Enligt artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen (EU) nr 566/2014 (”MAR”) är noterade bolag skyldiga att föra förteckning över personer i ledande ställning och till dem närstående personer. Personer i ledande ställning och till dem närstående personer är även skyldiga att rapportera transaktioner i det noterade bolaget över ett tröskelvärde till behörig myndighet, vilket för Sveriges räkning är Finansinspektionen. Sådana rapporteringar ska göras utan dröjsmål, men senast tre affärsdagar efter att transaktionen genomförts.

Personer i ledande ställning definieras i artikel 3.1.25 MAR och omfattar typiskt sett medlemmar av det noterade bolagets styrelse och personer i ledning eller koncernledning i det noterade bolaget. Närstående till personer i ledande ställning är enligt artikel 3.1.26 MAR bland annat juridiska personer där personen i ledande ställning i det noterade bolaget utför ledningsuppgifter. Definitionen i MAR ger ingen vidare ledning i vad ledningsuppgifter utgör och bedömningen av när en juridisk person ska anses vara närstående till en person i ledande ställning har under det senaste året behandlats, både av Finansinspektionen och förvaltningsrätten.

Finansinspektionens bedömning
Finansinspektionen publicerade i oktober 2016 ett förtydligande som innebar att ledningsuppgifter, i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, enligt Finansinspektionens uppfattning i ett aktiebolag utförs av exempelvis verkställande direktör, vice verkställande direktör eller enskilda styrelseledamöter som av styrelsen har fått behörighet att företräda bolaget inom ramen för den löpande verksamheten (med undantag för rent administrativa frågor, t.ex. valberedningen). Mot bakgrund av förtydligandet uppfattade vi, och vad vi tror många övriga på marknaden, att styrelseledamöter i svenska aktiebolag som utgångspunkt inte skulle anses utföra ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, om inte särskild behörighet lämnats för den enskilda styrelseledamoten.

I oktober 2021 kom dock ett beslut om sanktionsavgift för bristande insynsrapportering från Finansinspektionen som innebar att deras syn på vad som utgör ledningsuppgifter enligt artikel 3.1.26 MAR utvidgades. Enligt Finansinspektionens utvidgade mening får det normalt förutsättas att en persons ställning som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag innebär att personen utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR. I det aktuella bolaget var två av bolagets styrelseledamöter även personer i ledande ställning i ett noterat bolag. Bolagets bedömning var att styrelseledamöternas roller, mot bakgrund av Finansinspektionens förtydligande från 2016, inte var tillräckligt för att ett närståendeförhållande skulle anses ha uppstått i förhållande till dem såsom personer i ledande ställning i det noterade bolaget. Finansinspektionen underkände dock detta resonemang och beslutade om sanktionsavgift om 8 000 000 kronor med anledning av att bolaget, i egenskap av närstående till personer i ledande ställning, inte insynsrapporterat transaktioner som gjorts i det noterade bolaget.

Förvaltningsrättens bedömning
Beslutet från Finansinspektionen överklagades, och i november 2022 meddelade förvaltningsrätten dom i frågan. Förvaltningsrätten konstaterade att begreppet ”utför ledningsuppgifter” ska tolkas så att om en person har möjlighet att delta i eller påverka kapitalplaceringsbeslut så ska denna person anses utföra ledningsuppgifter. Den bestämmanderätt som enligt svensk aktiebolagsrätt tillkommer styrelsen både i förhållande till bolagets ekonomiska förhållanden och den löpande förvaltningen innebär enligt förvaltningsrätten att styrelseledamöter kan antas få tillfälle att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut. Förvaltningsrätten konstaterar vidare att det kan finnas omständigheter i det enskilda bolaget som innebär att en styrelseledamot varit förhindrad eller saknat möjlighet att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut, såsom dokumentation som visar att styrelseledamoten inte utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR. Förvaltningsrätten ansåg inte att det fanns anledning att avstå från ingripande i det aktuella fallet, men beslutade att sätta ned sanktionsavgiften från 8 000 000 kronor till 4 000 000 kronor.

Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsrätten att det finns en presumtion att styrelseledamöter i svenska aktiebolag utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, och att bevisbördan för att förhållandet är det motsatta ligger hos bolaget. Under förutsättning att en person i ledande ställning i ett noterat bolag har uppdrag som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag blir detta bolag därför närstående juridisk person och skyldigt att insynsrapportera transaktioner som genomförs i det noterade bolaget.

