är i slutet av tunneln snarare än i början. Människan har en unik förmåga att anpassa sig till en ny verklighet, och är opportun till sin natur. Så fort vi får en indikation från Riksbanken att det är sluthöjt kommer vi att se andra tongångar och en större framtidstro, med en ökad transaktionsaktivitet som följd. Vi märker redan att mäklarna kommer ut med fler objekt nu jämfört med i våras.
– Oavsett tror jag att det blir en mer intensiv höst och vinter med större transaktionsaktivitet. Behovet av att sälja för att överleva kommer att öka då vi inte har sett slutet på ränteökningarna, och även den utländska närvaron på den svenska fastighetsmarknaden kommer att öka. Den fulla vidden av transaktionsaktiviteten kommer vi inte kunna se förrän årsredovisningarna släpps under nästa år då alla affärer inte pressreleasas direkt. Det kommer att bli än viktigare att omge sig med kunniga medarbetare och konsulter för att ta sig igenom stormen eller utnyttja de möjligheter som dagens marknad erbjuder, säger Safa Mahmoudi.

– Andreas Lithander
andreas@fastighetssverige.se

Under YAS Arbitration Day 2022, den 10 november, medverkade Kristoffer Stråth i en panel inför deltagare aktiva inom skiljemannaområdet på temat: Do’s and don’ts ur skiljedomarens perspektiv. 

I samband med riktade kontantemissioner ska noterade bolag följa de krav som gäller enligt god sed på aktiemarknaden, vars innebörd har förtydligats i två uttalanden från Aktiemarknadsnämnden.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning utfärdade 2014 en rekommendation som ger uttryck för vad som utgör god sed på aktiemarknaden vid riktade kontantemissioner. Enligt rekommendationen är en riktad kontantemission normalt godtagbar från synpunkten av god sed om den är aktiebolagsrättsligt tillåten, vilket innebär att det på objektiva grunder ska ligga i aktieägarnas intresse att avvika från huvudregeln att befintliga aktieägare har företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till sitt befintliga innehav. Godtagbara skäl kan enligt rekommendationen exempelvis vara att emissionen riskerar att inte fulltecknas, kostnaderna för förfarandet (inklusive eventuella emissionsgarantier), tidsaspekten (inklusive exponeringen mot kurssvängningar på aktiemarknaden) eller önskan att i bolagets intresse få in en eller flera större aktieägare i bolaget. Därutöver anger rekommendationen att bolag vid en riktad nyemission på ett utförligt och tydligt sätt ska informera aktieägarna och aktiemarknaden om skälen till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt samt om hur emissionskursen har bestämts eller ska bestämmas och hur marknadsmässigheten säkerställts eller ska säkerställas.

Uttalanden från Aktiemarknadsnämnden

I augusti 2021 meddelade Aktiemarknadsnämnden, som kan uttala sig om tolkning och tillämpning av rekommendationen, ett uttalande (AMN 2021:41) om riktade nyemissioner. I uttalandet anmärkte Aktiemarknadsnämnden på den slentrianmässighet som förelåg på marknaden vid beslut om riktade emissioner och betonade att det inte är förenligt med rekommendationen att besluta om en riktad emission utan att ha gjort en erforderlig analys av förutsättningarna för att genomföra en företrädesemission. Aktiemarknadsnämnden framhöll i uttalandet även att god sed kräver att styrelsen för bolaget tydligt redovisar för aktieägarna hur den resonerat när den kommit fram till att avvika från huvudregeln att kontantemissioner ska ske med företrädesrätt för aktieägarna.

