Sök

Den europeiska betaltjänstmarknaden är föremål för ständig förändring som till stor del drivs av teknisk utveckling och av nya innovativa aktörer. För att säkerställa att regleringen på området är ändamålsenlig och anpassad efter utmaningarna som digitaliseringen medför har EU-kommissionen presenterat ett förslag på nytt lagstiftningspaket

Under 2022 genomfördes en utvärdering av EU:s betalningsmarknad och det andra betaltjänstdirektivet (PSD2). I utvärderingen och den efterföljande konsekvensbedömning konstaterades det att:

  1. konsumenter löper risk att utsättas för bedrägerier och har bristfälligt förtroende för betalning,
  2. den öppna banksektorn brister delvis i sin funktion,
  3. tillsynsmyndigheterna inom EU har olika befogenheter och skyldigheter, och
  4. spelplanen för banker respektive övriga betaltjänstleverantörer är ojämn.

För att motverka konsekvenserna ovan har EU-kommissionen presenterat förslag om ändrade regler på betaltjänstområdet. Ändringarna föreslås genomföras i två rättsakter. Det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) som ersätter PSD2, samt en ny betaltjänstförordning (PSR). Nedan följer några av nyheterna i EU-kommissionens förslag.

Regleringens tillämpningsområde

En förhållandevis stor nyhet i förslaget är att regelverket för elektroniska pengar föreslås integreras i betaltjänstregelverket. Företag som bedriver, eller avser bedriva e-pengaverksamhet, i Sverige kommer således med stor sannolikhet att behöva förhålla sig till lag (2010:751) om betaltjänster istället för lag (2011:755) om elektroniska pengar.

Ytterligare en nyhet är att kontoinformationstjänster föreslås omfatta onlinetjänster som – antingen direkt eller via en leverantör av tekniska tjänster – samlar in och konsoliderar information från betalkonton. Förtydligandet innebär att företag som samlar in och konsoliderar nämnda information kan komma att omfattas av regleringen även om det förlitar sig på en annan aktör för att få tillgång till informationen.

Kapitalkrav och krav på avvecklingsplan

De nuvarande kraven på startkapital föreslås höjas för betalningsinstitut, framför allt med hänsyn till den inflation som varit sedan PSD2. Beräkningsmetoden för kapitalbasen kopplad till betalningstransaktionsvolymer föreslås också bli standard för de betaltjänstleverantörer som tillhandahåller andra betaltjänster än e-penningtjänster.

Ett nytt krav i förslaget är att betalningsinstitut åläggs en skyldighet upprätta en s.k. avvecklingsplan. Planen ska beskriva hur ett eventuellt fallissemang ska hanteras och även stödja en ordnad avveckling av institutets verksamhet.  Den ska även hantera kontinuitet eller återhämtning av kritisk verksamhet som utförs av kontrakterade tjänsteleverantörer, ombud och distributörer.

Åtgärder för att motverka bedrägerier

De senaste åren har bedrägerier på betalningsmarkanden ökat i antal och blivit mer sofistikerade. För att motverka denna utveckling och stärka konsumentskyddet inkluderar förslaget följande nyheter:

  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att erbjuda sina kunder en tjänst som innebär att kunden meddelas innan en betalning genomförs, om betalningsmottagares namn inte överensstämmer med innehavaren av det angivna betalkontot. Tjänsten ska dock vara frivillig för kunden att använda.
  • Krav på att betaltjänstleverantörer ska implementera ytterligare övervakningsmekanismer för att upptäcka och förhindra bedrägliga transaktioner. Övervakningsmekanismerna ska bl.a. baseras på analyser av kundens tidigare betalningstransaktioner och betalningsvanor.
  • En ny ansvarsbestämmelse för betaltjänstleverantörer innebärande en skyldighet att återbetala vissa transaktioner när en konsument godkänt en betalningstransaktion på grund av falska uppgifter från en tredje part som utgett sig att vara anställd hos konsumentens betaltjänstleverantör (s.k. ”Spoofing”).
  • Ett konsumentvänligt förtydligande av ansvarsfördelningen mellan betaltjänstleverantörer och konsumenter vid obehöriga transaktioner.
  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att varna sina kunder om nya former av betalningsbedrägerier och ge vägledning om nödvändiga försiktighetsåtgärder.

PSD3 och PSR innehåller även nyheter vad gäller bl.a.; stark kundautentisering, undantag från tillståndsplikt för begränsade nätverk, information vid valutaväxling samt skyldigheter för kontoförvaltande betaltjänstleverantörer vid interaktion med leverantörer av öppna banktjänster.