TM:s slutsatser
Mot bakgrund av förvaltningsrättens dom kan det finnas anledning för personer i ledande ställning att omvärdera vilka juridiska personer som ska anses vara närstående samt för noterade bolag att se över interna policys och förteckningar över personer i ledande ställning och dess närstående. Det ankommer på det enskilda bolaget att bedöma om det föreligger en närståenderelation till en person i ledande ställning i ett noterat bolag, och därmed även om rapporteringsskyldighet föreligger för transaktioner som görs i förhållande till det noterade bolaget. Det kan noteras att förvaltningsrättens dom kan komma att överklagas och att tolkningen därmed kan komma att förändras framöver.

Författare: Hanna Hillgren, Johan Wigh och Jacob Elovsson Hultin

Återigen uppmärksammas vår starka fastighetsgrupp av svensk fastighetsmedia. Vi är på en sjunde plats vad gäller transaktionsvolym i Fastighetsvärldens senaste lista på svenska advokatbyråer, med en transaktionsvolym på 69 miljarder kronor. Detta är i paritet med föregående års transaktionsvolym som var ett rekordår för vår fastighetsgrupp.

“Denna typ av erkännande visar att vi på ett framgångsrikt sätt kombinerar spetskompetens i fastighetstransaktioner och fastighetsfinansiering, och att våra klienter ser oss som en naturlig samarbetspartner i sina strategiskt viktigaste transaktioner. Vi tackar för detta förtroende”, säger Safa Mahmoudi, delägare.

Alexandra Rosell är biträdande jurist och är verksam i byråns techgrupp, där hon främst arbetar med frågor om immateriella rättigheter samt data- och integritetsskydd. Men detta är inte det enda hon arbetar med under dagarna, Alexandra undervisar även juriststudenter vid Stockholms universitet i kurserna Juridisk introduktionskurs och rättsinformatik.  Att undervisa i just dessa kurser föll sig naturligt för Alexandra.

– Jag gillar att hjälpa andra och på byrån får jag hjälpa våra klienter i de vitt skilda frågor som kan uppkomma. När jag undervisar får jag i stället stötta studenterna i det ämne de för stunden ska fördjupa sig i. Jag gillar variationen. Det är betydligt mycket mer berikande än utmanande, säger hon.

Underbart att få fler nya kollegor till TM & Partners igår! Välkommen till vårt team!

– Vi är inne i en tillväxtfas och har haft ett av våra bästa år sedan starten. Stolt och imponerad av kollegorna som gör det till en fröjd att gå till jobbet varje dag. Därav oerhört kul att få välkomna fler lovande medarbetare som blir en väldigt bra förstärkning till befintligt team, säger Kristoffer Stråth, managing partner.

De som ansluter som biträdande jurister och i vår studentpool är:

Anastasia Lindström
Andy Vo
Anna Björklund
Axel Westerberg
Emma Ström
Jacob Gustafsson
Jesper Björkman
Lovisa Björk
Maja Collén
Maxim del Rio Diaz
Patrik Arosenius
Sandra Baeza

TM & Partners är i Visby under Almedalsveckan 2022 med flera av våra experter på plats. Välkommen att höra av er till oss om ni planerar att åka till Almedalsveckan. Jens Haneklint och Safa Mahmoudi från fastighetsgruppen, Cecilia Rudels från bank och finans samt Vaiva Eriksson från M&A ser fram emot att träffa er.

Ni kan följa hur Almedalsveckans hela program växer fram på: program.almedalsveckan.info och i appen Almedalen Just nu. Alla evenemang är kostnadsfria och öppna för alla.

TM & Partners har betygsatts av Legal 500 i nio kategorier med hög ranking. Vi är stolta och tacksamma för de imponerande betygen från våra klienter och branschkollegor.

Vi har rankats i följande kategorier:
Banking & Finance
Capital Markets – promotion
Corporate M&A
Data Privacy and Data Protection – new ranking
Dispute resolution
Employment
Healthcare and Life Sciences – new ranking
IT & Telecoms
Real Estate

Se hela rankningen här.

Högsta domstolen har avgjort mål om skiljeklausuls giltighet i ramavtal och allmänna villkor.

Den 17 maj 2023 meddelade Högsta domstolen beslut i mål där frågan var huruvida en skiljeklausul i ett ramavtal utgjorde rättegångshinder i en tvist om ett senare träffat avropsavtal. KB Plastunion väckte talan mot Husqvarna som invände att talan skulle avvisas eftersom tvisten omfattades av skiljeavtal. Högsta domstolen hade att pröva huruvida det fanns ett gällande skiljeavtal mellan parterna.

Om skiljeklausuler i ramavtal och standardavtal

Enligt 1 § lag (1999:116) om skiljeförfarande kan parter ingå avtal om att dispositiva tvister ska avgöras genom skiljeförfarande. Om parterna har träffat ett sådant avtal får inte en allmän domstol pröva tvisten, om någon av parterna invänder att det finns ett skiljeavtal. Ett skiljeavtal kan avse framtida tvister om ett i avtalet angivet, konkretiserat, rättsförhållande.