I ett uttalande från Aktiemarknadsnämnden i oktober 2022 (AMN 2022:36) behandlades riktade nyemissioner på nytt med anledning av en framställning från Nasdaq Stockholm rörande förenligheten med god sed i två specifika fall av riktade nyemissioner. Aktiemarknadsnämnden konstaterade i uttalandet att kravet att på ett tydligt sätt redovisa hur styrelsen resonerat när den kommit fram till att avvika från huvudregel inte uppfylldes i något av fallen, då redovisningen måste ge aktieägarna en möjlighet att bedöma styrelsens överväganden i ljuset av förhållandena i det specifika bolaget. Enligt Aktiemarknadsnämnden är ett närmast schablonmässigt uttalande att avvikelsen från företrädesrätten är ett tids- och kostnadseffektivt sätt att skaffa kapital otillräckligt i det avseendet. Inte heller bolagens motiveringar av emissionskursen bedömdes vara tillräckliga i förhållande till kravet på att informera om hur den har bestämts och hur marknadsmässigheten har säkerställts eftersom det i båda fallen inte lämnades någon information om vad styrelsen grundade sin uppfattning på.*

*Ett av bolagen blev sedermera föremål för en sanktion från Nasdaq Stockholms disciplinnämnd med anledning av den konstaterade överträdelsen av god sed.

Undersök förutsättningarna noggrant

Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att styrelsen för ett noterat bolag som överväger att genomföra en riktad kontantemission noggrant undersöker förutsättningarna för att istället genomföra en företrädesemission. I samband med det ska styrelsen utvärdera om det föreligger tillräckliga skäl för att avvika från företrädesrätten, det vill säga om det på objektiva grunder ligger i aktieägarnas intresse att genomföra en riktad nyemission. Styrelsens överväganden bör dokumenteras och i pressmeddelandet om nyemissionen ska bolaget på ett tydligt sätt beskriva skälen till att en riktad nyemission genomförs, samt hur emissionskursen har fastställts och marknadsmässigheten i denna säkerställts.

Vill du veta mer? Kontakta gärna:

• Philip Bihl
• Johan Wigh

Bolag vars finansiella instrument är upptagna till handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform (MTF) är enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) skyldiga att upprätta en insiderförteckning i samband med att insiderinformation uppkommer. Insiderförteckningen utgör en förteckning över de personer som har tillgång till insiderinformationen och upprättas för att bolaget ska få kontroll över vilka personer som innehar specifik insiderinformation. Därutöver är insiderförteckningen ett viktigt verktyg för tillsynsmyndigheten när den utreder misstänkta marknadsmissbruksbrott.

I ett sanktionsbeslut från oktober 2021 beslutade Finansinspektionen att ålägga ett bolag noterat på MTF-plattformen Nasdaq First North Growth Market en sanktionsavgift med anledning av att bolaget bland annat åsidosatt kraven på att föra en korrekt insiderförteckning enligt MAR. Enligt bolagets bedömning fanns ingen skyldighet att upprätta insiderförteckning, då bolaget valt att offentliggöra insiderinformationen så snart som möjligt snarare än att besluta om ett uppskjutet offentliggörande av insiderinformationen. Finansinspektionen ansåg dock att skyldigheten att upprätta en insiderförteckning föreligger oaktat om insiderinformationen offentliggörs så snart som möjligt eller om bolaget beslutar att skjuta upp offentliggörandet.

I en nyligen meddelad dom (mål nr 32599-21) bekräftar förvaltningsrätten i Stockholm Finansinspektionens tolkning av MAR, innebärande att en insiderförteckning utan dröjsmål ska upprättas när insiderinformation uppkommer, även när bolaget har för avsikt att offentliggöra insiderinformationen så snart som möjligt.

Vill du veta mer? Kontakta gärna:

• Johan Wigh
• Hanna Hillgren

Enligt ett utkast till lagrådsremiss föreslås vissa ändringar i den så kallade valutaväxlingslagen, lag (1996:1006), om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Utkastet publicerades 8 februari 2023.  De föreslagna ändringarna, som i stor utsträckning baseras på en promemoria från Finansdepartementet (Fi2022/02140), innebär en skärpning av nuvarande lag. Det medför bland annat att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registreras hos Finansinspektionen, även om verksamheten inte bedrivs i väsentlig omfattning eller är verksamhetsutövarens huvudsakliga verksamhet.

