De senaste åren har Sverige upplevt en växande överskuldsättning bland vissa typer av hushåll. För att stävja utvecklingen har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om skärpningar för konsumentkreditinstitut (ibland kallade snabblåneföretag).

Propositionen innehåller förslag om att upphäva lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Förslaget innebär att verksamhet som består i att lämna eller förmedla krediter till konsumenter enbart får bedrivas av kreditinstitut med tillstånd enligt lag om bank- och finansieringsrörelse (”LBF”). Kravet på tillstånd enligt LBF gäller dock inte för krediter till konsumenter som tillåts enligt annan lagstiftning, till exempel bostadskrediter som lämnas enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter eller krediter som beviljas inom ramen för tillhandahållande av betaltjänster enligt lag om betaltjänster.

Lagrådet riktade tidigare i år kritik mot den del av förslaget som omfattar s.k. kreditförmedlare och ansåg att det är för långtgående att kreditförmedlare ska omfattas av tillståndsplikt enligt LBF och att skärpningen kan ifrågasättas ur ett proportionalitetsperspektiv. Lagrådet konstaterade att ett genomförande av förslaget kan leda till att utbudet av oberoende jämförelser mellan olika kreditgivares villkor kommer att minska, vilket inte är önskvärt ur ett konsumentperspektiv.

Som svar på Lagrådets kritik meddelade regeringen att det finns risk att syftet med skärpningarna går förlorade om det inte ställs samma krav på kreditförmedling som på kreditgivning. Regeringen motiverade sitt ställningstagande med att kreditförmedlare står för en stor del av marknadsföringen av konsumentkrediter och att förmedlare har haft en central roll för hur lättillgängliga den här typen av krediter har blivit.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Se proportionen i sin helhet här

Vill du veta mer om förslaget, tveka inte att kontakta:

Eva Sundling
Simon Lundahl

TM & Partners har biträtt Alma Property Partners och Atell i finansieringen av förvärvet av fastigheten Bylingen 1, belägen på Södermalm i Stockholm. Fastigheten omfattar cirka 14 200 kvm modern kontorsyta med Viaplay Group som huvudsaklig hyresgäst. Området har en strategisk placering med närhet till viktiga kommunikationsnav såsom Södra Station, Mariatorget och Skanstull.

”Vi är glada över att addera kontorsfastigheten Bylingen 1 till vår portfölj. Förvärvet utgör en viktig milstolpe i vårt arbete med att stärka vår närvaro i Stockholmsområdet och ger oss möjlighet att erbjuda moderna och attraktiva lokaler i en dynamisk och eftertraktad delmarknad. Genom förvärvet etablerar vi även ett nytt samarbete med Atell, och vi ser fram emot ett framgångsrikt och produktivt partnerskap där vi avser att realisera fastighetens fulla potential genom förbättringar av både lokaler och energiprestanda”, säger Mikael Pehrsson, Partner på Alma Property Partners.

Fastigheten förvärvades från Deka Immobilien och transaktionen slutfördes den 16 december 2024.

Läs mer här: https://www.mynewsdesk.com/uk/alma-property-partners/pressreleases/alma-and-atell-acquire-a-modern-office-building-in-stockholm-3360919

TM & Partners team bestod av:
Cecilia Rudels (Delägare)
Hannah Gustafsson (Biträdande jurist)
Anastasia Lindström (Biträdande jurist)
Karolin Kelvinius (Biträdande jurist)

För mer information, kontakta ansvarig delägare Cecilia Rudels
E-post: cecilia.rudels@tmpartners.se
Tel: 076 00 283 18

TM & Partners ser en ständigt ökad efterfrågan på firmans expertis inom bank och finans. För fortsatt tillväxt och för att ge klienterna bästa möjliga rådgivning rekryteras nu Michael Persson som Senior Counsel.

Michael Persson har mer än 20 års erfarenhet från ledande roller inom både advokatbyrå och bank. Han lämnar rollen som Head of Corporate Advisory på Nordea för att ansluta till TM & Partners bank- och finansgrupp.