Ramavtal används ofta när parter ska reglera hur framtida köp ska gå till. När en part senare ska göra ett köp, avropa, under ramavtalet så blir ramavtalet en del av avropsavtalet. En skiljeklausul i ett ramavtal kan således bli del av avropsavtalet och bindande avseende tvister om avropsavtalet.

För att bedöma huruvida skiljeklausuler i standardavtal utgör avtalsinnehåll eller inte används allmänna avtalsrättsliga principer. För att ett standardavtal ska bli del av ett avtal måste en part ha fått kännedom om standardavtalet före det att avtalet ingicks. Genom en tydlig hänvisning till standardavtalen och genom att hålla villkoren tillgängliga för motparten kan avtalsparterna bli bundna av en skiljeklausul som finns däri trots att motparten inte faktiskt tagit del av skiljeklausulen. Är en skiljeklausul överraskande eller särskilt betungande kan det leda till att bundenhet inte uppstår.  Emellertid, anses en skiljeklausul som utgångspunkt inte särskilt överraskande eller betungande i kommersiella avtalsförhållanden (jfr NJA 1980 s. 46).

Bedömningen i detta fall

Högsta domstolen konstaterade inledningsvis att det fanns ett gällande avtal mellan parterna från 2007. Att avtalet skulle ha upphört fann domstolen inget stöd för. Av avtalet framgick att villkoren var tillämpliga på köp av produkter i enlighet med efterföljande inköpsordrar, vilket bl.a. innefattade en skiljeklausul som omfattade tvister om avtalet och inköpsordrar. År 2014 upprättade Husqvarna inköpsordrar i enlighet med avtalet vilket KB Plastunion senare levererade under. I fakturorna som KB Plastunion upprättade hänvisades till såväl ordrarnas nummer samt varornas artikelnummer. Dessa beställningar omfattades av skiljeklausulen, trots att det inte hade gjorts några beställningar under ett antal år.

Högsta domstolen uttalade vidare att om 2007 års skiljeklausul inte hade gällt så hade KB Plastunion likväl varit bunden av skiljeklausulen i Husqvarnas allmänna villkor. Husqvarna hade nämligen i sina inköpsordrar inkluderat en hänvisning till deras allmänna villkor vari det fanns en skiljeklausul, motsvarande den i avtalet. Av ordrarna framgick även en webbadress där de allmänna villkoren fanns tillgängliga för KB Plastunion. KB Plastunion har sedan levererat i enlighet med ordrarna utan någon invändning mot skiljeklausulen i de allmänna villkoren.

Läs Högsta domstolens beslut i sin helhet här

Arbetsdomstolen har meddelat dom i ett mål (AD 2023 nr 2) där en anställd sades upp på grund av anklagelser om grovt tjänstefel. Efter att Arbetsdomstolen ogiltigförklarat uppsägningen uppkom frågan om en arbetsgivare får avräkna lön som den anställde har fått från en annan arbetsgivare efter uppsägningen, från den lön som arbetsgivaren är skyldig att betala på grund av den felaktiga uppsägningen.

Arbetsdomstolen konstaterade att principen för ogiltigförklaring av en uppsägning är att anställningsförhållandet ska fortsätta på samma sätt som före uppsägningen. Detta innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala lön för tiden efter den felaktiga uppsägningen. Arbetsdomstolen ansåg emellertid att det inte är acceptabelt att en arbetstagare som har yrkat ogiltigförklaring av en felaktig uppsägning får högre ersättning än den faktiska förlusten. Arbetsdomstolen uttalade även att det framstår som orimligt och oskäligt att en arbetsgivare skulle behöva betala full lön för tid då en anställd utfört arbete åt någon annan och fått lön för detta. Mot bakgrund av detta fastställde Arbetsdomstolen att lönen från den andra arbetsgivaren skulle avräknas från den anställdes lönefordran på grund av den felaktiga uppsägningen.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har meddelat dom i två separata mål. Domarna gäller för mål nr 441-22 och 3375-22 där två anställda skadades genom olycksfall när de arbetade hemifrån. I båda fallen klargjorde HFD att för att det ska finnas ett samband mellan arbetet och en olycka när den anställde arbetar hemifrån. Ett grundläggande krav måste vara att olyckan inträffar när den försäkrade personen utför sina arbetsuppgifter. Ett olycksfall som inträffar medan den anställde gör något annat ska således inte bedömas som ett olycksfall i arbetet. I båda fallen uttalade HFD att eftersom den centrala aspekten vid bedömningen av sambandet mellan olyckor som inträffar vid arbete hemifrån är distinktionen mellan arbete och privatliv, är det irrelevant om distansarbetet varit frivilligt eller beordrat av arbetsgivaren.