Bakgrund

Finansiella institut är enligt befintlig lagstiftning fysiska eller juridiska personer som bedriver valutaväxling, handel med virtuella valutor eller annan typ av finansiell verksamhet såsom t.ex. factoring, leasing och kreditgivning till företag. Det är följaktligen ett flertal vitt skilda verksamheter som omfattas av valutaväxlingslagen.

För att den finansiella verksamhet som bedrivs av dessa institut ska omfattas av regelverket gäller att den finansiella verksamheten ska vara (i) yrkesmässig; samt när det gäller ”annan finansiell verksamhet” såsom exempelvis kreditgivning till företag (ii) att denna verksamhet utgör den ”huvudsakliga verksamheten” hos den fysiska eller juridiska personen. När det gäller valutaväxling finns i stället ett väsentlighetskrav vilket medfört att all valutaväxling som inte skett i väsentlig omfattning har undantagits från kravet på registrering.

Detta har bland annat inneburit att företag som haft annan verksamhet än finansiell verksamhet som sin huvudsakliga verksamhet har fallit utanför lagens tillämpningsområde. Det kan gälla företag som i begränsad omfattning givit krediter till andra företag, men där den huvudsakliga verksamheten varit en helt annan. Huvudsaklighetskriteriet har inte definierats i lag utan det har lämnats till rättstillämpningen att avgöra hur det ska tolkas. Även om det i många verksamheter har varit enkelt att tillämpa huvudsaklighetskriteriet kan det i mer komplicerade fall ha medfört att vissa verksamhetsutövare har tolkat lagen ”till sin fördel”. Det har därmed medfört att dessa företag, eller fysiska personer, har undvikit en registrering.

Att vara registrerad enligt valutaväxlingslagen innebär bland annat att regelverket för motverkande av penningtvätt blir tillämpligt genom lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

En förstärkt reglering enligt lagförslaget

Mot bakgrund av att risken att utnyttjas för penningtvätt har ökat har lagstiftaren sett ett behov av att skärpa regleringen avseende finansiella institut. De begränsningar som gäller i och med rekvisiten ”i väsentlig omfattning” och ”huvudsakligen” anses inte vara förenliga med unionsrätten. Detta då det enligt EU:s fjärde penningtvättsdirektiv inte finns något krav på ”huvudsaklig verksamhet” och möjligheterna till undantag är mer restriktiva.

Enligt lagförslaget föreslås därför bland annat att både väsentlighetskriteriet (som gäller för valutaväxlare) och huvudsaklighetskriteriet (som gäller för bedrivande av annan finansiell verksamhet) tas bort i sin helhet.

Detta medför följaktligen att yrkesmässig valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska vara registreringspliktiga, även om verksamheten inte bedrivs i väsentlig omfattning eller är verksamhetsutövarens huvudsakliga verksamhet.

Det är svårt att ha någon kvalificerad uppfattning om hur många företag som bedriver verksamhet utan att vara registrerade och som kommer att behöva registrera sig när den nya lagstiftningen träder i kraft. Det kan nog, som Finansbolagens förening påpekar i sitt remissyttrande över promemorian som föregick utkastet till lagrådsremiss (FF ref 2022/26), omfatta ett inte helt oväsentligt antal företag. Det kan noteras att Finansinspektionen har tillstrykt samtliga förslag i promemorian. De bolag som bedriver annan finansiell verksamhet såsom exempelvis långivning till företag i begränsad omfattning bör således, om de inte redan påbörjat processen, se över sin verksamhet och se till att de följer kraven enligt det nya lagförslaget som presenteras i utkastet till lagrådsremiss.

Enligt utkastet till lagrådsremiss ska det även införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver verksamhet i, eller äger eller ingår i ledningen för, ett finansiellt institut. Enligt nuvarande lagstiftning gäller att den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte får bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet. Till skillnad för vad som gäller för övriga finansiella företag finns emellertid inte något uttryckligt lämplighetskrav utöver detta.