”Vi har satt upp höga mål för TM & Partners och vi vill ha med oss dem som är bäst i Sverige på den resan. Vi har som målsättning att vara trusted advisors som agerar bollplank och affärspartner i bredare kontext, utöver att besitta juridisk spetskompetens. Michael kommer att med sitt affärsmannaskap och erfarenhet tillföra enormt mycket på denna resa och vi är oerhört stolta över att han har valt oss” säger Managing Partner, Safa Mahmoudi.

Michael Perssons övergång till TM & Partners sker under augusti 2024 och han kommenterar varför valet föll på TM & Partners:

”TM & Partners är en fantastisk byrå med rätt värderingar och framför allt ett väldigt bra team vilket är nyckeln till att kunna driva en framgångsrik verksamhet. Jag har alltid imponerats över byråns sätt att på ett framåtlutat och positivt sätt ta sig an och lösa uppgifter och ser fram emot att bli en del av teamet” säger Michael Persson.

”Det händer och kommer att hända mycket spännande på marknaden under de kommande åren. Kapitalmarknaden som varit stängd från tid till annan under de senaste åren har under första halvåret 2024 återigen visat sig som en högst relevant finansieringskälla. Vi kommer också att se en återgång till lägre räntenivåer efter en tid av centralbankernas ambitioner att hålla ner inflationssiffrorna. Jag ser fram emot att komplettera TM & Partners redan starka erbjudande som strategisk affärspartner för våra klienter i de spännande tider vi är i och ge dem rådgivning i toppklass för bästa effekt för framtiden” fortsätter Michael Persson.

 

För mer information kontakta:
Safa Mahmoudi
Managing Partner
safa.mahmoudi@tmpartners.se
+46 76 00 283 25

Vi har biträtt Hines European Property Partners i samband med det indirekta förvärvet av en fabriksfastighet under uppförande i Jönköping från kökstillverkaren Nobia.

Affären är strukturerad som en sale and leaseback-transaktion, där Nobia i samband med avyttringen tecknar ett hyresavtal med en initial löptid om 20 år. Den nya fabriken, som ska användas i Nobias produktion av kök, omfattar ca 129 500 kvm och beräknas vara färdigställd under hösten 2024. Fastighetsvärdet uppgår till 1,35 miljarder kronor.

Hines är ett amerikanskt fastighetsbolag grundat 1957 och förvaltar idag fastigheter i ca 30 olika länder. Förvärvet i Jönköping är Hines första i Sverige.

Nobia producerar kök under sina varumärken Marbodal, HTH och Norema, och har tidigare haft sin verksamhet i Tidaholm.

Vårt team bestod av:

Läs mer om affären hos Hines eller Fastighetsvärlden.

 

 

I december 2023 trädde den så kallade FDI-lagen i kraft, som innebär en skyldighet att i vissa fall anmäla planerade investeringar till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för godkännande. Utöver detta har ett förslag, SOU 2023:55, och ett utredningsdirektiv, Dir. 2023:136, som tangerar samma tema som FDI-lagen, offentliggjorts i höstas. Vi tar tempen på den nya FDI-lagen och de två förslagen.

En ny hyresförvärvslag kan bli verklighet om utredningen SOU 2023:55 tas vidare genom lagstiftningsprocessen. Förslaget innebär att den som förvärvar en hyresfastighet ska anmäla förvärvet till den kommun där hyresfastigheten ligger. Kraven för att ett förvärv ska vara anmälningspliktigt är i förslaget bland annat att det ska röra en hyresfastighet med tre eller fler bostadslägenheter. Detta är visserligen i sig inte något nytt koncept (den tidigare hyresförvärvslagen avskaffades dock 2010), men förslaget innehåller ett antal detaljer som innebär att även kommersiella aktörer träffas av lagstiftningen. En av dessa är att även paketerade fastigheter omfattas av den föreslagna lagens anmälningskrav.

Kommunen som mottagit en anmälan ska, inom 25 dagar från anmälan, besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd (d.v.s. godkänna den), eller överlämna den till hyresnämnden för granskning. I denna granskning ska ett antal faktorer beaktas, däribland de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för förvärvaren samt om förvärvaren på olika sätt kommer att iaktta god sed i hyresförhållandena. Kommunen medges dock enligt förslaget en möjlighet att dröja längre med sitt beslut – upp till tre månader om så krävs. En process i hyresnämnden skulle därtill förlänga handläggningstiden ytterligare.

