Enligt artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen (EU) nr 566/2014 (”MAR”) är noterade bolag skyldiga att föra förteckning över personer i ledande ställning och till dem närstående personer. Personer i ledande ställning och till dem närstående personer är även skyldiga att rapportera transaktioner i det noterade bolaget över ett tröskelvärde till behörig myndighet, vilket för Sveriges räkning är Finansinspektionen. Sådana rapporteringar ska göras utan dröjsmål, men senast tre affärsdagar efter att transaktionen genomförts.
Personer i ledande ställning definieras i artikel 3.1.25 MAR och omfattar typiskt sett medlemmar av det noterade bolagets styrelse och personer i ledning eller koncernledning i det noterade bolaget. Närstående till personer i ledande ställning är enligt artikel 3.1.26 MAR bland annat juridiska personer där personen i ledande ställning i det noterade bolaget utför ledningsuppgifter. Definitionen i MAR ger ingen vidare ledning i vad ledningsuppgifter utgör och bedömningen av när en juridisk person ska anses vara närstående till en person i ledande ställning har under det senaste året behandlats, både av Finansinspektionen och förvaltningsrätten.
Finansinspektionens bedömning
Finansinspektionen publicerade i oktober 2016 ett förtydligande som innebar att ledningsuppgifter, i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, enligt Finansinspektionens uppfattning i ett aktiebolag utförs av exempelvis verkställande direktör, vice verkställande direktör eller enskilda styrelseledamöter som av styrelsen har fått behörighet att företräda bolaget inom ramen för den löpande verksamheten (med undantag för rent administrativa frågor, t.ex. valberedningen). Mot bakgrund av förtydligandet uppfattade vi, och vad vi tror många övriga på marknaden, att styrelseledamöter i svenska aktiebolag som utgångspunkt inte skulle anses utföra ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, om inte särskild behörighet lämnats för den enskilda styrelseledamoten.
I oktober 2021 kom dock ett beslut om sanktionsavgift för bristande insynsrapportering från Finansinspektionen som innebar att deras syn på vad som utgör ledningsuppgifter enligt artikel 3.1.26 MAR utvidgades. Enligt Finansinspektionens utvidgade mening får det normalt förutsättas att en persons ställning som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag innebär att personen utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR. I det aktuella bolaget var två av bolagets styrelseledamöter även personer i ledande ställning i ett noterat bolag. Bolagets bedömning var att styrelseledamöternas roller, mot bakgrund av Finansinspektionens förtydligande från 2016, inte var tillräckligt för att ett närståendeförhållande skulle anses ha uppstått i förhållande till dem såsom personer i ledande ställning i det noterade bolaget. Finansinspektionen underkände dock detta resonemang och beslutade om sanktionsavgift om 8 000 000 kronor med anledning av att bolaget, i egenskap av närstående till personer i ledande ställning, inte insynsrapporterat transaktioner som gjorts i det noterade bolaget.
Förvaltningsrättens bedömning
Beslutet från Finansinspektionen överklagades, och i november 2022 meddelade förvaltningsrätten dom i frågan. Förvaltningsrätten konstaterade att begreppet ”utför ledningsuppgifter” ska tolkas så att om en person har möjlighet att delta i eller påverka kapitalplaceringsbeslut så ska denna person anses utföra ledningsuppgifter. Den bestämmanderätt som enligt svensk aktiebolagsrätt tillkommer styrelsen både i förhållande till bolagets ekonomiska förhållanden och den löpande förvaltningen innebär enligt förvaltningsrätten att styrelseledamöter kan antas få tillfälle att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut. Förvaltningsrätten konstaterar vidare att det kan finnas omständigheter i det enskilda bolaget som innebär att en styrelseledamot varit förhindrad eller saknat möjlighet att delta i eller påverka bolagets kapitalplaceringsbeslut, såsom dokumentation som visar att styrelseledamoten inte utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR. Förvaltningsrätten ansåg inte att det fanns anledning att avstå från ingripande i det aktuella fallet, men beslutade att sätta ned sanktionsavgiften från 8 000 000 kronor till 4 000 000 kronor.
Sammanfattningsvis konstaterar förvaltningsrätten att det finns en presumtion att styrelseledamöter i svenska aktiebolag utför ledningsuppgifter i den mening som avses i artikel 3.1.26 MAR, och att bevisbördan för att förhållandet är det motsatta ligger hos bolaget. Under förutsättning att en person i ledande ställning i ett noterat bolag har uppdrag som styrelseledamot i ett svenskt aktiebolag blir detta bolag därför närstående juridisk person och skyldigt att insynsrapportera transaktioner som genomförs i det noterade bolaget.
TM:s slutsatser
Mot bakgrund av förvaltningsrättens dom kan det finnas anledning för personer i ledande ställning att omvärdera vilka juridiska personer som ska anses vara närstående samt för noterade bolag att se över interna policys och förteckningar över personer i ledande ställning och dess närstående. Det ankommer på det enskilda bolaget att bedöma om det föreligger en närståenderelation till en person i ledande ställning i ett noterat bolag, och därmed även om rapporteringsskyldighet föreligger för transaktioner som görs i förhållande till det noterade bolaget. Det kan noteras att förvaltningsrättens dom kan komma att överklagas och att tolkningen därmed kan komma att förändras framöver.
Författare: Hanna Hillgren, Johan Wigh och Jacob Elovsson Hultin