Då ska man ansöka om nyregistrering

Andra nyheter som kan noteras är att finansiella institut som avser att ändra verksamhetsinriktning till annan registreringspliktig verksamhet ska ansöka om nyregistrering. Ett finansiellt institut som i enlighet med sin ansökan om registrering enbart tillhandahåller lån till företag måste således söka ny registrering för det fall det avser att övergå till att bedriva verksamhet med valutaväxling. Vidare ska finansiella institut underrätta Finansinspektionen om ändringar av de förhållanden som instituten har uppgett i ansökan om registrering. Exempel på sådana ändringar är ändringar i ägar- och ledningskretsen och nya omständigheter som skulle kunna påverka bedömningen av en person som tidigare ansetts lämplig.

Finansinspektionen kan även få besluta om sanktionsavgift för finansiella institut som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller bedriver registreringspliktig verksamhet utan att vara registrerad.

Ovan beskrivna lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Den som vid ikraftträdandet redan bedriver verksamhet som enligt gällande lagstiftning inte omfattas av registreringsplikt får dock fortsätta med verksamheten till och med den 31 mars 2024.

Läs mer om utkastet till lagrådsremiss här, eller kontakta:

• Eva Sundling
• Simon Lundahl

Enligt artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen (EU) nr 566/2014 (”MAR”) är noterade bolag skyldiga att föra förteckning över personer i ledande ställning och till dem närstående personer. Personer i ledande ställning och till dem närstående personer är även skyldiga att rapportera transaktioner i det noterade bolaget över ett tröskelvärde till behörig myndighet, vilket för Sveriges räkning är Finansinspektionen. Sådana rapporteringar ska göras utan dröjsmål, men senast tre affärsdagar efter att transaktionen genomförts.

Personer i ledande ställning definieras i artikel 3.1.25 MAR och omfattar typiskt sett medlemmar av det noterade bolagets styrelse och personer i ledning eller koncernledning i det noterade bolaget. Närstående till personer i ledande ställning är enligt artikel 3.1.26 MAR bland annat juridiska personer där personen i ledande ställning i det noterade bolaget utför ledningsuppgifter. Definitionen i MAR ger ingen vidare ledning i vad ledningsuppgifter utgör och bedömningen av när en juridisk person ska anses vara närstående till en person i ledande ställning har under det senaste året behandlats, både av Finansinspektionen och förvaltningsrätten.

Finansinspektionens bedömning
Finansinspektionen publicerade i oktober 2016 ett förtydligande som innebar att ledningsuppgifter, i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, enligt Finansinspektionens uppfattning i ett aktiebolag utförs av exempelvis verkställande direktör, vice verkställande direktör eller enskilda styrelseledamöter som av styrelsen har fått behörighet att företräda bolaget inom ramen för den löpande verksamheten (med undantag för rent administrativa frågor, t.ex. valberedningen). Mot bakgrund av förtydligandet uppfattade vi, och vad vi tror många övriga på marknaden, att styrelseledamöter i svenska aktiebolag som utgångspunkt inte skulle anses utföra ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, om inte särskild behörighet lämnats för den enskilda styrelseledamoten.

I oktober 2021 kom dock ett beslut om sanktionsavgift för bristande insynsrapportering från Finansinspektionen som innebar att deras syn på vad som utgör ledningsuppgifter enligt artikel 3.1.26 MAR utvidgades. Enligt Finansinspektionens utvidgade mening får det normalt förutsättas att en persons ställning som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag innebär att personen utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR. I det aktuella bolaget var två av bolagets styrelseledamöter även personer i ledande ställning i ett noterat bolag. Bolagets bedömning var att styrelseledamöternas roller, mot bakgrund av Finansinspektionens förtydligande från 2016, inte var tillräckligt för att ett närståendeförhållande skulle anses ha uppstått i förhållande till dem såsom personer i ledande ställning i det noterade bolaget. Finansinspektionen underkände dock detta resonemang och beslutade om sanktionsavgift om 8 000 000 kronor med anledning av att bolaget, i egenskap av närstående till personer i ledande ställning, inte insynsrapporterat transaktioner som gjorts i det noterade bolaget.