Mål nr. 441-22

Under pandemin arbetade en anställd hemifrån då arbetsgivaren hade beordrat distansarbete för att minska spridningen av Covid-19. Medan han arbetade lossnade strömkabeln till hans dator och föll ner på golvet. När han böjde sig ner för att plocka upp kabeln stötte han till sin son, som lekte under skrivbordet. Kollisionen orsakade en tandskada hos den anställde. HFD fann att den anställde råkat ut för en olycka när han arbetade vid datorn och böjde sig ner för att plocka upp en strömkabel. Olyckan inträffade därför när han utförde sitt arbete. Det som hände var dock att han kolliderade med sin sons huvud. Enligt HFD hänförde sig olyckan därför huvudsakligen till den anställdes privatliv. HFD fastställde att det inte fanns ett tillräckligt samband mellan arbetet och olyckan för att det skulle anses vara fråga om en arbetsskada som omfattades av arbetsskadeförsäkringen.

Mål nr. 3375-22

En anställd, som arbetade hemifrån under Covid-19-pandemin, drabbades av en tandskada när hon reste sig från sitt skrivbord för att ställa undan en kaffekopp och sedan gå på promenad med sin hund. Skadan uppstod när hunden blev ivrig och hoppade upp mot henne. HFD konstaterade att olycksfallet inträffade när hon ställde ut en kaffekopp i köket för att gå på promenad med sin hund. HFD fastställde att olyckan därför inte inträffade när den anställde utförde sitt arbete. Det fanns således inget samband mellan arbetet och olyckan för att det skulle anses vara fråga om en arbetsskada som omfattades av arbetsskadeförsäkringen.

TM & Partners har idag utsett Safa Mahmoudi till ny Managing Partner. Han efterträder Kristoffer Stråth som återgår till att på heltid verka som ansvarig delägare för byråns tvistelösningsgrupp.

Safa är verksam i byråns fastighetsgrupp med fokus på nationella och internationella fastighetstransaktioner och kommersiell hyresrätt, och har varit med i byråns ledningsgrupp sedan 2020. Han kommer parallellt med sin roll som Managing Partner fortsätta sin verksamhet i byråns fastighetsgrupp som tidigare.

”Det är med stor entusiasm jag tar över rollen som MP. Under Kristoffers ledning har vi gjort en enastående förflyttning från en boutique-byrå med trettiotal anställda som ”punch above our weight”, till storbyrå med närmare åttio anställda som bistår våra klienter vid deras mest komplexa affärer”, säger Safa.

Safa fortsätter: ”Idag står vi inför nya möjligheter och utmaningar och jag ser fram emot att leda den förändring som vår omvärld och utvecklingen inom AI kräver av oss advokater. Idag behövs ett innovativt förhållningssätt. Utöver att vara experter med specialistkunskap vill våra klienter ha alltmer strategisk och bred rådgivning; vi förväntas inte bara besitta nödvändig juridisk expertis och erbjuda hög tillgänglighet utan också vara ”trusted advisors” som agerar bollplank och affärspartner i bredare kontext. Denna utveckling utmanar invanda tankemönster och kräver ett tydligt och medvetet affärsmannaskap, engagemang i alla led och nyfikenhet på vår omvärld. Här ska vi på TM & Partners vara bäst i klassen.”

Kristoffer Stråth kommenterar: ”Det är helt rätt att utse Safa till ny MP. Han står för byråns viktigaste grundvärderingar och har ett affärsdriv som är unikt! Jag vet att han är helt rätt person att fortsätta leda byråarbetet med ambition att realisera den otroliga kraft och potential vi har i huset – till nytta för firman och våra klienter. Jag är extremt hedrad över att ha haft förtroendet att vara MP sedan 2018. Nu kommer jag att fokusera på att leda och utveckla byråns tvistlösningsteam. Jag ser stora möjligheter för fortsatt tillväxt av verksamhetsgruppen och bygga vidare på de alltmer spännande och utmanande uppdrag vi får. Det ska dessutom bli riktigt kul att fullt ut kunna ägna mig åt klientarbete igen.”

Samtidigt som MP-bytet har Cecilia Rudels, partner Bank & Finans, valts in som ny medlem i byråns ledningsgrupp. Ledningsgruppen på TM & Partners består av Safa Mahmoudi (managing partner), Anna Jerndorf (partner, arbetsrätt), Sten Hedbäck (partner, M&A), Cecilia Rudels (partner, Bank & Finans) och Ewa Ihrman (COO).