På insolvensrättens område kom nyligen ny lagstiftning då en helt ny lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagen innehåller ett antal nyheter och kommer med välkomnade klargöranden på flera punkter. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv som bland annat syftar till att minska antalet konkurser av i grunden fungerande företag och motverka hinder mot den fria rörligheten av kapital.
____________
När ett företag har svårt att betala sina skulder på kort sikt kan företaget eller de företaget står i skuld till (det vill säga borgenärer) ansöka om företagsrekonstruktion. Syftet med en sådan rekonstruktion är att försöka rädda verksamheter som i grunden är livskraftiga. I korthet innebär en företagsrekonstruktion att företaget (gäldenären) tillsammans med en företagsrekonstruktör ser över verksamheten och förhandlar med borgenärer.
____________
Genom den nya lagen kommer rekonstruktionsplanen, ett slags åtgärdspaket för att försöka rädda gäldenärens verksamhet, att vara det centrala.
Enligt den tidigare ordningen skulle en rekonstruktionsplan upprättas med åtgärdsförslag för verksamheten, men denna kunde inte antas av de berörda parterna eller fastställas av domstol. Oprioriterade borgenärer kunde i stället begära ackordsförhandling och rösta om ett förslag om en ekonomisk uppgörelse med gäldenären.
Numera kan gäldenären och i vissa fall rekonstruktören begära förhandling av en rekonstruktionsplan. Rekonstruktionsplanen kan bland annat avse åtgärder som nedskrivning av skuld, försäljning av verksamhetens tillgångar eller delar av verksamheten och byte av företagsledning. Planen ska antas genom omröstning av de som skulle beröras av planen. Den stora skillnaden är alltså att alla berörda får rösta om en framåtblickande och juridiskt bindande plan för verksamheten.
Omröstningen går till så att de berörda parterna delas in i grupper i förhållande till deras respektive rättigheter och intressen gentemot gäldenären. För att en rekonstruktionsplan ska antas krävs vidare att samtliga grupper antar planen med inbördes majoritet om två tredjedelar. Rätten ska senare fastställa planen.
____________
En annan förändring genom den nya lagen är ett förtydligande avseende avtal om hyreslokaler.
Förtydligandet avser så kallade fullföljdsfordringar, vilket är fordringar (eller skulder) som anses uppkomna under företagsrekonstruktionen och därför inte ingår i rekonstruktionsplanen. Detta betyder att en sådan fordran inte kan sättas ned genom rekonstruktionsplanen.
Enligt den nya lagen kan gäldenären nyttja en hyreslokal under en månad efter beslutet om företagsrekonstruktion utan att hyresvärdens fordran på hyra behandlas som en fullföljdsfordran. Nyttjande efter den inledande månaden leder emellertid till en fullföljdsfordran.
Ordningen motsvarar vad som gäller för konkurser.
____________
En ny regel införs om gäldenärens rätt att säga upp långvariga avtal.
Enligt den nya regeln kan gäldenären säga upp de flesta långvariga avtal med verkan efter tre månader. Rättigheterna beträffande den återstående tiden behandlas som skadeståndsfordringar uppkomna före företagsrekonstruktionen (det vill säga inte fullföljdsfordringar). Sådana skadeståndsfordringar kan därför komma att omfattas av skuldnedskrivningar i rekonstruktionsplanen.
____________
Ytterligare en fråga som fick uppmärksamhet vid beredningen av lagstiftningsarbetet handlade om så kallade ipso facto-klausuler.
Ipso facto-klausuler är avtalade villkor med innebörden att avtal kan sägs upp i samband med ansökan om- eller beviljande av företagsrekonstruktion.
Även om den dominerande uppfattningen länge har varit att sådana villkor saknar verkan enligt svensk rätt, har situationen varit något oklar.
Numera kommer rättsläget att vara klarlagt. I enlighet med EU-direktivet anger den nya lagen om företagsrekonstruktion ett uttryckligt förbud mot ipso facto-klausuler. Exakt vilka villkor som kommer att ses som ipso facto-klausuler och därmed omfattas av förbudet återstår emellertid att se.