Förvaltningsrättens bedömning
Beslutet från Finansinspektionen överklagades, och i november 2022 meddelade förvaltningsrätten dom i frågan. Förvaltningsrätten konstaterade att begreppet ”utför ledningsuppgifter” ska tolkas så att om en person har möjlighet att delta i eller påverka kapitalplaceringsbeslut så ska denna person anses utföra ledningsuppgifter. Den bestämmanderätt som enligt svensk aktiebolagsrätt tillkommer styrelsen både i förhållande till bolagets ekonomiska förhållanden och den löpande förvaltningen innebär enligt förvaltningsrätten att styrelseledamöter kan antas få tillfälle att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut. Förvaltningsrätten konstaterar vidare att det kan finnas omständigheter i det enskilda bolaget som innebär att en styrelseledamot varit förhindrad eller saknat möjlighet att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut, såsom dokumentation som visar att styrelseledamoten inte utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR. Förvaltningsrätten ansåg inte att det fanns anledning att avstå från ingripande i det aktuella fallet, men beslutade att sätta ned sanktionsavgiften från 8 000 000 kronor till 4 000 000 kronor.

Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsrätten att det finns en presumtion att styrelseledamöter i svenska aktiebolag utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, och att bevisbördan för att förhållandet är det motsatta ligger hos bolaget. Under förutsättning att en person i ledande ställning i ett noterat bolag har uppdrag som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag blir detta bolag därför närstående juridisk person och skyldigt att insynsrapportera transaktioner som genomförs i det noterade bolaget.

TM:s slutsatser
Mot bakgrund av förvaltningsrättens dom kan det finnas anledning för personer i ledande ställning att omvärdera vilka juridiska personer som ska anses vara närstående samt för noterade bolag att se över interna policys och förteckningar över personer i ledande ställning och dess närstående. Det ankommer på det enskilda bolaget att bedöma om det föreligger en närståenderelation till en person i ledande ställning i ett noterat bolag, och därmed även om rapporteringsskyldighet föreligger för transaktioner som görs i förhållande till det noterade bolaget. Det kan noteras att förvaltningsrättens dom kan komma att överklagas och att tolkningen därmed kan komma att förändras framöver.

Författare: Hanna Hillgren, Johan Wigh och Jacob Elovsson Hultin

Återigen uppmärksammas vår starka fastighetsgrupp av svensk fastighetsmedia. Vi är på en sjunde plats vad gäller transaktionsvolym i Fastighetsvärldens senaste lista på svenska advokatbyråer, med en transaktionsvolym på 69 miljarder kronor. Detta är i paritet med föregående års transaktionsvolym som var ett rekordår för vår fastighetsgrupp.

“Denna typ av erkännande visar att vi på ett framgångsrikt sätt kombinerar spetskompetens i fastighetstransaktioner och fastighetsfinansiering, och att våra klienter ser oss som en naturlig samarbetspartner i sina strategiskt viktigaste transaktioner. Vi tackar för detta förtroende”, säger Safa Mahmoudi, delägare.

Alexandra Rosell är biträdande jurist och är verksam i byråns techgrupp, där hon främst arbetar med frågor om immateriella rättigheter samt data- och integritetsskydd. Men detta är inte det enda hon arbetar med under dagarna, Alexandra undervisar även juriststudenter vid Stockholms universitet i kurserna Juridisk introduktionskurs och rättsinformatik.  Att undervisa i just dessa kurser föll sig naturligt för Alexandra.

– Jag gillar att hjälpa andra och på byrån får jag hjälpa våra klienter i de vitt skilda frågor som kan uppkomma. När jag undervisar får jag i stället stötta studenterna i det ämne de för stunden ska fördjupa sig i. Jag gillar variationen. Det är betydligt mycket mer berikande än utmanande, säger hon.