Värt att notera är att förslaget även ger en möjlighet för kommunen att ta ut en sanktionsavgift på upp till 5 000 000 kronor för en förvärvare som inte anmäler ett anmälningspliktigt förvärv till kommunen.

Inte bara fastighetsförvärv

Från förslaget om ny hyresförvärvslag kan flera paralleller till existerande regelverk dras. Sedan länge gäller att företagskoncentrationer i vissa fall måste anmälas till Konkurrensverket för godkännande. Om ett förvärv hotar att påtagligt hämma konkurrensen på den relevanta marknaden kan Konkurrensverket, enkelt sammanfattat, sätta stopp för den.

Även på detta område blåser förändringens vindar. En särskild utredning (Dir. 2023:136) ska utreda om företag ska behöva informera Konkurrensverket om att en företagskoncentration genomförs även i de fall företagen enligt konkurrenslagstiftningen inte är skyldiga att anmäla förfarandet. Ett liknande system har bland annat införts i Norge.

”En informationsplikt kan även säkerställa att konkurrensmyndigheten är tillräckligt informerad om ny utveckling på en marknad, t.ex. för att hantera stora teknikkoncentrationer och göra det möjligt att vidta åtgärder mot potentiellt skadliga transaktioner utan att lägga en orimlig börda på de berörda företagen” uttalar Klimat- och näringslivsdepartementet i direktivet. Utredarens förslag kommer att presenteras 2025 och kan, om anmälnings- eller informationsplikten utvecklas, medföra att fler kommersiella förvärv behöver anmälas.

FDI-lagen som nyss har trätt i kraft

Mest aktuell i dagsläget är dock den nya lagen om utländska direktinvesteringar (SFS 2023:560), FDI-lagen, som trädde i kraft den 1 december 2023. Lagen syftar till att hindra utländska direktinvesteringar som kan inverka skadligt på svensk skyddsvärd verksamhet, och inför ett granskningssystem som innebär att vissa investeringar måste anmälas, och också kan förbjudas, innan de genomförs.

Värt att notera är att även svenska investerare och investerare från andra EU-länder, trots lagens namn, omfattas av anmälningsskyldigheten. ISP har 25 arbetsdagar på sig att besluta om en anmälan ska lämnas utan åtgärd eller om myndigheten ska inleda en granskning av investeringen. Även om en investering som är anmälningspliktig kan antas lämnas utan åtgärd, får den inte genomföras om ISP inte har godkänt den. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utfärdat en förteckning över vad som ska anses vara samhällsviktig verksamhet. Denna förteckning är bred i fråga om de marknader som anses kunna falla in under denna definition.

ISP har rätt att besluta om en sanktionsavgift mot en investerare som, trots att ett förvärv ska anmälas enligt FDI-lagen, underlåter att göra en anmälan. Denna sanktionsavgift kan uppgå till högst 100 000 000 kronor.

Ökad administrativ börda

FDI-lagen, liksom de andra förslagen till ny lagstiftning, innebär med deras respektive anmälningsplikt att många kommersiella transaktioner underkastas ett ytterligare moment av administration och offentligrättslig granskning.

TM & Partners bedömer att det kan finnas ett behov av rådgivning till investerare vars verksamhet kan antas träffas av FDI-lagen. En investering som träffas av den nya lagen innebär att en eventuell anmälningsplikt måste tas i beaktande i flera olika hänseenden.

För att på bästa sätt, trots att en myndighet eventuellt behöver granska en transaktion, få en smidig process innebär detta att en ytterligare analys i samband med transaktioner kommer att behöva äga rum och i vissa affärer kan avtal och andra dokument behöva anpassas efter detta.

Slutligen innebär ett anmälningsförfarande även att en mer ingående granskning i vissa fall kan komma att äga rum, och risken för att en anmälan inte godkänns kan, även om det i många fall kan te sig osannolikt, leda till utdragna processer som kan riskera att påverka de aktörer som avsett att genomföra en affär eller en investering.