De nya reglerna i PSD3 och PSR innebär att betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, e-pengainstitut och registrerade utgivare av elektroniska pengar kommer att behöva söka om förnyat tillstånd hos Finansinspektionen.

Förslagets nästa steg

Både PSD3 och PSR är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande. Det innebär att förslagen nu ska granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även om direktivet och förordningens ikraftträdande ligger ett par år fram i tiden har företag som bedriver, eller avser bedriva, betaltjänstverksamhet mycket att vinna på redan nu ta hänsyn till de föreslagna ändringarna.

Läs mer om PSD3 och PSR här, eller kontakta:

Vi har biträtt ett kreditmarknadsbolag med ett avtal rörande betaltjänster och betalkortutgivningstjänster (Card as a Service, CaaS). Avtalet är ett led i ett strategiskt samarbete och omfattar flera jurisdiktioner.

Avtalet ingicks i september 2023.

Vårt team bestod av:

TM & Partners har biträtt Federated Hermes Limited i samband med finansieringen av Hôtel Reisen i Stockholm och Grand Hotel i Odense för Host Hoteleiendom AS (en del av The Flying Elephant Group).

Läs mer här

TM & Partners team bestod av:

TM & Partners har biträtt Skanska i samband med att bolaget ingick en hållbarhetslänkad kreditfacilitet om 500 miljoner euro.

Kreditmarginalen är länkad till Skanskas hållbarhetsstrategi med KPI:er som hänför sig till Skanskas ambitiösa klimatmål. Crédit Agricole Corporate and Investment Bank, Nordea och SEB agerade som Joint Coordinators, Mandated Lead Arranges och Bookrunners. SEB har även uppdraget som Sustainability Coordinator.

För mer information, se här.

TM & Partners team bestod av:

 

Den 19 mars 2019 antogs förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Syftet med regelverket är att motverka de risker och hot mot säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen som utländska direktinvesteringar kan ge upphov till. Förordningen möjliggör för medlemsstaterna att anta, ändra eller behålla system för granskning av utländska direktinvesteringar inom medlemsstaternas territorium med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning.

En SOU (2021:87) gick förra hösten ut på remiss, där remissmottagarna gavs fram till den 22 februari 2022 att lämna synpunkter. Lagförslaget, lag om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar, avser träffa utländska investeringar i svenska företag som bedriver ”skyddsvärd verksamhet”, som ger investeraren kontroll över mer än 10% av rösterna eller andelarna i målbolaget. Vad skyddsvärd verksamhet utgör har ännu inte definierats, men föreslås omfatta:

  • samhällsviktig verksamhet,
  • säkerhetskänslig verksamhet,
  • verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer råvaror som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning,
  • verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter,
  • verksamhet som rör framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi,
  • verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller tekniskt bistånd för sådana produkter, eller
  • verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel eller tillhandahåller tekniskt stöd avseende krigsmateriel.

Lagstiftningen föreslås även träffa ”indirekta utländska investeringar”, exempelvis investeringar av svenska företag som är direkt eller indirekt kontrollerade av en utländsk investerare. Ryssland, Kina och Iran lyfts som särskilt bevakningsvärda länder.

Inspektionen för strategiska produkter
Enligt lagförslaget kommer investeraren ha en skyldighet att anmäla investeringen till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) innan investeringen genomförs. Även det företag som är föremål för investeringen kommer som huvudregel vara skyldigt att upplysa investeraren om att den aktuella lagen gäller för verksamheten. Om lagförslaget genomförs innebär det med andra ord att fler krav kommer att ställas på såväl investerare som målbolag i samband med transnationella investeringar och transaktioner. Sådana förfaranden kan således bli något mer tidskrävande än vad de är idag.

Lagstiftningen föreslås gälla för investeringar som genomförs efter den första februari 2023, men då ärendet fortfarande bereds inom Regeringskansliet kommer tidsramen med största sannolikhet att förlängas. Den eventuella lagstiftningen förväntas ha stor inverkan på det svenska investeringsklimatet, varför det under 2023 blir särskilt intressant att följa frågan närmare och invänta presentation av proposition.

Läs mer här

Enligt ett utkast till lagrådsremiss föreslås vissa ändringar i den så kallade valutaväxlingslagen, lag (1996:1006), om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Utkastet publicerades 8 februari 2023.  De föreslagna ändringarna, som i stor utsträckning baseras på en promemoria från Finansdepartementet (Fi2022/02140), innebär en skärpning av nuvarande lag. Det medför bland annat att den som bedriver valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska registreras hos Finansinspektionen, även om verksamheten inte bedrivs i väsentlig omfattning eller är verksamhetsutövarens huvudsakliga verksamhet.

Bakgrund

Finansiella institut är enligt befintlig lagstiftning fysiska eller juridiska personer som bedriver valutaväxling, handel med virtuella valutor eller annan typ av finansiell verksamhet såsom t.ex. factoring, leasing och kreditgivning till företag. Det är följaktligen ett flertal vitt skilda verksamheter som omfattas av valutaväxlingslagen.

För att den finansiella verksamhet som bedrivs av dessa institut ska omfattas av regelverket gäller att den finansiella verksamheten ska vara (i) yrkesmässig; samt när det gäller ”annan finansiell verksamhet” såsom exempelvis kreditgivning till företag (ii) att denna verksamhet utgör den ”huvudsakliga verksamheten” hos den fysiska eller juridiska personen. När det gäller valutaväxling finns i stället ett väsentlighetskrav vilket medfört att all valutaväxling som inte skett i väsentlig omfattning har undantagits från kravet på registrering.

Detta har bland annat inneburit att företag som haft annan verksamhet än finansiell verksamhet som sin huvudsakliga verksamhet har fallit utanför lagens tillämpningsområde. Det kan gälla företag som i begränsad omfattning givit krediter till andra företag, men där den huvudsakliga verksamheten varit en helt annan. Huvudsaklighetskriteriet har inte definierats i lag utan det har lämnats till rättstillämpningen att avgöra hur det ska tolkas. Även om det i många verksamheter har varit enkelt att tillämpa huvudsaklighetskriteriet kan det i mer komplicerade fall ha medfört att vissa verksamhetsutövare har tolkat lagen ”till sin fördel”. Det har därmed medfört att dessa företag, eller fysiska personer, har undvikit en registrering.

Att vara registrerad enligt valutaväxlingslagen innebär bland annat att regelverket för motverkande av penningtvätt blir tillämpligt genom lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

En förstärkt reglering enligt lagförslaget

Mot bakgrund av att risken att utnyttjas för penningtvätt har ökat har lagstiftaren sett ett behov av att skärpa regleringen avseende finansiella institut. De begränsningar som gäller i och med rekvisiten ”i väsentlig omfattning” och ”huvudsakligen” anses inte vara förenliga med unionsrätten. Detta då det enligt EU:s fjärde penningtvättsdirektiv inte finns något krav på ”huvudsaklig verksamhet” och möjligheterna till undantag är mer restriktiva.

Enligt lagförslaget föreslås därför bland annat att både väsentlighetskriteriet (som gäller för valutaväxlare) och huvudsaklighetskriteriet (som gäller för bedrivande av annan finansiell verksamhet) tas bort i sin helhet.

Detta medför följaktligen att yrkesmässig valutaväxling eller annan finansiell verksamhet ska vara registreringspliktiga, även om verksamheten inte bedrivs i väsentlig omfattning eller är verksamhetsutövarens huvudsakliga verksamhet.

Det är svårt att ha någon kvalificerad uppfattning om hur många företag som bedriver verksamhet utan att vara registrerade och som kommer att behöva registrera sig när den nya lagstiftningen träder i kraft. Det kan nog, som Finansbolagens förening påpekar i sitt remissyttrande över promemorian som föregick utkastet till lagrådsremiss (FF ref 2022/26), omfatta ett inte helt oväsentligt antal företag. Det kan noteras att Finansinspektionen har tillstrykt samtliga förslag i promemorian. De bolag som bedriver annan finansiell verksamhet såsom exempelvis långivning till företag i begränsad omfattning bör således, om de inte redan påbörjat processen, se över sin verksamhet och se till att de följer kraven enligt det nya lagförslaget som presenteras i utkastet till lagrådsremiss.

Enligt utkastet till lagrådsremiss ska det även införas ett allmänt lämplighetskrav för den som bedriver verksamhet i, eller äger eller ingår i ledningen för, ett finansiellt institut. Enligt nuvarande lagstiftning gäller att den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte får bedriva valutaväxling eller annan finansiell verksamhet. Till skillnad för vad som gäller för övriga finansiella företag finns emellertid inte något uttryckligt lämplighetskrav utöver detta.

Då ska man ansöka om nyregistrering

Andra nyheter som kan noteras är att finansiella institut som avser att ändra verksamhetsinriktning till annan registreringspliktig verksamhet ska ansöka om nyregistrering. Ett finansiellt institut som i enlighet med sin ansökan om registrering enbart tillhandahåller lån till företag måste således söka ny registrering för det fall det avser att övergå till att bedriva verksamhet med valutaväxling. Vidare ska finansiella institut underrätta Finansinspektionen om ändringar av de förhållanden som instituten har uppgett i ansökan om registrering. Exempel på sådana ändringar är ändringar i ägar- och ledningskretsen och nya omständigheter som skulle kunna påverka bedömningen av en person som tidigare ansetts lämplig.