 

Förra veckan publicerade de europeiska tillsynsmyndigheterna EBA, EIOPA och ESMA (gemensamt ESA) slutliga utkast på den första uppsättningen tekniska standarder under förordningen om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA).

Publikationen inkluderar fyra standarder som reglerar frågor om bl.a.  IKT-riskhantering, klassificering av IKT-relaterade incidenter, innehåll i policy för användning av IKT-tjänster som stöder kritiska eller viktiga funktioner och som tillhandahålls av tredjepartsleverantörer samt mallar för registerföring.

Policydokumenten kommer nu att granskas av den Europeiska kommissionen och målsättningen är att standarderna ska antas inom de kommande månaderna.  Slutgiltiga versioner av den andra uppsättningen standarder förväntas publiceras senast den 17 juli 2024.

Vill du veta mer om hur DORA kommer att påverka din verksamhet, tveka inte att kontakta vår Techgrupp.

Den europeiska betaltjänstmarknaden är föremål för ständig förändring som till stor del drivs av teknisk utveckling och av nya innovativa aktörer. För att säkerställa att regleringen på området är ändamålsenlig och anpassad efter utmaningarna som digitaliseringen medför har EU-kommissionen presenterat ett förslag på nytt lagstiftningspaket

Under 2022 genomfördes en utvärdering av EU:s betalningsmarknad och det andra betaltjänstdirektivet (PSD2). I utvärderingen och den efterföljande konsekvensbedömning konstaterades det att:

  1. konsumenter löper risk att utsättas för bedrägerier och har bristfälligt förtroende för betalning,
  2. den öppna banksektorn brister delvis i sin funktion,
  3. tillsynsmyndigheterna inom EU har olika befogenheter och skyldigheter, och
  4. spelplanen för banker respektive övriga betaltjänstleverantörer är ojämn.

För att motverka konsekvenserna ovan har EU-kommissionen presenterat förslag om ändrade regler på betaltjänstområdet. Ändringarna föreslås genomföras i två rättsakter. Det tredje betaltjänstdirektivet (PSD3) som ersätter PSD2, samt en ny betaltjänstförordning (PSR). Nedan följer några av nyheterna i EU-kommissionens förslag.

Regleringens tillämpningsområde

En förhållandevis stor nyhet i förslaget är att regelverket för elektroniska pengar föreslås integreras i betaltjänstregelverket. Företag som bedriver, eller avser bedriva e-pengaverksamhet, i Sverige kommer således med stor sannolikhet att behöva förhålla sig till lag (2010:751) om betaltjänster istället för lag (2011:755) om elektroniska pengar.

Ytterligare en nyhet är att kontoinformationstjänster föreslås omfatta onlinetjänster som – antingen direkt eller via en leverantör av tekniska tjänster – samlar in och konsoliderar information från betalkonton. Förtydligandet innebär att företag som samlar in och konsoliderar nämnda information kan komma att omfattas av regleringen även om det förlitar sig på en annan aktör för att få tillgång till informationen.

Kapitalkrav och krav på avvecklingsplan

De nuvarande kraven på startkapital föreslås höjas för betalningsinstitut, framför allt med hänsyn till den inflation som varit sedan PSD2. Beräkningsmetoden för kapitalbasen kopplad till betalningstransaktionsvolymer föreslås också bli standard för de betaltjänstleverantörer som tillhandahåller andra betaltjänster än e-penningtjänster.

Ett nytt krav i förslaget är att betalningsinstitut åläggs en skyldighet upprätta en s.k. avvecklingsplan. Planen ska beskriva hur ett eventuellt fallissemang ska hanteras och även stödja en ordnad avveckling av institutets verksamhet.  Den ska även hantera kontinuitet eller återhämtning av kritisk verksamhet som utförs av kontrakterade tjänsteleverantörer, ombud och distributörer.