Finansinspektionen kan även få besluta om sanktionsavgift för finansiella institut som inte lämnar begärda upplysningar till inspektionen eller bedriver registreringspliktig verksamhet utan att vara registrerad.

Ovan beskrivna lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Den som vid ikraftträdandet redan bedriver verksamhet som enligt gällande lagstiftning inte omfattas av registreringsplikt får dock fortsätta med verksamheten till och med den 31 mars 2024.

Läs mer om utkastet till lagrådsremiss här, eller kontakta:

 

 

Varning och avgift på 130 miljoner kronor för Trustly på grund av brister i penningtvättsarbetet.

Den 22 februari meddelade Finansinspektionen beslut om varning och sanktionsavgift på 130 miljoner kronor för Trustly Group AB med anledning av brister i dess efterlevnad av penningtvättsregelverket. Beslutet är ett av de senaste i raden av Finansinspektionens ingripanden på området penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket var ett av Finansinspektionens prioriterade områden under 2021 med fokus på mindre banker och betaltjänstleverantörer.

Finansinspektionen konstaterar att bristerna inneburit en klar risk att bolaget och det finansiella systemet i ökad omfattning har kunnat utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Bristerna har bland annat bestått i att bolaget inte har definierat användarna av bolagets tjänster som kunder och därmed inte inkluderat dem i sina befintliga riktlinjer och allmänna riskbedömning. Bolaget har följaktligen inte bedömt den risk som uppstått i relation till större delen av bolagets faktiska kundbas.

Att bolagets kunder även har varit kunder hos en bank, vars konton har använts i anslutning till transaktionerna, har inte inneburit någon lättnad avseende bolagets ansvar då Finansinspektionen poängterar att det är bolaget, och därmed inte användarens bank, som tillhandahåller tjänsten till användaren.

Beslutet tydliggör vikten för verksamhetsutövare att göra en noggrann bedömning av kundbegreppet enligt penningtvättsregelverket, av vilket det framgår att ett kundförhållande kan uppstå redan vid t.ex. en enstaka transaktion eller innan ett avtal sluts. Beslutet visar också att en person som är kund hos en verksamhetsutövare som omfattas av penningtvättsregelverket också samtidigt kan utgöra en kund hos annan verksamhetsutövare, även när samtliga parter deltar i samma transaktion.

I samband med beslutet ovan beslutade Finansinspektionen även om varning och sanktionsavgift på 14 miljoner kronor för betalningsinstitutet ClearOn AB på likartade grunder.

TM & Partners har biträtt RNB Retail and Brands AB (”RNB”) i samband med försäljningen av Brothers & Sisters AB, som äger samtliga aktier i Brothers AB, till det norska investmentbolaget Jotunfjell Partners AS, förvärvet av Coala-Life AB (”Coala Life”) genom apportemission och konverteringen av RNB:s obligationslån till ovillkorade kapitaltillskott och aktier i bolaget.

Jotunfjell Partners AS har ett primärt fokus på nordisk detaljhandel, och innehar idag bland annat den svenska klädkedjan Pagelle.

Coala Life är ett svenskt medicintekniskt företag inriktat på hjärtdiagnostik och mobil hälsa. Bolaget har utvecklat en portfölj av patenterade produkter och tjänster för digital distansövervakning, analys och screening av hjärtat.

Till följd av transaktionerna ändrade RNB företagsnamn till Coala-Life Group AB (publ) och verksamhetsinriktning till utveckling, marknadsföring och försäljning av medicinteknik. Därtill genomfördes ett listbyte av RNB:s aktier från Nasdaq Stockholm till Nasdaq First North Growth Market i samband med transaktionernas slutförande.

TM & Partners team bestod av:

Cookie Policy
TM & Partners

För att göra denna hemsidas funktioner och information tillgängliga för dig använder vi oss av cookies. En cookie är en textfil som sparas på din enhet, förutsatt att du har godkänt det. För närmare information, vänligen se Cookie Policy.

Nödvändiga

Nödvändiga cookies sparar en anonym cookie lokalt på din enhet för att minnas om du avböjt eller accepterat övriga cookies.

Prestanda

Prestandacookies används specifikt för att samla in data om hur besökare använder en websida, vilka sidor som besöks mest frekvent och förekommande felmeddelanden. Den här sortens cookies övervakar endast websidans prestanda när besökaren interagerar med den. De samlar inte in identifierbar information om unika besökare, vilket betyder att samtliga data är anonym och endast används för att förbättra websidans funktionalitet.