Åtgärder för att motverka bedrägerier

De senaste åren har bedrägerier på betalningsmarkanden ökat i antal och blivit mer sofistikerade. För att motverka denna utveckling och stärka konsumentskyddet inkluderar förslaget följande nyheter:

  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att erbjuda sina kunder en tjänst som innebär att kunden meddelas innan en betalning genomförs, om betalningsmottagares namn inte överensstämmer med innehavaren av det angivna betalkontot. Tjänsten ska dock vara frivillig för kunden att använda.
  • Krav på att betaltjänstleverantörer ska implementera ytterligare övervakningsmekanismer för att upptäcka och förhindra bedrägliga transaktioner. Övervakningsmekanismerna ska bl.a. baseras på analyser av kundens tidigare betalningstransaktioner och betalningsvanor.
  • En ny ansvarsbestämmelse för betaltjänstleverantörer innebärande en skyldighet att återbetala vissa transaktioner när en konsument godkänt en betalningstransaktion på grund av falska uppgifter från en tredje part som utgett sig att vara anställd hos konsumentens betaltjänstleverantör (s.k. ”Spoofing”).
  • Ett konsumentvänligt förtydligande av ansvarsfördelningen mellan betaltjänstleverantörer och konsumenter vid obehöriga transaktioner.
  • En skyldighet för betaltjänstleverantörer att varna sina kunder om nya former av betalningsbedrägerier och ge vägledning om nödvändiga försiktighetsåtgärder.

PSD3 och PSR innehåller även nyheter vad gäller bl.a.; stark kundautentisering, undantag från tillståndsplikt för begränsade nätverk, information vid valutaväxling samt skyldigheter för kontoförvaltande betaltjänstleverantörer vid interaktion med leverantörer av öppna banktjänster.

De nya reglerna i PSD3 och PSR innebär att betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, e-pengainstitut och registrerade utgivare av elektroniska pengar kommer att behöva söka om förnyat tillstånd hos Finansinspektionen.

Förslagets nästa steg

Både PSD3 och PSR är föremål för EU:s lagstiftningsförfarande. Det innebär att förslagen nu ska granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även om direktivet och förordningens ikraftträdande ligger ett par år fram i tiden har företag som bedriver, eller avser bedriva, betaltjänstverksamhet mycket att vinna på redan nu ta hänsyn till de föreslagna ändringarna.

Läs mer om PSD3 och PSR här, eller kontakta:

Vi har biträtt ett kreditmarknadsbolag med ett avtal rörande betaltjänster och betalkortutgivningstjänster (Card as a Service, CaaS). Avtalet är ett led i ett strategiskt samarbete och omfattar flera jurisdiktioner.

Avtalet ingicks i september 2023.

Vårt team bestod av:

TM & Partners har biträtt Federated Hermes Limited i samband med finansieringen av Hôtel Reisen i Stockholm och Grand Hotel i Odense för Host Hoteleiendom AS (en del av The Flying Elephant Group).

Läs mer här

TM & Partners team bestod av:

TM & Partners har biträtt Skanska i samband med att bolaget ingick en hållbarhetslänkad kreditfacilitet om 500 miljoner euro.

Kreditmarginalen är länkad till Skanskas hållbarhetsstrategi med KPI:er som hänför sig till Skanskas ambitiösa klimatmål. Crédit Agricole Corporate and Investment Bank, Nordea och SEB agerade som Joint Coordinators, Mandated Lead Arranges och Bookrunners. SEB har även uppdraget som Sustainability Coordinator.

För mer information, se här.

TM & Partners team bestod av:

 

Cookie Policy
TM & Partners

För att göra denna hemsidas funktioner och information tillgängliga för dig använder vi oss av cookies. En cookie är en textfil som sparas på din enhet, förutsatt att du har godkänt det. För närmare information, vänligen se Cookie Policy.

Nödvändiga

Nödvändiga cookies sparar en anonym cookie lokalt på din enhet för att minnas om du avböjt eller accepterat övriga cookies.

Prestanda

Prestandacookies används specifikt för att samla in data om hur besökare använder en websida, vilka sidor som besöks mest frekvent och förekommande felmeddelanden. Den här sortens cookies övervakar endast websidans prestanda när besökaren interagerar med den. De samlar inte in identifierbar information om unika besökare, vilket betyder att samtliga data är anonym och endast används för att förbättra websidans funktionalitet.